Brodit AB is a company located in Karlsborg, which manufactures holders for technical communication devices for mounting in vehicles. The manual manufacturing, where bending and assembly takes place, lacks a method for standardisation, a base for time scheduling, a base for manpower planning and a method for continuous improvements. The aim of this bachelor thesis was to develop a base for standardised work, time scheduling and manpower planning as well as a method for continuous improvements. To reach these aims a number of sub targets needed to be reached, which were to sustain an analysis of the current situation through observations and time studies, develop standard data for work tasks, divide the tasks into value adding work, non-value adding work and necessary non-value adding work, develop a suggestion to an improved work standard and develop a method for continuous improvements. To reinforce choices of methods and conclusions, a number of engineering areas have been studied. Based on the theoretical frame of references, a number of methods for the empirical study were formed.  The study was conducted of observations according to genchi genbutsu, grouping of work tasks, time motion studies performed with a time watch and SAM analysis, calculation of standard data times, evaluation of value adding-, non-value adding- and necessary non-value adding work, SMED analysis and spaghetti diagrams. The result of the empirical study was a base for time scheduling with calculated standard times for each work task, where every work task was evaluated as value adding, non-value adding or necessary non-value adding. Based on this, a base for manpower planning can be compiled. The compilation of standard data times as well as the SAM analysis resulted in cycle times far shorter than the cycle times measured in current production. Also, the setup times appeared to be long and irregular with several unnecessary work tasks performed. The result of the spaghetti diagrams also shows unnecessary movements. The conclusion of this is that non-value adding work tasks occurs in the process, that the work is performed in different ways which causes waste in the process and that the work performance rating is below 100 %. With a standardised way of work as well as eliminated non-value adding work tasks, the production could be increased with 60 %; alternatively, the manpower could be decreased with two workers. With the compiled improvement suggestions implemented, the cycle time at the bending working stations could be decreased with at least 50 % and the total setup time could be decreased with at least 57 %. A method for continuous improvements has been developed, based on a PDCA cycle. With improved conditions on each working station and a standardised way to work, possible improvements can be achieved in reduced setup times, reduced cycle times as well as the implementation of a culture of continuous improvements. / Brodit AB i Karlsborg är ett företag som tillverkar hållare för teknisk kommunikationsutrustning för montage i framförallt fordon. Den manuella tillverkningen av apparatdelen där bockning och montering sker saknade standardiserat arbetssätt, tidsunderlag, bemanningsunderlag och metod för förbättringsarbete. Syftet med examensarbetet var att ta fram ett underlag för standardiserat arbetssätt, ta fram ett tids- och bemanningsunderlag samt ta fram en metod för fortsatt förbättringsarbete. För att uppnå dessa syften skulle ett antal delmål uppnås, vilka var att erhålla en nulägesanalys genom observationer och tidsstudier, erhålla standardtider för arbetsmoment, dela upp arbetsmoment i värdeskapande-, icke värdeskapande- och nödvändigt icke värdeskapande arbete, utarbeta ett förslag till en förbättrad standard samt utarbeta en metod för fortsatt förbättringsarbete. För att underbygga metodval och slutsatser har ett antal produktionstekniska områden studerats. Utifrån den teoretiska referensramen utformades ett antal metoder för den empiriska studien. Studien har bestått av observationer enligt genchi genbutsu, gruppering av arbetsmoment, tidsstudier i form av klockstudier och SAM-analys, beräkning av standardtider, uppdelning av värdeskapande-, icke värdeskapande- och nödvändigt icke värdeskapande arbete, SMED-analys och spaghettidiagram. Resultatet av den empiriska studien blev ett tidsunderlag med beräknade standardtider för respektive arbetsmoment, där varje arbetsmoment bedömdes vara värdeskapande, icke värdeskapande eller nödvändigt icke värdeskapande. Utifrån detta kan ett bemanningsunderlag sammanställas. Sammanslagna standardtider och SAM-analysen resulterade i en cykeltid som var betydligt kortare än den som uppmättes i aktuell produktion. Även omställningstiderna var långa och framförallt oregelbundna med flertalet onödiga arbetsmoment. Resultatet av spaghettidiagrammen visar också på onödiga förflyttningar. Slutsatsen av detta är att det förekommer icke värdeskapande arbetsmoment i processen, att arbetet utförs på olika sätt vilket medför slöserier i processen samt att arbetet vid inte utförs i 100 % arbetstakt. Med ett standardiserat arbetssätt och eliminerade icke värdeskapande arbetsmoment skulle produktionen vid monteringsstationerna kunna ökas med 60 %, alternativt reducera bemanningen med två årsanställda. Om de framtagna förbättringsförslagen införs kommer cykeltiden vid bockningsstationerna att kunna minskas med över 50 % och den totala omställningstiden kommer att kunna minskas med minst 57 %. En metod för fortsatt förbättringsarbete har tagits fram som bygger på en PDCA-cykel. Med förbättrade förutsättningar i produktionen och ett standardiserat arbetssätt reduceras omställningstider och cykeltider och en kultur för ständiga förbättringar möjliggörs.

<p>Fotosyntesen kallas den process som omvandlar ljusenergi till kemisk energi. Fotosyntesen sker i tylakoidmembranet och drivs av två stora proteinkomplex, fotosystem II (PSII) och fotosystem I (PSI) då de tillförs energi i form av fotoner. PSI-N är ett mindre protein på ca 10 kDa som ingår i PSI. På något sätt, som ännu inte är klarlagt, samverkar PSI-N med PSI-F och plastocyanin när det dockar till PSI. Det är därför av viktigt att rena fram större mängder av PSI-N för att få djupare kunskaper om proteinet samt dess struktur och funktioner. Tidigare undersökningar har utförts i ämnet och ett fusionsprotein innehållande PSI-N har uttryckts i <em>Escherichia coli</em> (<em>E.coli</em>). Problem har dock uppstått efter lysis av cellerna då det har visat sig att fusionsproteinet har degraderats. Vårt examensarbete strävar efter att rena fram intakt fusionsprotein med hjälp av, framför allt, mekanisk lysis och proteasinhibitorer.</p> / <p>The process where light is converted into chemical energy is called photosyntesis. The reaction takes place in the thylakoid membrane and is driven by two major protein complexes, photosystem II (PSII) and photosystem I (PSI) when energy in form of photons are received. PSI-N, a subunit in PSI, is a smaller protein with a mass of approximately 10 kDa. In some way, which is not yet clarified, PSI-N collaborates with PSI-F and plastocyanin when plastocyanin is docking to PSI. It is therefore important to purify larger amounts of the protein to acquire deeper knowledge of its structure and function. In earlier research the PSI-N protein has been expressed in <em>Escherichia coli</em> (<em>E.coli</em>). The problem has been degradation of the fusion protein after lysis. Our goal with this project is to obtain the purified protein intact using mechanic lysis and protease inhibitors.</p>

Syfte: Beskriva hur arbetstidsfördelning och arbetssituation ser ut för sjuksköterskan på en hjärtavdelning. Metod: Strukturerad observationsstudie av deskriptiv design med kvantitativ ansats. 14 sjuksköterskor observerades under 18 arbetspass. Ett kategoriseringsschema användes som mätinstrument. Data bearbetades med en kvantitativ analysmetod. Huvudresultat: Sjuksköterskan lade en betydande del av arbetstiden på direkt patientkontakt, därefter en stor del på administrativa arbetsuppgifter. Ytterst liten del av tiden lades på arbetsuppgifter som kan utföras av annan personal. Arbetstidsfördelningen följde ett liknande mönster för A- och C-tur. Under C-tur avsatte sjuksköterskan betydligt mindre tid till rond och mer tid till rapportering och läkemedelshantering jämfört med A-tur. Sjuksköterskan avbröts var 12:e minut under A-tur och var 9:e minut under C-tur. Sjuksköterskan avbröts på rasten vid 5 av 18 observationer. Vid 15 av 18 observationer tog sjuksköterskan rasten hon/han hade rätt till. Sjuksköterskan arbetade utöver schemalagd arbetstid vid 10 av 18 observationer och slutade tidigare vid 5 av 18 observationer. Slutsats: En betydande del av sjuksköterskans arbetstid på hjärtavdelningen utgjordes av direkt patientkontakt och en ytterst liten del utgjordes av arbetsuppgifter som kan utföras av annan personal. Det finns dock rutiner som kan ses över. Tiden för rond under C-tur var nästan obefintlig och det höga antalet avbrott som sjuksköterskan utsattes för borde beaktas då det påverkar sjuksköterskans arbetssituation. / Aim: To describe the work situation and the distribution of working hours for the nurse at a cardiac department. Method: A structured observational study of descriptive design with a quantitative approach. 14 nurses were observed during 18 sessions. An activity schedule with categories was set up to collect data and then analyzed by a quantitative method. Main result: The nurse spent a considerable amount of time in direct contact with the patients. The second most time consuming activity was administration. The time spent on ”non-nursing duties” was insignificant. The distribution of working hours followed a similar pattern during the morning shift and the evening shift. More time was spent on reporting and handling medicines but significantly less doing rounds during the evening shift compared with the morning shift. The nurse was interrupted every 12 minutes during the morning shift and every 9 minutes during the evening shift. When having break disturbances occurred in 5 of 18 observations. In 15 of the 18 observations, the nurse was able to take her/his planned breaks. 10 of 18 observations meant work after scheduled time and in 5 of 18 observations the nurse was able to finish before scheduled time. Conclusion: The nurse in the cardiac department spends a considerable amount of time in direct contact with the patients, but almost none in ”non-nursing duties”. Though, there are routines, which should be improved. Routines to consider are the rounds during the evening shift, when almost insignificant time was spent, and the high number of interruptions affecting the nurse´s work situation.

<p>BT Products avdelning för slangtillverkning har i dagsläget problem med att klara av dagens produktionstakt. Målet med detta arbete är att identifiera och komma till rätta med dagens problem samt förbereda avdelningen inför en taktökning från dagens 50 000 till 60 000 truckar per år. </p><p>I arbetets första skede gjordes en beskrivning av nuläget. Detta genom att observera och aktivt delta i arbete på avdelningen, intervjua personal, samla in data och göra en tidsstudie. Med resultatet av tidsstudien och datainsamlingen gjordes en beräkning av hur mycket tid som behövs för att hinna med dagens produktionstakt. Beräkningen visade att drygt hälften av den tillgängliga tiden borde räcka för att klara denna och att maskinernas kapacitet gott och väl räcker till. De problem som identifierats som orsak till att produktionen ändå inte hinns med är främst dålig layout, ineffektiva arbetssätt, onödiga arbetsmoment samt planeringsproblem kopplat till eftersläpning i produktionen. </p><p> </p><p>För att åtgärda dessa problem och förbereda slangavdelningen för en 60 000 takt har en rad förbättringsförslag arbetats fram. Ett förslag på en ny layout har gjorts för att uppnå ett bättre flöde i produktionen med mindre transporter och färre onödiga förflyttningar. Ett införande av standardiserat arbete bör göras för att säkerställa att alltid det mest effektiva arbetssättet används. Fler maskiner behöver inte införskaffas för att klara av produktionen, om de inte köps in i syfte att användas som säkerhetskapacitet, men en del hjälputrustning bör införskaffas för att underlätta och förbättra arbetet på avdelningen. Exempel på detta är en bättre slangvinda, streckkodläsare och monteringsutrustning.</p> / <p>The department for hydraulic hose manufacturing at BT Products has problems keeping up with today’s productionpase. The goal for this project is to identify and fix today’s problems and prepare the hosemanufacturing department for an increasment in productionpase from today’s 50 000 to 60 000 forklifts per year. </p><p>To begin with an analysis of the situation today was made, this by observing and participating in the daily work at the department, interviewing the personal, collecting data and performing a timestudy. The results of the timestudy combined with the collected data were used to calculate the time needed to cope with today’s productionpase. The calculation showed that a little more than half the available time should be enough to do this and that the capacity of the machines is by far more than needed. The problems identified causing the department falling behind is mainly bad layout, ineffective operation routines, unnecessary operations and planning problems due to delays in the production. </p><p> </p><p>In order to fix these problems and prepare the hosemanufacturing department for the increased productionpase a series of suggestions for improvement has been developed. A suggestion for a new layout has been made in order to reach a better productionflow with less transports and unnecessary movements. An implementation of standardized operations should be made in order to be sure that the best operations routine always is used. Investments in new machines are not necessary to cope with the future productionpase unless they are bought in purpose to serve as safetycapacity. However investments in some smaller equipment are necessary to ease and improve the daily work at the department. Examples of equipment needed are a better hosereel, barcode reader and assemble equipment.</p>

BT Products avdelning för slangtillverkning har i dagsläget problem med att klara av dagens produktionstakt. Målet med detta arbete är att identifiera och komma till rätta med dagens problem samt förbereda avdelningen inför en taktökning från dagens 50 000 till 60 000 truckar per år. I arbetets första skede gjordes en beskrivning av nuläget. Detta genom att observera och aktivt delta i arbete på avdelningen, intervjua personal, samla in data och göra en tidsstudie. Med resultatet av tidsstudien och datainsamlingen gjordes en beräkning av hur mycket tid som behövs för att hinna med dagens produktionstakt. Beräkningen visade att drygt hälften av den tillgängliga tiden borde räcka för att klara denna och att maskinernas kapacitet gott och väl räcker till. De problem som identifierats som orsak till att produktionen ändå inte hinns med är främst dålig layout, ineffektiva arbetssätt, onödiga arbetsmoment samt planeringsproblem kopplat till eftersläpning i produktionen. För att åtgärda dessa problem och förbereda slangavdelningen för en 60 000 takt har en rad förbättringsförslag arbetats fram. Ett förslag på en ny layout har gjorts för att uppnå ett bättre flöde i produktionen med mindre transporter och färre onödiga förflyttningar. Ett införande av standardiserat arbete bör göras för att säkerställa att alltid det mest effektiva arbetssättet används. Fler maskiner behöver inte införskaffas för att klara av produktionen, om de inte köps in i syfte att användas som säkerhetskapacitet, men en del hjälputrustning bör införskaffas för att underlätta och förbättra arbetet på avdelningen. Exempel på detta är en bättre slangvinda, streckkodläsare och monteringsutrustning. / The department for hydraulic hose manufacturing at BT Products has problems keeping up with today’s productionpase. The goal for this project is to identify and fix today’s problems and prepare the hosemanufacturing department for an increasment in productionpase from today’s 50 000 to 60 000 forklifts per year. To begin with an analysis of the situation today was made, this by observing and participating in the daily work at the department, interviewing the personal, collecting data and performing a timestudy. The results of the timestudy combined with the collected data were used to calculate the time needed to cope with today’s productionpase. The calculation showed that a little more than half the available time should be enough to do this and that the capacity of the machines is by far more than needed. The problems identified causing the department falling behind is mainly bad layout, ineffective operation routines, unnecessary operations and planning problems due to delays in the production. In order to fix these problems and prepare the hosemanufacturing department for the increased productionpase a series of suggestions for improvement has been developed. A suggestion for a new layout has been made in order to reach a better productionflow with less transports and unnecessary movements. An implementation of standardized operations should be made in order to be sure that the best operations routine always is used. Investments in new machines are not necessary to cope with the future productionpase unless they are bought in purpose to serve as safetycapacity. However investments in some smaller equipment are necessary to ease and improve the daily work at the department. Examples of equipment needed are a better hosereel, barcode reader and assemble equipment.

Fotosyntesen kallas den process som omvandlar ljusenergi till kemisk energi. Fotosyntesen sker i tylakoidmembranet och drivs av två stora proteinkomplex, fotosystem II (PSII) och fotosystem I (PSI) då de tillförs energi i form av fotoner. PSI-N är ett mindre protein på ca 10 kDa som ingår i PSI. På något sätt, som ännu inte är klarlagt, samverkar PSI-N med PSI-F och plastocyanin när det dockar till PSI. Det är därför av viktigt att rena fram större mängder av PSI-N för att få djupare kunskaper om proteinet samt dess struktur och funktioner. Tidigare undersökningar har utförts i ämnet och ett fusionsprotein innehållande PSI-N har uttryckts i Escherichia coli (E.coli). Problem har dock uppstått efter lysis av cellerna då det har visat sig att fusionsproteinet har degraderats. Vårt examensarbete strävar efter att rena fram intakt fusionsprotein med hjälp av, framför allt, mekanisk lysis och proteasinhibitorer. / The process where light is converted into chemical energy is called photosyntesis. The reaction takes place in the thylakoid membrane and is driven by two major protein complexes, photosystem II (PSII) and photosystem I (PSI) when energy in form of photons are received. PSI-N, a subunit in PSI, is a smaller protein with a mass of approximately 10 kDa. In some way, which is not yet clarified, PSI-N collaborates with PSI-F and plastocyanin when plastocyanin is docking to PSI. It is therefore important to purify larger amounts of the protein to acquire deeper knowledge of its structure and function. In earlier research the PSI-N protein has been expressed in Escherichia coli (E.coli). The problem has been degradation of the fusion protein after lysis. Our goal with this project is to obtain the purified protein intact using mechanic lysis and protease inhibitors.

Detta examensarbete handlar om att följa upp skuthantering i Aitik och dess ekonomiska påverkan, Aitik är en dagbrottsgruva som ligger i Gällivares kommun. Skut är ett bergblock som är större än 1 m3 och är ett återkommande problem då de orsakar störningar i produktionsflödet. Totalt genomfördes tre fältstudier som inriktades på lastning, skutknackning och kross. Ett utav målen var att undersöka om det är lönsamt att låta Aitiks entreprenör knacka skut, detta genom att jämföra kostnaden som entreprenören fakturerar mot att hantera skuten som gråberg vilket medför en deponiförlust av kopparvärdet. Hantering av skut kan ske på två olika sätt, hantering vid upplag och hantering vid salva. Dessa två metoder jämförs för att se vilken som är mest lönsam. Ett annat mål var att undersökahur stor inverkan skut har i krossen då de orsakar stopp, och därefter jämföra dessa stopporsaker mot krossoperatörens inrapporterade stopporsak, vilket denne gör i Aitiks Sogetisystem. Studien åskådliggör att det inte är lönsamt att låta entreprenören hantera skut vid kopparhalten 0,06 %. För kopparhalter kring 0,1 % bör vidare undersökningar genomföras om det är lönsamt eller ej. Vid 0,2 % och över är det lönsamt med skuthantering från entreprenören. Skuthantering vid upplag är den mest lönsamma metoden så länge dieselpriset understiger 10 kr per liter. Skut har en stor negativ inverkan på produktionseffektiviteten i krossen. Totalt orsakades 86 minuter stopp i krossen på grund av skut under två skift. Detta motsvarar ca 400 000 kr i produktionsförlust, vid produktionseffektiviteten 4041 ton per timme vilket var den verkliga effektiviteten hos krossen under det ena skiftet. Olikheter påträffades vid jämförelse mellan dokumenterade stopporsaker och operatörernas stopporsaker i Sogeti. Vid uppföljande studier bör hänsyn tas till kostnader för truckslitage i beräkningar av skuthantering, då detta kan påverka resultatet. Fler fältstudier bör utföras för att få ett mer tillförlitlig resultat. / This thesis is about following up the handing of boulders and its economic impact. Aitik is an open-pit mine located near Gällivare in Norrbotten. According to Aitik, a boulder is a rough stone that is larger than 1 m3, and they are a recurrent problem because boulders cause a disturbance in the production flow. A total of three field studies were done which focused on loading, boulder breaking and crushing. The goal was to investigate if it was going to be profitable to let Aitik´s entrepreneur handle boulders using a hydraulic breaker, thus comparing the invoice from Aitik´s entrepreneur compared to handling the boulders as waste rock, which entails a landfill loss of the copper value. The handling of boulders can occur in two different ways, handling at stockpile or handling at burst. These two methods are compared with each other to see which one is the most profitable. Beyond this it was also examined on how much of an impact boulders have in the crushing section when they cause a stop, and thereafter compare these stops against the reported stoppage from the operators which is done in Aitiks Sogetisystem. The study illustrates that it is not profitable to let Aitik´s entrepreneur handle boulders at the copper content 0,06 %. Copper concentrations around 0,1 % should be further analyzed whether it is profitable or not. At 0,2 % and above it is profitable to let Aitik´s entrepreneur handle the boulders. Handling boulders at stockpile is the most profitable method as long as the fuel cost is below 10 SEK per liters. Boulders have a large negative impact on the production efficiency in the crushing section. In two shifts there were a total of 86 minutes stop in the crusher caused by boulders, this corresponds to about 400 000 SEK in production loss at a production efficiency of 4041 tons per hour, which was the actual efficiency during one of the shifts. Differences occurred among the documented stop causes and the stop causes made by the operators in Sogeti. For further studies, a regard should be made occurring costs of truck wear due to boulder handling as this may affect the results. Also perform more field studies in order to get a more reliable result.

Den här kandidatuppsatsen har genomförts ute på Volvo Car’s provbana Hällered Proving Grounds, uppsatsen har som utgångspunkt att studera ett teams aktiviteter och identifiera flaskhalsar. Av resultaten ska författarna komma med återkoppling på förbättringsarbeten för teamet. Metoden för studien har varit en direktanalys där teamets aktiviteter har observerats när de utförts på plats. Eftersom teamet inte arbetar med en traditionell typ av produktflöde har en kombination av tidsstudie och värdeflödesanalys arbetats fram med hjälp av ansvariga inom teamet. Den totalt observerade tiden bestod av ca 20 arbetsdagar. Av den totala observerade tiden bestod ca 25% av värdeskapande aktiviteter. Ca 28% av icke värdeskapande men nödvändiga aktiviteter orsakat av HPG-teamet. Ca 22% icke värdeskapande aktiviteter orsakat av HPG-teamet. Samt ca 24% icke värdeskapande aktiviteter orsakat av provbeställare. Tiden för nödvändiga men icke värdeskapande aktiviteter orsakat av provbeställaren var nästintill oväsentlig. Den mest utstickande flaskhalsen som anträffades gemensamt mellan HPG-teamet och provbeställaren var problemen med den tekniska utrustningen. Slutsatsen av examensarbetet är att det finns många förbättringsområden att jobba med. De området som ger möjlighet till tydligast förbättring är det förbyggande underhållsarbetet som krävs för att den tekniska utrustningen inte ska agera som en flaskhals i flödet. / This bachelor’s thesis has been carried out on Volvo Car's test track Hällered Proving Grounds. The thesis is based on studying a team's activities and identifying bottlenecks. From the results, the authors will provide feedback on improvement work for the team. The method of the study has been a direct analysis where the team's activities have been observed when carried out on site. As the team does not work with a traditional type of product flow, a combination of time study and value flow analysis has been developed with the help of the team leaders. The total observed time consisted of about 20 working days. Of the total observed time, approximately 25% consisted of value-added activities. About 28% of non-value-added but necessary activities caused by the HPG team. About 22% non-value-added activities caused by the HPG team. As well as about 24% non-value-added activities caused by sample commissioners. The time required for necessary but non-value-added activities by the sample client was almost immaterial. The most protruding bottleneck that was found in common between the HPG team and the test taker was the problems with the technical equipment. The conclusion of the thesis is that there are many areas for improvement to work with. The areas that provide the opportunity for clearest improvement are the preventive maintenance work required for the technical equipment not to act as a bottleneck in the flow.

The study is based on a new approach on how Swedish healthcare is supposed to be controlled and organized. There is a renowned administration problem within Swedish healthcare, which seems to be an obstacle to exploit the resources to the fullest. The latest venture within the healthcare system is patient involvement, where the patients become co-producers of their own care, which aims to both improve and make healthcare more efficient. A few wards in Sweden have implemented this new approach whereupon the study intends to discuss the effectiveness and efficiency in some of these. The study is restricted to three wards, whereof two of these are inpatient wards and the other one is an outpatient ward, within the medical clinic in Jönköping County Council, which has implemented the patient involvement approach in their daily work. The methodology for this study is qualitative in its nature where a time study of personnel time allocation and supplementary interviews with managing nurses on the wards have been conducted. A thematic analysis was then conducted to analyse the generated data, which is connected and supported by the theoretical framework. The theoretical framework consists of theories regarding opportunities and assessing effectiveness and theories on what creates the quality and value of service organizations to assess the efficiency. The results show that all the investigated departments have a relatively high efficiency potential and the utilization of the resources of the department is acceptable. It is found that some efficiency is possible from both an inner and outer effectiveness perspective. The physicians were found to spend least time with patients, while nurses and assistant nurses spend more time with patients, who are linked with their potential for knowledge of what is perceived value for the patient. All wards are working with patient involvement in a way that seeks to increase patient knowledge about their own care, and the personnel’s knowledge of the patient's requests, which contributes to an external efficiency. It is finally found that the patient involvement approach does not directly lead to a high external efficiency. Much of the patient involvement that takes place has the goal of creating value for the patient, which it can do. Though, researchers argue that it is rather the interaction with the patient that provides knowledge of what exactly creates value, suggesting that the time spent with the patient is important. / Studien grundar sig i en förändrad syn på hur sjukvården i Sverige ska styras och organiseras. Det finns en omtalad administrationsproblematik inom svensk hälso- och sjukvård vilket tycks vara ett hinder för att kunna utnyttja resurserna till fullo. Den senaste satsningen inom hälso- och sjukvård är patientinvolvering, där patienterna blir samproducenter av sin egen vård, vilken syftar både förbättra och effektivisera sjukvården. Ett fåtal vårdavdelningar i Sverige har implementerat detta nya arbetssätt varpå studien ämnar diskutera hur effektiviteten ser ut på några av dessa Studien är avgränsad till tre vårdavdelningar, varav två slutenvårdsavdelningar och en öppenvårdsavdelning, inom medicinkliniken i Jönköpings Läns Landsting, vilka implementerat arbetssättet med patientinvolvering i deras dagliga arbete. Metoden för studien är av kvalitativ karaktär där både en tidsstudie över personalens arbetstidfördelning genomförts samt kompletterande intervjuer med ansvariga sjuksköterskor på vårdavdelningarna. En tematisk analys genomfördes sedan för att analysera genererade data vilket kopplas och hämtar stöd från den teoretiska referensramen. Den teoretiska referensramen består av teorier gällande möjligheter till och bedömning av effektivitet samt teorier om vad som skapar kvalitet och värde inom tjänsteorganisationer för att kunna bedöma den yttre effektiviteten. Resultatet visar att samtliga undersökta avdelningar har en relativt hög effektivitetspotential och att utnyttjandet av resurserna på avdelningarna är godtagbart. Det konstateras att viss effektivisering är möjlig både utifrån ett inre- och yttre effektivitetsperspektiv. Läkarna visar sig spendera minst tid med patienterna medan sjuksköterskor och undersköterskor spenderar mer tid med patienterna vilket kopplas samman med deras möjligheter till kunskap om vad som upplevs vara värde för patienten. Samtliga avdelningar arbetar med patientinvolvering på ett sätt som syftar ökar patientens kunskap om sin egen vård, samt personalens kunskap om patientens önskemål, vilket bidrar till en yttre effektivitet. Till sist konstateras att patientinvolvering som arbetssätt inte direkt leder till en hög yttre effektivitet. Mycket av den patientinvolvering som sker har målet att skapa värde för patienten, vilket det kan göra. Forskarna menar dock att det snarare är interaktionen med patienten som ger kunskap om vad som skapar värde, vilket tyder på att tiden som spenderas med patienten är viktig.

Syftet med studien är att undersöka plockningsprocessen hos DSV Solutions i Norrköping och ta fram rekommendationer hur om hur plockningsprocessen kan tidseffektiveras. För att undersöka plockningsprocessen används observationer, tidsstudie, intervju och en workshop. Eftersom det finns effektiviseringspotential i plockningsprocessen är det viktigt att identifiera vilka aktiviteter som är värdeskapande och icke-värdeskapande. Om de icke-värdeskapande aktiviteterna kan minskas och lämna större plats åt de aktiviteter som skapar ett värde kan plockningsprocessen bli effektivare. Resultaten från tidsstudien indikerar på att en stor del av den tid som läggs på att plocka en order går åt till att utföra de icke-värdeskapande aktiviteterna "Transport" och "Övrig plockning". Transporten står för nästan 30 % och den övriga plockningen för cirka 15 % av den totala tiden för en order. Dessa aktiviteter bör tidsreduceras eftersom de inte tillför något värde till tjänsten som DSV erbjuder. De förbättringsförslag som läggs fram i denna studie är att DSV bör förändra plockslingan. Plockslingan bör bli mer sammanhängande och tunga produkter borde placeras tidigt plockslingan.