Detta examensarbete handlar om mångkultur i skolan. Det syftar till att beskriva begreppet mångkultur och hur det kan tas till uttryck i skolvärlden samt att ur fyra verksamma lärares perspektiv ge en bild av hur undervisning med mångkultur bedrivs i dagens svenska skola. För att kunna uppfylla mitt syfte har jag tagit del av forskning och övrig litteratur. Jag har använt mig av övrig litteratur utöver forskning då det varit svårt att få tag i endast forskningsbaserat material. Det skriftliga material jag använt stämmer till viss del överens med det jag kommit fram till genom de genomförda undersökningarna. Jag har även genomfört fyra intervjuundersökningar för att kunna ge en bild av hur verklighetens skola ser ut och kunna visa hur dagens lärare arbetar med mångkultur i klassrummet. Jag har kommit fram till att mångkultur är ett resultat av de kontinuerliga kulturmöten som uppstår hela tiden, varje dag. Mångkultur skapas genom att människor med olika bakgrunder och erfarenheter möts på en ständig basis. Hur arbete med mångkultur i skolan bedrivs är de fyra lärare överens om, det sker ständigt och har sin grund i alla människors lika värde och att alla ska tillåtas vara sig själva och känna respekt för sin person. Eleverna lär om världen och människorna i den av varandra, de utbyter erfarenheter och det utvecklar deras kunskaper likaväl som deras förståelse för medmänniskan. Mångkultur handlar om att lära känna varandra och berikas av varandras erfarenheter och kunskaper.

Syftet med denna studie är att undersöka ensamkommande flyktingbarns upplevelser av de sociala relationer de har skapat i Sverige. Genom att studera olika aspekter av deras sociala relationer blev det möjligt att kontextualisera dessa i förhållande till studiens teman; sociala relationer/sociala band, integration och tillhörighet. Studien har utifrån tidigare forskning, relevanta teorier samt öppna intervjusamtal med åtta pojkar, använt sig av en kvalitativ forskningsmetod. Resultaten visar att de sociala relationer som informanterna har skapat i Sverige har fungerat som ett socialt stöd och har bidragit till deras välmående. Informanternas bristande språkkunskaper var det största hindret för att söka sig utanför den egna etniska gruppen. Detta bidrog till att deras sociala relationer endast präglas av den egna etniska gruppen samt de sociala relationer som skapats på boendet. Den kulturella identiteten präglas då endast av kulturen inom gruppen vilket har bidragit till att ungdomarna inte har kunnat identifiera sig med det svenska samhället och därmed saknar de känslor av tillhörighet. Detta tyder på att informanterna inte har lyckats integreras i det svenska samhället.

Studiens syfte är att undersöka ungdomars sociala medieanvändande och hur dessa påverkar dem då de är online och offline. Det som studien fokuserar på är införlivande av tillhörighetskänslor, kollektiv självkänsla och bekräftelse via sociala medier hos informanterna. Det är en kvalitativ metod som används i form av semistrukturerade intervjuer. Resultatet analyseras och kopplas till tidigare forskning samt Richard Jenkins teori om social identitet vilken inkluderar begrepp som grupper, kategorisering, institutionalisering, habitualisation, identifikation, självbild och offentlig image. Även Berger och Luckmanns begrepp face-to-face interaktion och socialisationsprocess används i analysen samt begrepp som berör internetberoende. Det empiriska materialet analyseras enligt hermeneutiska principer, och visar på att alla informanterna tar del av sociala medier varje dag. Informanterna uttrycker att det är viktigt för dem att vara aktiva på sociala medier för att “hänga med” och ta del av vad andra gör, samt dela med sig av vad de själva gör. En enad ståndpunkt de har är att de inte kan tänka sig en vardag utan sociala medier. De anser att de som inte är aktiva på sociala medier är konstiga, samt att det finns en risk att dessa individer blir utanför. Informanterna anser att det är viktigt även för grupper bestående av nära vänner att ta del av sociala medier då det är via dessa som en stor del av kommunikationen sker. Våra slutsatser är bland andra att sociala medier är en stor del av informanternas vardagsliv, att de är viktiga för dem i och med att det är via dem som stor mängd bekräftelse erhålls samt att majoriteten individer i deras omgivning är aktiva användare och de vill känna tillhörighet till gruppen. Det tyder på att online och offline går hand i hand; det vill säga att det som händer online genomsyrar även livet då informanterna är offline.

The essay presents a qualitative study, which intends to investigate how the identityconstruction of the second generation of young people with Kurdish origin has been formedconsidering the complexity of living between two or more different cultures as well theinfluence of family norms and values. The theoretical basis lies inthe identity construction and ethnic identity in which we have tried toexpress and illustrate this complexity. Previous research we have assumed includes affiliation,and a third identity, where we have used a number of researchers studies to elucidatethis topic. In order to facilitate the study, ten in-depth interviews with Kurdish youths aged18-25 years have been applied. The common factor for these respondents is that they all cameto Sweden at a young age. However, two of these were born in Sweden. The result of thestudy demonstrates that all respondents have been affected in the construction of theiridentity. Ultimately, they also experience a sense of belonging both to Sweden and to theircountry of origin. They identify themselves according to how others in the surroundingsperceive and categorize them. Additionally, it seems that parents and the surroundings haveplayed a decisive role in the creation of identity and the affiliation.

Syftet med studien är att beskriva gymnasiesärskolelevers upplevelser utifrån tidigare skolgång, där de gått integrerat i grundskolan, samt synliggöra hur övergången till gymnasiesärskolan påverkar deras identitetsutveckling. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om utvecklingsstörning, styrdokument, specialpedagogiska perspektiv och identitet och delaktighet. Med hjälp av kvalitativa intervjuer vill jag se vad eleverna upplever som framgångsfaktorer för en lyckad skolgång. Hur eleverna upplever tillhörighet och delaktighet i särskolan, och hur övergången från en skolform till en annan kan påverka identitetsutvecklingen och vad skolformen innebär för elevernas framtid. Det teoretiska ramverket består av två teorier; det sociokulturella perspektivet och teorin om stigma. Dessa valdes eftersom de tydligt kan kopplas till den sociala miljöns betydelse för lärande, och hur den sociala identiteten hos personer med utvecklingsstörning skapas. Studien är kvalitativ och inspirerad av ett fenomenologiskt angreppssätt och bygger på semi-strukturerade intervjuer. I studien framkommer fyra områden som framgångsfaktorer för en lyckad individ integrerad skolgång; Den sociala miljön, lärarens kompetens, upprätthållandet av struktur och regler, samt organisationen av undervisningen. Det framkommer att den formella tillhörigheten till skolformen delar eleverna i två grupper, där upplevelserna skiljer sig åt mellan grupperna. Båda grupperna upplever fördelar med en tillrättalagd undervisning och trygghet i särskolan, men den formella tillhörigheten ses av den ena gruppen som negativt både för identiteten, självkänslan och skapar en begränsning av möjligheterna i framtiden. Genom att få möjligheten att ta del av gymnasiesärskoleelevers åsikter och perspektiv på sin skolgång, har jag fått insikten att de viktigaste frågorna för unga vuxna med utvecklingsstörning är frågor som rör tillhörighet, identitet och framtid. Dessa frågor kommer att vägleda mig i min roll som speciallärare på gymnasiesärskolan och jag hoppas att andra genom min studie kan få ta del av elevernas perspektiv och på så sätt vill jag ge elever med funktionsnedsättningar en röst i samhället. Min förhoppning är att mina insikter ska leda till att samarbetet mellan gymnasieskolan och gymnasiesärskolan stärks och att elevers åsikter alltid respekteras och prioriteras när åtgärder för elever i behov av särskilt stöd diskuteras.

I denna studie studerar vi, utifrån ett sociologiskt perspektiv, hur bemanningsanställda konsulter med en heltidstjänst inom tjänstesektorn upplever organisationstillhörighet. Dels gentemot de bemanningsföretag de är anställda av, dels gentemot den uppdragsgivare de arbetar hos. Vidare studerar vi hur konsultchefer, som företräder ett bemanningsföretag, arbetar för deras respektive konsulter ska känna sig tillhörande deras bemanningsföretag. Med åtta genomförda kvalitativa intervjuer, sex stycken med konsulter och två stycken med konsultchefer, har vi samlat in det empiriska materialet. Detta material har sedan analyserats utifrån studiens teoretiska ramverk som utgörs av Hogg & Terrys teori om social identitetsstrategi samt Alvesson och Willmotts teori om organisationskontroll genom identitetsstyrning. Resultatet av studien visar att konsulterna upplever organisationstillhörighet i varierande utsträckning gentemot respektive parter som både utgörs av inkluderade och exkluderade faktorer. Det framgår även att konsultcheferna aktivt arbetar för att få konsulterna att uppleva tillhörighet gentemot bemanningsföretaget, bland annat genom olika typer av kommunikation samt evenemang som anordnas för konsulterna. Trots att konsulterna i vissa avseenden upplever sig vara exkluderade hos uppdragsgivaren, känner de uteslutande en starkare tillhörighet gentemot denne istället för bemanningsföretaget. De avgörande faktorerna som leder till denna upplevelse framgår i resultatet och utgörs av: utförande av arbetsuppgifter, vart de tillbringar sin arbetstid samt genom de kontakter som knyts med kollegor och chefer på arbetsplatsen.

Ledarskap är ett begrepp som är vanligt förekommande i vardagen. Men vad innehåller begreppet och vad innebär det att vara en god ledare? Frågar man tio individer vad begreppet betyder för dem får man säkerligen tio olika svar, alla har sin personliga tolkning utefter deras värderingar och erfarenheter. Ämnet är också mycket populärt och det publiceras en stril ström av litteratur och artiklar som berättar hur en bra ledare ska vara. Flera försök har genom åren gjorts i att definiera ledarskap men ingen version har hittills vunnit allmän acceptans. Dock är många eniga om att ledarskap är ”att påverka någon/några i syfte att nå ett visst mål”.  Intressant är att ställa sig frågan vad det här innebär mer konkret och hur kan organisationen underlätta ledarskapet. Syftet med arbetet är att undersöka i vilken utsträckning kadetter väljer att identifiera sig med Militärhögskolan Karlberg och att undersöka hur sambandet ser ut mellan social sammanhållning och prestation under övningen Kuben. Arbetet utgår från en fallstudie av övningen Kuben. Detta på grund av att övningen konkretiserar betydelsen av ledarskap och underlättningar för det individuella motivation-och meningsskapandet på ett isolerat och tydligt sätt. Empirin insamlas genom personliga intervjuer med deltagare som påbörjat den prestationsinriktade delen av övningen Kuben men som av någon anledning inte fullföljt den samma samt en kontrollgrupp bestående av individer som deltagit i övningen full ut. Resultatet av studien visar att det går att se ett kausalt samband mellan upplevd tillhörighet och identifiering till något av Försvarsmaktens förband och prestationen under övningen Kuben.

Syftet med denna studie är att undersöka hur åtta unga killars livsvillkor och tillhörighet påverkas av att bo i Hjällbo. Detta genom att förstå deras upplevelser av omvärlden och medias syn på ungdomarna och bostadsområdet och om detta har någon påverkan på deras framtida förutsättningar i livet. Vi använde oss av en kvalitativ metod där vi utgick från hermeneutiken som metodansats. Vi utförde åtta semistrukturerade intervjuer och materialet vi fick in av intervjuerna analyserades med begrepp som Stigma (Goffman), Territoriell stigmatisering (Sernhede), Tillhörighet (May) och Identitet (Jenkins). Resultatet visar att ungdomarnas livsvillkor påverkas av att de har sämre förutsättningar i livet, bland annat svårigheter att få jobb. De unga killarna upplevde att utbildning inte är av betydelse eftersom de upplever att omvärlden sätter fokus på stigman de bär på och inte kvalifikationer. De unga killarna upplever att omvärlden och media har skapat en bild av området och de ungdomar som bor där som inte stämmer överens med verkligheten. De unga killarna upplever en stark tillhörighet i förorten.

Området organisationskultur är av stor betydelse för organisationers överlevnad då det kan avgöra om arbetstagare väljer att stanna eller byta arbetsgivare. En bransch där detta blir extra viktigt är inom IT där konkurrensen om kompetensen är stor. Utmaningen att attrahera arbetskraft genom organisationskulturen blir inte lättare av vår tids samhällsförändring där vi går från att arbeta på kontor till distansarbete. För att öka kunskapen hur man kan gå tillväga för att kartlägga en organisations kultur och ta reda på om gemenskap vid distansarbete är möjligt, analyserades organisationskulturen beträffande tillit, tillhörighet och gemenskap samt motivation på ett svenskt IT-företag. Genom en kvantitativ datainsamling med kvalitativa inslag framkom det att delade värderingar och en gemensam organisationskultur vid distansarbete är möjlig då detta fanns på företaget. För att få en bredare bild av organisationskulturen, jämfördes svaren mellan grupperna ledning och medarbetare samt anställda 0- 2 år och anställda 3-10+ år för att upptäcka eventuella skillnader. Det visade sig att ledningsgruppen på företaget hade starka värderingar som var nästintill unisona. Skillnaden i grupperna med olika anställningstid var överraskande liten då det finns en teori om att människan formas in i en kultur över tid. En gemensam organisationskultur vid distansarbete är möjlig, trots de utmaningar avståndet utgör. För att öka kunskapen kring organisationskultur vid distans inom IT, utgör denna studie ett givande bidrag till ett område där forskning idag är begränsad. Studien kan dessutom vara en uppmuntran för Personalvetare, chefer eller personalansvariga med bilden att en effektiv organisationskultur inte går att skapa vid distansarbete.

Diskursen om internationell adoption har de senaste åren varit omdiskuterat och utvecklats från att tidigare ha utgått från adoptivföräldrars perspektiv till att idag fokusera på adoptivbarnens upplevelser samt deras rättigheter. De som adopterades på 60-90 talet är idag vuxna och lyfter upp både positiva och negativa erfarenheter om att växa upp i sammanhang där de inte alltid passat in utseendesmässigt. Idag har vi ett samhällsklimat där svenskhet är omdiskuterat, många gånger tillskrivs personer en svensk idetitet utifrån utseendet vilket har för många skapat en känsla av utanförskap. Detta har bland annat lett till att många adopterade berättar om erfarenheter av utanförskap och rasism. Vi kan se att alltfler internationellt adopterade berättar om dessa erfarenheter i bland annat bloggar, dokumentärer, teveprogram. Mycket av den forskning som finns idag utgår från adoptivföräldrarnas perspektiv, därför har vi i vår studie valt att undersöka vuxna internationellt adopterades erfarenheter av etnisk tillhörighet och familjens roll i detta. Vidare undersöker vi de situationer där de upplever att deras identitet ifrågasätts och vilka motståndsstrategier de använder i dessa fall. Uppsatsen baseras på tio intervjuer med en induktiv ansats. Det teoretiska ramverket är uppbyggt av Goffmans begrepp stigma, Meads begrepp Jaget, I/ME och den generaliserande andre samt Hochschild begrepp känsloregler. Resultatet visar att adoptivfamiljen varit den trygga punkt i livet samtidigt som majoriteten har känt ett behov att söka tillhörighet och gemenskap bland andra grupper som också upplevt utanförskap och rasism. De grupper man sökt sig till har skiljt sig från person till person, det har varit att man sökt sig till föreningar med medlemmar från ursprungslandet, till skolor med mer mångfald eller andra adopterade grupper. Resultatet visar även att på så vis har de gjort motstånd mot utanförskap och rasism, genom att finna forum att uttrycka sig, men och genom att säga ifrån i de situationer där det har varit möjligt. För dem personer där adoptivfamiljen i tidigt skede introducerat de till kulturella sammanhang från ursprungslandet, har det inte funnits samma behov att söka sig till andra grupper.