<p>Summary</p><p>The purpose with this study is to give a view of how employees understand their belonging and role in a temporary work agency and its clients. This study describes the employees´ relation towards the temporary work agency and the client. The study should be interesting for temporary work agencies and those who have considered of working in the temporary work agency business.</p><p>The agency in this study is Manpower AB and has existed in Skövde for five years and has appreciated 200 employees. The company offers fast, worth its prizes and flexible employment agency solutions no matter if it affects a few persons or more complicated solutions. You can find specialists and generalists within the most fields, for example administration, sales, market, telemarketing, technology, and logistics. Accept for satisfied clients Manpower AB has an ambition of satisfied employees.</p><p>Working as temporary hired employee has consequences for the situation at the place of work. The temporary hired employees’ presence is expressed, or implied temporary, and furthermore they have other legal status. These employees aren’t included in the “common” social contexts at the work, which is a risk to lead them to isolation. The question is if the employees feel their belonging to the temporary work agency or to the clients, or if their belonging is in no-man’s-land. So the discussion in this study is;</p><p>How do employees from a temporary work agency understand their belonging and role when they are temporary hired out to a client, and what influence their understanding?</p><p>A concept that manages the relation employee to boss/employer and to the rest of the work has during the last years grown and got the name employeeship. This concept has various forms and consists of four stones, which describes how employeeship is practiced within various parts in the Swedish working life. The study looks at all sides of the question but mostly from this employeeship that gives an explanation of what influence the employees´ understanding of their belonging and role. The theory that goes by the hand with the study’s discussion belonging, is identity. There is an ongoing interaction between identities and roles, therefore are these theories shown in the theoretical frame of reference.</p><p>This study shows that the view of the respondents´ understandings is a consequence of in what extent the employeeships’ stones occurs in the temporary work agency and in its clients. The majority of the respondents think that they have the same roles as the client’s employees. As the role has an influence of a person’s identity, the respondents’ role influence their understanding of their belonging, which for the mostly full-time employees is to the clients. A couple of respondents have, through this study, more or less shown that their belonging is in no-man’s-land. This situation doesn’t however need to be seen a something bad because the respondents are satisfied with their employment as temporary hired thorough Manpower AB.</p> / <p>Sammanfattning</p><p>Syftet med denna studie är att ge en bild av hur uthyrda medarbetare uppfattar sin tillhörighet och roll på ett personaluthyrningsföretag och dess kundföretag. Denna studie skildrar medarbetarnas relation gentemot både personaluthyrningsföretaget och kund¬företaget. Studien bör vara intressant för personaluthyrningsföretag och de som har funderingar på att arbeta inom personaluthyrningsbranschen.</p><p>Undersökningsföretaget för studien är personaluthyrningsföretaget Manpower AB som har funnits i Skövde i fem år och har idag cirka 200 anställda. Företaget erbjuder snabba, prisvärda och flexibla bemanningslösningar oavsett om det gäller ett fåtal personer eller mer komplicerade lösningar. Här finns specialister och generalister inom de allra flesta områden, exempelvis administration, sälj, marknad, telemarketing, teknik och logistik. Förutom nöjda kundföretag strävar Manpower AB efter att ha nöjda medarbetare.</p><p>Att arbeta som uthyrd medarbetare får konsekvenser för situationen på arbetsplatsen. De uthyrda medarbetarnas närvaro är uttalat, eller underförstått tillfälligt, och de har dessutom en annan legal status än kundföretagets personal. Dessa medarbetare ingår inte självklart i de ”vanliga” sociala sammanhangen på arbetsplatsen, vilket riskerar att leda till utanförskap. Frågan är om medarbetarna känner sin tillhörighet till personal¬uthyrningsföretaget eller till kundföretagen, eller om deras tillhörighet är i ingenmansland. Utifrån detta har en problemformulering tagits fram för studien;</p><p>Hur uppfattar medarbetare på ett personaluthyrningsföretag sin tillhörighet och roll när de är uthyrda till ett kundföretag, samt vad är det som påverkar deras uppfattning?</p><p>Ett begrepp som hanterar relationen medarbetare till chef/arbetsgivare och till det övriga arbetet har under senare år vuxit fram och fått namnet medarbetarskap. Detta begrepp har olika former och består av fyra hörnstenar, vilka beskriver hur medarbetarskap bedrivs inom olika delar av svenskt arbetsliv. Studien belyser problemet främst utifrån just medarbetarskap som ger en förklaring till vad som påverkar medarbetarnas uppfattning om sin tillhörighet och roll. Den teori som går hand i hand med studiens problemområde tillhörighet, är identitet. Det sker samtidigt en pågående interaktion mellan identitet och roller, därför belyses dessa teorier i den teoretiska referensramen.</p><p>Som ni läsare har uppmärksammat i sammanfattningen är några ord kursiva, vilka är studiens nyckelord. Dessa återkommer löpande i studien.</p><p>Denna studie visar att bilden av respondenternas uppfattning är en följd av i vilken grad medarbetarskapets hörnstenar förekommer i personaluthyrningsföretaget och i dess kund¬företag. Majoriteten av respondenterna menar att de har samma roll som kundföretagens personal. Då rollen har en påverkan på individens identitet, påverkar respondenternas roll synen på sin tillhörighet, som hos de heltidsanställda överlag är till kundföretaget. Ett par respondenter har, genom studien, även mer eller mindre visat sig tillhöra ingenmansland. Detta läge behöver dock inte vara negativt, då respondenterna trivs med sin tillvaro som uthyrda medarbetare genom Manpower AB.</p>

Identitet och tillhörighet är komplexa begrepp som är ytterst viktiga för en individs välmående. Tidigare forskning visar att en individs identitet och tillhörighet påverkas när hen byter land. Syftet med föreliggande studie var att ta reda på vad som händer med en individs identitet när hen tvingas byta land. Jag ville även se om det går att känna tillhörighet i det nya landet och vad som gör att respondenterna känner/inte känner tillhörighet. Åtta semi-strukturerade intervjuer med flyktingar som varit i Sverige mellan 2-10 år genomfördes och analyserades med hjälp av en induktiv tematisk analys. Det finns skilda åsikter kring om identiteten ändras eller inte när en individ tvingas byta land. Tillhörighet går att känna i det nya landet och påverkas av faktorer som självständighet, stöd, boende, mottagande samt att ha någonstans att känna sig hemma. Resultaten diskuteras huvudsakligen utifrån Tajfel och Turners (1979) sociala identitetsteori. Studien bidrar med en ökad förståelse kring flyktingars situation när de kommer till Sverige, gällande identitet och tillhörighet. / Identity and feelings of belongingness are complex concepts that are extremely important for an individual's well - being. Previous research shows that an individual's identity and belongingness are affected when changing country. The purpose of this study was to find out what happens to an individual's identity when forced to change country. I also wanted to see if there is a sense of belongingness in the new country and what makes the respondents feel / don't feel belongingness. Eight semi-structured interviews with refugees that had been in Sweden between 2-10 years were conducted and analyzed using an inductive thematic analysis. There are different opinions about whether the identity changes or not when an individual is forced to change country. Belonging can be felt in the new country and is influenced by factors such as independence, support, accommodation, reception and having somewhere to feel at home. The results are mainly discussed based on Tajfel and Turners (1979) social identity theory. The study contributes to an increased understanding of migrants' situation when they come to Sweden, regarding identity and belonging.

Fokus för denna studie är inre motivation ur ett bilddidaktiskt perspektiv i relation till elever som är inlåsta. Metoden som använts är en systematisk litteraturstudie med en kvalitativ ansats som syftar till att beskriva och förklara det som studeras. Frågeställningarna och analysen har sin grund i tre grundläggande behov som kan påverka elevens motivation. Dessa behov är tillhörighet, autonomi och synen på den egna förmågan. Behoven behandlas i relation till de förutsättningar som inlåsta elever har i sin skolgång. Som ett underliggande led i analysen undersöks även potentiella metoder inom det bildterapeutiska fältet, som skulle kunna anpassas och användas i bildundervisning. Resultatet visar tydliga indikationer på att alla de tre behoven, och därmed även motivationen, kan stärkas genom medvetna bilddidaktiska val och förhållningssätt. Resultaten tyder även på att det finns bildterapeutiska metoder som kan ha fördelaktiga effekter på motivationen, i synnerhet för elever med social problematik.

Denna studie ämnar undersöka adoptivpersoners upplevelser, dels av att möta stereotypa föreställningar baserat på sitt utseende och sin adoptionsbakgrund och dels sina upplevelser gällande medborgarskap och tillhörighetSyftet med studien är att bidra med en mer nyanserad bild av adoptivpersoner och att delge deras upplevelser, för att låta adoptivpersoner vara med i konstruktionen av adoptivpersoner som social grupp. Studiens huvudsakliga frågeställningar ämnar låta adoptivpersonernas upplevelser och den mening som tillskrivs upplevelserna vara huvudfokus. Metodologiska utgångspunkter är att denna typ av syfte och frågeställningar kan besvaras genom kvalitativa intervjuer och en genuin nyfikenhet för individers upplevelser. Resultat och analys presenteras på så sätt att individernas berättelser står i fokus, utifrån dessa berättelser och upplevelser analyseras insamlad empiri utifrån social medborgarskapsteori och postkolonial teoribildning. Resultatet av studien är att adoptivpersoner har olika typer av upplevelser av att möta stereotypa föreställningar, där samtliga informanter upplevt stereotypa föreställningar baserat på deras utseende. Vidare visar resultatet att adoptivpersoner innehar en dualism i sin upplevelse av medborgarskap och sin tillhörighet till Sverige respektive adoptionsland. Slutsatsen för studien är att resultatet av studien stämmer delvis överens med den tidigare forskning som finns, dock är studien för liten för att kunna generaliseras och bekräfta den tidigare forskningen. Sett till enbart studiens slutsatser så synliggörs en mångdimensionell bild av adoptivpersonens upplevelser, som jag hoppas leder till att fler forskarstudenter får upp ögonen för de komplexa beskrivningar som adoptivpersoner innehar gällande tillhörighet och medborgarskap. / In this study, the aim is to examine adoptees, and their experiences of meeting stereotypical beliefs based on their appearance and their adoption background, as well as their experiences regarding citizenship and belonging. The purpose of the study is to contribute with a more nuanced picture of adoptees and to share their experiences, in order to allow adoptees to participate in the construction of the image of an ‘adoptive individual´. The main issues of the study, that is aimed to be the main focus, is the adoptive individuals experiences and the meaning attributed to the experiences. Methodological starting points are that this type of purpose and questions can be answered through qualitative interviews and a genuine curiosity for the individuals experiences. The results and analysis are presented in such a way that the individual’s stories are in focus, and based on these stories and experiences, empirical data is collected and analyzed based on social citizenship theory and post-colonial theory. The result of the study is that adoptive individual’s have different types of experiences of meeting stereotypical beliefs, where all the informants experienced stereotypical beliefs based on their appearance to some extent. Furthermore, the result shows that adoptive individual’s possess a dualism in their experience of citizenship and their affiliation with Sweden and the adopting country. The conclusion for the study is that the result is partly in agreement with the previous research that is available, but the study is too small to be able to generalise and confirm the previous research. Seen solely from the study's conclusions, a multidimensional image of the adoptive individuals experiences is made visible, which I hope will lead to more research students getting their eyes on the complex descriptions that adoptive individuals hold regarding affiliation and citizenship.

Saknar barn motivation till skolan finns det en risk att de misslyckas vilket skulle kunna leda till dålig självkänsla och beteendeproblem. Tar vi inte beteendeproblem på allvar redan i tidig ålder så är risken att problemen växer och följer med barnen upp i skolåren och även in i vuxenlivet. Vi har använt oss av en kvalitativ metod och intervjuat pedagoger i förskolan och skolan. Vi har undersökt förskollärares och grundskollärares uppfattningar om sitt arbete med barns motivation och beteendeproblem som uppstår i förskola och skola, samt vilka förutsättningar de anser att de har för att arbeta med dessa. Vi fokuserade både på förskola och skola för att kunna se om det fanns likheter och skillnader i vad pedagogerna uttryckte. Vårt resultat visade att pedagogerna anser att arbetet med barns motivation har betydelse för beteendeproblem som uppstår i förskola och skola. Resultatet visade även att pedagogerna anser att förutsättningarna har en betydelse för deras arbete med barns motivation och beteendeproblem som uppstår i verksamheten. Förutsättningarna såg olika ut i de olika verksamheterna, men utöver det framkom ingen större skillnad mellan dem.

Att utveckla elevernas delaktighet var ett prioriterat mål i arbetet inom grundsärskolan men den allmänna uppfattningen bland pedagogerna gjorde att diskussionerna gärna stannade i tankar som att “eleverna får välja om de vill ha röd eller blå penna” och “de får välja vilken sida de ska börja med”. Eftersom pedagogerna upplevde att diskussionerna inte kom längre, började vi leta material som kunde stärka diskussionerna och utveckla tänkande. Vi bestämde oss för att använda Szönyi och Södergvist Dunkers (2015) delaktighetsmodell som bygger på sex delaktighetsaspekter. Syftet med vår studie var sedan att ta reda på hur pedagoger i grundsärskolan, utifrån modellens sex aspekter, skapar delaktighet genom sin planering av undervisningen. Vi ville veta vilka hinder och möjligheter som finns för elevernas delaktighet, samt hur pedagogerna gör för att eleverna ska förstå att de är delaktiga. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med sex pedagoger som arbetar på en grundsärskola. Resultatet från studien visar att delaktighetsbegreppet är väl förankrat hos pedagogerna. Genom struktur, tydlighet och ett ständigt pågående arbete med anpassningar för den enskilde eleven ges det möjligheter till delaktighet utifrån var och ens förmåga. Med stöd av de olika delaktighetsaspekterna upplevde vi att det i vår studie blev lättare att synliggöra vilka olika sätt pedagoger arbetar för delaktighet. I studien tycker vi oss se att samtliga pedagoger arbetar för att skapa ett tillåtande klassrumsklimat där det ständigt poängteras att alla är olika och behöver lära på olika sätt. Studien gav oss även insikt i svårigheter för delaktighet. Elevens funktionshinder i sig kan vara en utmaning för att skapa delaktighet och elever med utåtagerande beteende ställer den pedagogiska kompetensen på sin spets och kan komplicera möjligheten att hitta tillfällen till delaktighet med övriga elever. Elever som inte känner att grundsärskolan är rätt skolform för dem är en annan stor pedagogisk utmaning vad gäller delaktighet. Studien har gett insikt om att ett gemensamt språk och kartläggning av när delaktighet syns i verksamheten, ökar möjligheterna till att gemensamt hitta förbättringsområden som kan gynna verksamheten och framförallt eleverna.

För att nya medarbetare ska få så bra förutsättningar som möjligt då de kommer till en ny arbetsplats så har arbetsgivaren en skyldighet enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2001:1) att genomföra en introduktion - även kallad onboarding. En onboardingprocess handlar om att på ett effektivt sätt slussa in nyanställda i verksamheten tills dess att de levererar sin fulla kapacitet. I dagsläget använder sig många företag av denna välklingande process men det går att ställa sig frågan om den är anpassad efter organisationen eller den nyanställdas behov. Vid effektiviserade onboardingprocesser finns det en risk att mjuka värden i processen hamnar i skymundan och det går att fundera på om detta har någon påverkan på den nya medarbetarens känsla av tillhörighet. Med hjälp av bland annat Bauers (2010) framtagna modell The four C’s som delar upp onboardingprocessen i olika nivåer ville vi studera detta närmre. Syftet med denna studien är således att undersöka vad det finns för samband mellan onboardingprocessen och nyanställdas känsla av tillhörighet på arbetsplatsen, samt vilka andra variabler som kan vara av betydelse. Genom en digital enkät undersöktes 67 stycken tjänstemän som anställts inom de senaste tre åren. Bearbetning av materialet utfördes i IBM SPSS Statistics 27 där korrelationsanalyser och multipla linjära regressionsanalyser togs fram. Resultatet visade att det krävs olika typer av onboardingprocesser för att uppnå tillhörighet respektive nöjdhet med onboardingprocessen hos nyanställda. För att uppnå tillhörighet krävs i många fall en onboardingprocess på Culture-nivå, medan nöjdhet i de flesta fall uppnås redan på Clarification-nivå.

Syftet med studien var att undersöka hur studenter från invandrarfamiljer som är födda och uppväxta i Sverige uppfattar och beskriver sin etniska identitet, samt hur medias beskrivning av gruppen invandrare påverkar deras identitet. Har dessa personer ett behov av att välja mellan olika identiteter i Sverige? En kvalitativ metodologisk ansats valdes för att på ett djupare plan förstå individens åsikter och uppfattningar kring etnicitet och identitet. Studiens urvalsstorlek bestod av 7 intervjupersoner, varav 5 kvinnor och 2 män mellan åldrarna 20-29 år. Semistrukturerade intervjuer användes för att samla in relevant empiriskt material. Studiens resultat visade att samtliga studenter som deltagit i undersökningen upplevde en form av hybrid identitet med flera olika etniska identiteter. Vidare upplevde studenterna i studien en bristande känsla av tillhörighet till samhället både i Sverige och andra länder. Studenterna upplevde även att kontexter var viktiga i hur frågor och definitioner om gruppen uppfattades. Gruppen upplevde att svensk media spelade en stor roll i både deras identitetsuppfattning och tillhörighet i landet, där negativ medierapportering upplevdes bidra med negativa stereotyper om gruppen.

Detta är en kvalitativ studie där författarna utgått från en fenomenologisk metodansats. Syftet med denna studie är att skapa större förståelse för hur unga vuxna med turkisk eller iransk bakgrund uppfattar boendesegregationen i Stockholmsförorter. Ytterligare är en aspekt som behandlas unga vuxnas uppfattning till utanförskap i förhållande till boendesegregationen. Om utanförskap “känslan” inte belyses hos unga vuxna är det intressant att undersöka vilka faktorer som bidragit till integration i samhället. De teoretiska utgångspunkter som använts i denna uppsats är Erving Goffmans teori om stigma som ligger till grund för Loïc Wacquants teori om territoriell stigmatisering och Bourdieus teori om det sociala rummet. Uppsatsen är baserad på semistrukturerade intervjuer, sammanlagt är det tio intervjuer som har genomförts. Resultat och analys kapitlet presenterar datamaterialet i form av fem teman, det första temat är att ett politiskt spel. Det andra temat är tillhörighet gentemot segregerade bostadsområden, det tredje temat är uppdelning vi invandrare och de svenskarna. Därtill är det fjärde temat stämpling och fördomar som exkluderar invandrare från det svenska samhället och slutligen är det sista temat känsla av utanförskap. Detta för att besvara uppsatsens frågeställningar. I den avslutande diskussionen presenteras en sammanfattning av uppsatsen, men även diskuteras boendesegregation i förhållande till det framtagna resultatet.

Vårt syfte med detta examensarbete är att få ökad kunskap om hur pedagoger uppfattar och arbetar mot rasism i förskolan. För att få underlag till detta så har vi genomfört en kvalitativ studie där åtta pedagoger med olika bakgrund, kön, yrkeslivserfarenhet och ursprung intervjuats. Resultatet visar bland annat att pedagogernas uppfattning av begreppet rasism liknar varandra, att de inte ser rasism mellan barnen på förskolan men att det kan uppstå mellan vuxna, att alla pedagoger har en likabehandlingsplan på sin förskola men att den inte används på ett förebyggande sätt. Ytterligare resultat visar att pedagogerna använder sig av böcker och pratar om likheter och olikheter för att förebygga rasism. Det framkommer att orsaker som pedagogerna uppfattar som försvårande i arbetet mot rasism är okunskap, om arbetslaget inte har en samsyn på ämnet samt om man arbetar på en förskola utan mångfald. Resultatet har analyserats och kopplat till relevant forskning om ämnet samt det sociokulturella perspektivet samt kritisk rasteori.