Syftet med uppsatsen är att utforska unga vuxnas upplevelser av hur det är att som ung vuxen idag välja bort alkohol och att dessutom göra det i organiserad form. Med utgångspunkt ur vårt syfte har vi utformat frågeställningar där identitet och synen på sig själv är återkommande; Hur har nykterheten inverkat på de unga vuxnas bild av sig själva? Hur har de unga vuxnas medlemskap i ett nykterhetsförbund inverkat på deras bild av sig själva? Hur påverkar andra människor runt omkring de unga vuxnas identitet? Vi har valt att använda oss av symbolisk interaktionism för att skapa oss en förståelse för informanternas upplevelser och för att samla in empiri till vår studie har vi valt en kvalitativ ansats och använt oss av enskilda delvis strukturerade intervjuer. Vi sökte kontakt med unga vuxna som var medlemmar i någon form av nykterhetsför­bund. För att tolka och analysera vårt material använde vi oss av en kvalitativ analysmetod där vi kategoriserade och tematiserade våra data med begrepp ur symbolisk interaktionism som stöd, för att hitta mönster och strukturer. Vi har presenterat och analyserat vårt resultat under fyra olika rubriker och sedan dragit slutsatser och diskuterat våra fynd. Vad vi kan se utifrån vår studie är att nykterheten, medlemskapet i ett nykterhetsförbund och människor runt omkring har en betydelse när det kommer till informanternas syn på sig själva. Stöttning och gemenskap har gjort att de är tillfreds och stolta över sitt val samtidigt som andras reaktioner och påtryckningar gjort att de känner sig annorlunda och ifrågasatta men även starka som står emot trycket. Nykterheten och medlemskapet i nykterhetsförbunden har också förändrat hur informanterna tolkar och ser på olika situationer och på så vis även påverkat deras handlande.

De som förespråkar en ändring av det rådande läget (status quo), inom exempelvis politik, har visat sig vara mer påverkade av naiv realism än de som vill behålla status quo. Ytterligare studier visar att den politiska tillhörigheten kan vara av betydelse för hur påverkade av naiv realism dessa utmanare är. I två studier har det testats om naiv realism påverkas av positionen till status quo (utmana eller försvara) eller av den politiska tillhörigheten. I båda studier har en tydlig favorisering av den egna gruppen påträffats, samt att personer i utmanarposition gentemot status quo gjorde signifikant större skillnad mellan ingrupp och utgrupp än vad försvarare av status quo gjorde. Den politiska tillhörigheten visade sig inte vara av betydelse. En omarbetad version av enkäten väntas stärka resultaten ytterligare. Fortsatta studier inom området föreslås.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur gymnasieungdomar tänker och reflekterar kring begreppet mångkultur och dess innebörder. Studien har en kvalitativ ansats och bygger på fokusgruppsintervjuer som undersökningsmetod. Två fokusgruppsintervjuer har genomförts med fem deltagare i varje. Samtliga av deltagarna gick tredje året på gymnasiet i yrkesförberedande program. Undersökningen visar att deltagarna i studien har övergripande negativa tankar kring mångkultur. Flera av dem menar att det innebär betydligt fler problem i samhället än det ger möjligheter. Det uttrycks även en viss motvilja till att leva i ett mångkulturellt samhälle och flera av deltagarna talar till förmån för ett monokulturellt alternativ. Vidare framkom det i materialet negativa tankar kring invandring och främmande kulturer där negativ kvinnosyn och hedersmord var de mest framstående samtalsämnena i båda fokusgrupperna. Flera av deltagarna poängterar dock att de problem de ser med det mångkulturella samhället inte är enskilda individer eller gruppers fel utan att det är samhället som bär det övergripande ansvaret för problematiken.

När vi tog kontakt med AB Halmstads Gummifabrik uttryckte de ett behov kring att kunna stärka tillhörigheten och minska den organisatoriska tvetydigheten hos den inhyrda personalen. De individer som hyrs in via bemanningsföretag har idag till skillnad från tidigare blivit en accepterad del av arbetskraften. Studien syfte har varit att empiriskt undersöka vad som är centralt, för så väl företaget som för inhyrd, vid kundföretagets introduktion av inhyrd personal. Vidare har vi även utifrån resultatet och tidigare forskning analyserat hur arbetsgivaren vid introduktionen kan arbeta för att motverka eventuell organisatorisk tvetydighet för den inhyrda personalen.Studiens empiriska material har samlats in genom sex stycken kvalitativa intervjuer med arbetsledning, inhyrd personal, tillsvidareanställd personal och fackliga representanter. Under studiens gång har vi även genomfört en observation på arbetsplatsen. Resultatet visar att introduktionsutbildningens utformning är av stor vikt då den i slutändan påverkar organisationsidentiteten. Utifrån studiens teman har vi identifierat en rad faktorer som arbetsgivaren bör ta hänsyn till vid introduktionen av inhyrd personal. Hela analysen utmynnar slutligen i en analysmodell som illustrerar hur dessa faktorer förhåller sig till varandra, introduktionsutbildningen och organisationsidentiteten. / When we first contacted AB Halmstads Gummifabrik they expressed a need to strengthen inherency and counteract organizational ambiguity among the temporary workers. These individuals have lately become a more accepted part of the workforce. The intention of this study has been to empirically examine the central parts, for both the company and the temporary workers, at the introduction of the temporary workers to the company. We have based on the result and previous research analyzed what the employer can do in order to counteract possible organizational ambiguity among the temporary workers.The empirically material of the study comes from six qualitative interviews conducted with management, temporary workers, permanent staff and union representatives. During the study we have also conducted an observation at the workplace.The result shows that the design of the induction training is essential because it in the long run affects the organizational identity. Based on the themes of the study we have identified a number of factors that the employer should consider at the induction training of temporary workers. Our analyze results in a model that illustrates how these factors relate to each other, to the induction training and to the organizational identity.

Genom denna antologi vill vi lyfta fram olika aspekter av hur stadens olika rum interagerar med människor och hur det kombineras med identitet och livsvillkor. Det övergripande syftet är att få fram information om betydelser olika aktörer tillskriver sådant som bostadsområden och nya kommersiella centrum i relation till olika människors livsvillkor och identitet. Freddie Håkansson bidrar med antologibidraget Stadens gemensamma vardagsrum: Får du plats i soffan? – En studie om hur handelscentrum konstruerar meningsskapande rum berör det relativt nya omgjorda kvarteret Knäppingsborg beläget i Norrköping. Studien söker information kring vilka individer som använder sig av kvarteret, hur dess butiker marknadsförs och på så sätt avgör vilka kunder kvarteret söker. Varför renoveras det inte, det ska ju va snyggt där med? – att vara svensk i det svenskglesa är Annika G Seitovs studie kring etniska svenskars upplevelse av att bo i segregerade bostadsområden som Klockaretorpet i Norrköping och Brandkärr i Nyköping. Studien belyser svenskarnas identitetskapande processer i de interaktioner som sker med andra kring deras boende. Malin Svenssons antologi del, Vart vill du bo- vem vill du vara? handlar om hur människor resonerar kring olika bostadsområden. Studien utgår från individens egna värderingar kring hur ett område ska vara för att kunna identifiera sig med det, samt vilka olika aktörer som kan bidra till hur ett område framställs eller upplevs som attraktivt. Antologin visar att platsen har betydelse för individens identitet. Tillhörighet och meningskapande i relation till platsen är gemensamma nämnare för våra olika antologidelar, vilket finns med i vår slutdiskussion.

Ur ett symbolisk interaktionistiskt perspektiv är människan en social varelse som lever i ett samhälle som är under ständigt skapande. I det samhälle där individen genom interaktion både formas och skapas är samhälle och individ tätt förenade vilket är den utgångspunkt vi genomgående valt att förhålla oss till i denna antologi. Antologin belyser omställningar i livet genom fyra olika bidrag. Agnesa Abrashis bidrag heter ”Ett nytt skede i livet – en studie om identitet och moderskap” och behandlar hur mammor ser på sitt identitetsskapande. Annika Sternlund tar upp adopterades syn på sitt identitetsskapande och sina livsvillkor i bidraget ”Rötterna är där hjärtat rotar sig”. Amanda Sundberg belyser i sitt bidrag ”Som barn var man ju förväntansfull – en studie om individer som immigrerat vid unga år” fem immigranters brott i livet i och med flytten till ett nytt land. Helenas Valentinsons bidrag "Man känner ju i benen och det att man inte är 17 år längre" handlar om de förändringar som sker när en individ blir pensionär. Gemensamt för antologin är även att vi relaterar identitetsskapandet i förhållande till tillhörighet och utanförskap. Slutsatsen för denna studie är att individens livsvillkor påverkas av faser i livet vilket inverkar på identitetsskapandet. På så sätt ses identiteten som något föränderligt.

The study seeks to investigate and understand how individuals create their identity from the perspective of two countries and cultures, and how these affect their current lives today. The focus of the study is aimed at young adults who have mostly or entirely grown up in Sweden to parents that have migrated. The material is based on seven qualitative, semi-structured interviews. The result is then divided into three themes; ethnic and cultural belonging, life impact, and the preservation and passing on of culture. The derivation of the first theme is that there are mixed views regarding the cultural association of the persons interviewed. Some present a clear vision of their cultural belonging and identities as Swedes, while others give a more ambiguous depiction as they find themselves in between two cultures and are experiencing a certain ambivalence regarding their cultural belonging. The second theme describes the pros and cons of living alongside two cultures as well as the importance of language. One of the main advantages that emerge is that the respondents perceive themselves as having a broader perspective and a deeper understanding of other cultures and ethnicities. Negative aspects that individuals have experienced are discrimination and parental influence. This theme also addresses the importance of language regarding the cultural belonging of the individual. The respondents agree that the language is of importance for the feeling of belonging, and that it is natural to feel more connected to those who speak the same language. The third and last theme describes how the individuals retain their original culture in their everyday lives, and it furthermore deals with ideas regarding the future as well as the passing on of culture.

Vår tid präglas av valmöjligheter, kunskap och reflexivitet där människans identitetsprocess tyck relatera till livsstilsplanering. Syftet för denna studie är att undersöka hur utvalda företag genom sina hemsidor uttrycker och presenterar en identitet kopplad till företaget. För att söka synliggöra min problemställning är teoretiska utgångspunkter för denna studie Giddens (2002) teori om människans reflexiva identitetsskapande samt Goffmans (2009) teori om presentation och idealisering. Det som studeras i denna studie är fyra olika företag som utgörs av Manpower, Poolia, Billabong samt Louis Vuitton och deras tillhörande hemsidor. De två förstnämnda företagen representerar tjänsteföretag och de två sistnämnda varuföretag. Studien är vidare kvalitativ och metoden är en observerande bild - och textanalys. Resultat för studien pekar på att de undersökta företagen via sina hemsidor kommunicerar ut tydliga reflexiva beslut kring exempelvis miljö och etikfrågor som inte på ett direkt vis anknyter till företagets tjänster eller produkter utan visar mer på en anknytning till samhälle och omvärld. Varuföretagen visar tydligare upp detta beteende än tjänsteföretagen genom att visa text och bild på sina hemsidor som relaterar till hur förbättringar och satsningar kan ske kring exempelvis miljön. Som resultat visar vidare de undersökta företagens hemsidor på att det de väljer att kommunicera ut på hemsidorna ligger till grund för en viss bestämd identitet. Detta tycks vara en av de vägar en företagsidentitet blir skapad på. Den identitet som uppsatsen beskriver relaterar även till begreppet livsstil och det blir tydligt hur dessa två begrepp bygger upp varandra.

Den här uppsatsen handlar om erkännande, om vikten av att erkännas som individ. Den teoretiska utgångspunkten för uppsatsen består av teorier om erkännandets vikt för självbilden och syftet är att ge några exempel på hur elever med ett annat modersmål än svenska upplever att de har bemötts i skolan utifrån sin kultur. Metoden för att finna dessa exempel är kvalitativa forskningsintervjuer med fem gymnasieungdomar. Dessa intervjuer har sedan analyserats i två steg, först genom meningskategorisering och sedan genom meningstolkning. De forskningsfrågor jag försöker besvara genom detta är hur ungdomarna ser på sig själva utifrån kulturell tillhörighet och hur de upplever att de blivit bemötta under skoltiden. Jag kopplar sedan ungdomarnas berättelser till teorier och tidigare forskning för att diskutera möjliga konsekvenser för elevernas självbilder. Från ungdomarnas berättelser sluter jag mig till att ingen av dem egentligen har blivit erkänd i den kulturella aspekten av sin identitet, men att de har reagerat väldigt olika på detta. Det är inte heller nödvändigtvis ett erkännande, eller ett uteblivit sådant, från lärarna som har påverkat ungdomarna mest i deras relationer till sig själva. Dessutom visade intervjuerna att alla ungdomarna inte skulle uppleva det som ett erkännande att deras kultur uppmärksammades i skolan. Slutsatsen jag drar av detta är att det visserligen är viktigt att elever i skolan får ett flerdimensionellt erkännande, men att det också är viktigt att lärarna är lyhörda för i vilka aspekter av sina identiteter eleverna önskar att bli erkända. Jag avslutar uppsatsen med en uppmaning till läsaren att erkänna människorna runt omkring sig i alla aspekter av deras olika identiteter.

Our post-modern society is being continually more characterized by the working life, where corporate relations and the understanding of human momentum, limitations and knowledge is the basis of the quality of the corporation. In other words, it is of the greatest importance to keep in mind the attitudes, behaviour, stress levels and motivations that constitute a good working environment. We find it interesting to study what social psychological approaches and social processes could be of importance to good cooperation. The research has its starting point in a qualitative method focused on semi- structured interviews, where we have interviewed eight respondents working within the psychiatry. The research has strengthened our pre-understanding but also made clear the existence of other social processes and approaches that affect cooperation. How people look at each other in the social contexts which they are currently in, as well as people’s childhood conditions and psychological development having a large impact on how man will relate to other relations and consequently situations of collaboration, is of the utmost importance. Respect, communication, a sense of belonging, trust and social connections but also conformity and like-mindedness are all concepts that are of the greatest importance to good cooperation. However, it is also of significance to find a balance between these concepts whereas emphasizing one concept more than the others will not result in a well-functioning collaboration. The essay discusses and analyzes the empirical material we have achieved from a social psychological point of view where theorists like Scheff, Collins, von Wright, May and Gastil ́s concepts and theories are being applied. Scientific articles which we also apply and which have a significant impact in the study is Justice and Effective cooperation, Workplace Friendships and Organizational Outcomes, Adult attachment styles in the workplace and Workplace Communication Problems. / Vårt postmoderna samhälle präglas allt mer av arbetslivet och där samarbetsrelationer och förståelse för människans drivkrafter, begränsningar och kunskaper är en grund för verksamhetens kvalité. Det är med andra ord av vikt att tänka på frågor som berör attityder, beteenden, stressnivå och motivation för att ett gott arbetsklimat skall kunna existera. Vi finner det intressant att studera vilka socialpsykologiska förhållningssätt och sociala processer som kan vara av vikt för ett gott samarbete. Undersökningen har sin utgångspunkt i en kvalitativ metod inriktad på halvstrukturerade informant intervjuer där vi har intervjuat åtta respondenter som arbetar inom psykiatrin. Uppsatsarbetet har förstärkt vår förförståelse men också tydliggjort att det existerar många olika sociala processer och förhållningssätt som påverkar samarbete. Att det är av vikt hur människor ser på varandra i de sociala kontexter de befinner sig i och att människans uppväxtförhållanden och psykologiska utveckling har en stor inverkan på hur människan kommer att förhålla sig till andra relationer och därmed också i samarbetssituationer. Respekt, kommunikation, tillhörighet, tillit och sociala band men också konformitet är begrepp som är av stor vikt för ett gott samarbete. Dock är det av vikt att finna en balans mellan dessa begrepp då mer tyngd åt den ena eller andra aspekten inte gynnar ett väl fungerande samarbete. I arbetet diskuteras och analyseras det empiriska materialet utifrån ett socialpsykologiskt perspektiv där teoretiker som Scheff, Collins, von Wright, May och Gastils begrepp och teorier tillämpas. Vetenskapliga artiklar som vi även tillämpar och som har en betydande inverkan i studien är Justice and effective coopertion, Workplace Friendships and Organizational Outcomes, Adult attachment styles in the workplace och Workplace Communication Problems.