Jag har ett personligt syfte med denna uppsats, frågorna som jag försöker besvara är sådana som jag själv kämpar med och som är viktiga för min självkännedom. Jag vill fördjupa mig i vad det innebär att vara en global nomad och hur den sortens uppväxt påverkar ens koncept av hem. Jag tror även att uppsatsen kan vara av intresse för människor med en ”vanlig” uppväxt då den belyser koncept som hem och tillhörighet ur ett unikt perspektiv. Det analytiska syftet med uppsatsen är att undersöka hur ett antal missionärsbarn som vuxit upp som globala nomader ser på sin uppväxt utanför sina föräldrars hemkulturer och hur de tror att denna uppväxt påverkat deras syn på hem.

Individuella programmet är ett program inom gymnasieskolan avsett för elever som inte läser något av de nationella programmen. Syftet med vår studie är att belysa det pedagogiska arbete som bedrivs inom det individuella programmet och dess betydelse för elever som inte kommer in på något av gymnasieskolans nationella program. För att få svar på syftet kommer kulturen på utvald skola att belysas, vilken påverkan har denna på elevernas skolgång? Vi vill även undersöka hur eleverna upplever sin skolgång på den studerade skolan, samt jämföra dessa upplevelser mot tidigare skolor eleverna studerat på. Baserat i ett antagande att eleverna kan uppfatta sig själva som avvikare på grund av individuella svårigheter i skolan kommer vi att undersöka hur eleverna definierar sig själv på skolan i fråga, samt tidigare skolor de studerat på. De sociala banden mellan skolledning och elever kommer även att belysas, och undersökas. Studien är baserad på kvalitativa intervjuer med rektorn, två lärare, fem elever på skolan i studien samt på två stycken deltagande observationer på skolan. Resultatets utfall visar att skolan i studien är bättre lämpad för de elever som studerar där tack vare den stödjande kulturen, förekomsten av vänner samt en trygghet på skolan till skillnad mot elevernas tidigare erfarenheter från skolor de studerat på. På grund av sina speciella karaktärer (samtliga elever i studien har koncentrationssvårigheter eller har en problematisk bakgrund av något slag) kräver eleverna mer uppmärksamhet av och nära relationer till lärarna på skolan, vilket, som resultatet visar, existerar på skolan i studien - till skillnad från tidigare skolor eleverna studerat på. / The individual program is a program in high schools, or secondary schools, intended for students who do not study any of the national programs. The purpose of this study is to illustrate the pedagogical work of the Individual Action Plan and its importance for students who can not get into any of the secondary school national programs. In order to find an answer to the purpose, the culture of the selected school will be illuminated, what impact has the culture on pupils' schooling? We also want to investigate how students perceive their education at the studied school and compare the experiences of the student’s experiences at previous schools. Based on an assumption that students may perceive themselves as deviants based on individual difficulties in school, we will examine how students define themselves at the school in question and previous schools they studied. The social bonds between school administration and students will also be discussed, and examined. The study is based on qualitative interviews with the principal, two teachers, five students and two participant observations at the school. The result shows that the school in the study is better suited for the students who study there, thanks to a supportive, supportive culture and the presence of friends, in comparison to their previous school experience. Because of the students' special characters, (most students in the research have difficulty concentrating or have a problematic background of some kind), they require more attention and close relationships with teachers at the school. This kind of relationship does, according to the results, exist at the school in the study compared to any previous schools that the student’s have attended.

Vänskap är en viktig del för den psykiska hälsan och individens välbefinnande, det är även ett välbeforskat område inom psykologins värld. Tidigare forskning inom vänskapsrelationer har lagt den största tyngden på genus som den ensamma och bästa variabeln till denna typ av relationer och därmed inte tagit hänsyn till andra möjliga bakomliggande variabler. Denna studie ämnade undersöka om känslan av tillhörighet kan vara en bakomliggande variabler till skattning utav faktorer inom vänskapsrelationer, och möjligtvis kunna förklara skattningen bättre än genus. Undersökningen utfördes med en enkätundersökning. Urvalet bestod utav 60 deltagare, 30 män och 30 kvinnor i åldrarna 19 – 26. Resultatet visade att känslan av tillhörighet kunde förklara skattningen inom vänskapsrelationer bättre än genus. Detta resultat påvisar att skillnader inom vänskapsrelationer till stor del tycks bero på andra variabler än genus.

This essey aims to investigate how inherited and acquired resources has influenced the choice of education. It is in this essays ambition to understand how the recources operates in a process from childhood to a certain education. The study was conducted using eight qualitative interviews with firstyearstudents in nursing and economics courses at Linnaeus University. By using Bourdieu's theories about habitus, capital and horizon of possibilities I wanted to understad how the students inherited and acquired recoures had operated in their choise of education. The main conclution is that the educational choice is strongly influenced by the individual's social belonging and must be understood as a result of the individual's history. The inherited and acquired resources have contributed to only certain choices and actions have been seen as possible and desirable in the students life. Students who share similar social backgrounds and resource assets are therefore likey to choose similar educational courses.

Enligt Konventionen om barnets rättigheter och Läroplanen för förskolan har barn rätt att göra sina röster hörda och bli lyssnade till. Hur detta ser ut i praktiken och vad som krävs av den vuxne för att samtal med barn ska fungera ömsesidigt är vad denna studie försöker inringa. Utifrån samtal och deltagande observationer under tio dagar av två femåriga pojkar och två femåriga flickor vid en förskola har fyra ögonblicksbilder, kallade livsberättelser, tolkats fram. Syftet är att undersöka hur barnen gestaltar sin livsberättelse i samtal och samspel och vad som framstår som viktigt i deras liv vid undersökningstillfället. Studien utgår från hermeneutisk tolkningslära, narrativ teori och ett relationellt psykologiskt perspektiv. En problematisering ges av begreppet barnperspektiv, vilket är centralt för förståelsen av barns livsvärld. I forskningsöversikten ges en kortfattad beskrivning av detta begrepp relaterat till aktuell forskning. Också forskning om barnsamtal beskrivs. Tre gemensamma teman i barnens livsberättelser, så som de presenteras i studien, kan läsas fram; tillhörighet, makt och kön som organiserande princip. Tillhörighet handlar om tillgång till olika gemenskaper som femårsgruppen, flickorna, pojkarna och bästisar. Tillhörighet innebär social inkludering, vars subjektiva dimension utgörs av barnets upplevelse av att ”få vara med”. Barn konstruerar tillhörighet genom likhet i intressen, kamratlighet och snällhet. Makt handlar om rangrodning och hierarkier, Att vara stor är liktydigt med makt. Social exkludering är ett maktuttryck, vars subjektiva dimension är barnets upplevelse av att bli utesluten. Exkludering kan också vara ett sätt att värna om en upprättad gemenskap. Kategorisering och genrekonstruktioner påverkar barnets möjligheter att delta. Kön som organiserande princip manifesteras i tydliga flick- respektive pojkgemenskaper där barn gör kön, men barnen utmanar också den traditionella tudelningen mellan feminina och maskulina positioner.

Syftet med denna uppsats är att lyfta fram några barns egna tankar om lek och vänskap och undersöka vad dessa värderingar och konkreta handlingar kan säga om a) skillnader och likheter över kulturgränser, b) hur barnen upplever och påverkar maktfördelningen genom leken och genom sina kamratrelationer samt c) vad gruppfördelning, rollfördelning och val av lekkamrater kan säga om tillhörighet och gruppens inneboende genusrelationer. Studien är komparativ och gäller barn i Sverige och Brasilien. Genom en kvalitativ processorienterad metod har observationer kompletterats av deltagande observation, gruppsamtal samt enskilda samtal. Det empiriska materialet utgörs av loggboksanteckningar och bandade samtal. Totalt tolv enskilda samtal har bandats, vilket omfattar tre pojkar och tre flickor från respektive land. Studien vilar på en kombination av teoretiska och begreppsmässiga influenser. Foucaults diskursteori samt barndomsdiskurser ramar in förståelsen av lek. För analysen av barnens grupplek har även genusteorier använts. Hermeneutiska teorier samt barnperspektiv är ytterligare teoretiska influenser i studien. Etiska frågor kring metod och samtal med barn har beaktats. Av analyserna framgår att regellekar dominerade barnens lekval i bägge kulturer. Det framgår att barn i Trancoso lekte i större och mer åldersintegrerade grupper till skillnad från Göteborgsbarnen som föredrog lek i parrelationer, vilket ofta medförde en relationsproblematik utan motsvarighet i Trancoso. Klassaspekten och materiella tillgångar spelade en viktig roll för de brasilianska barnen och kom att påverka upplevelsen av tillhörighet i förhållande till lek och vänskapsrelationer. Olika former av maktstrukturer påverkade och organiserade barnens lek. Dels bestod dessa maktstrukturer av omgivande vuxnas kommentarer kring leken, men även av förhandlingar, bestraffningar samt inkludering och exkludering av lekkamrater i givna lekgrupper. Även genusaspekten visade sig ha en organisatorisk funktion i barnens lek.

Uppsatsen bygger på en närläsning av ett antal kröniketexter från svenska dagstidningar, publicerade 2007-2010, vars författare har en dubbel tillhörighet – deras ursprung är annanstädes än den nuvarande uppehållsorten; exempelvis född och uppvuxen i Falköping, numera boende och verksam i Stockholm. Fenomenet som uppsatsen vill bevisa, ”Att vända hem i text”, innebär att man som skribent skriver om ett där och då, och låter detta framstå som en referenspunkt för sitt här och nu. Resor företas i kröniketexten; faktiska, imaginära och minnesresor. Studien söker svar på hur resan, vilken form den än företar, skildras rent stilistisk och narratologiskt, men också om hemvändarmotivet i texterna tyder på ett uttryck av nostalgi. Dessutom undersöks vad dubbel tillhörighet har för betydelse för den journalistiska rollen och den enskilde journalistens sätt att observera verkligheten. Även berättarens auktoritets betydelse för berättelsens autenticitet avhandlas. Undersökningen söker stöd hos Arne Melbergs forskning om reseskildringar, Karin Johannissons sondering av känslan ”nostalgi” och dess betydelse genom tiderna, Staffan Björcks studier i prosaberättarens teknik, samt i Torsten Thuréns studium i gränsöverskridande litterära genrer. Undersökningen är uppdelad i tre kapitel: (1) Resan (2) Platsen (3) Minnesakten. Detta för att underlätta för läsaren. På detta följer en längre diskussion. De krönikörer vars texter finns representerade och utsätts för närläsningar är Hanna Hellquist, Ronnie Sandahl, Marcus Birro, Johan Croneman och Fredrik Strage.

Det nya arbetslivet’ är ett koncept utvecklat för de kommande medarbetarna från Generation Y som efterfrågar ett arbetssätt med möjlighet till balans mellan arbete och fritid. Arbetssättet ska ge ökad flexibilitet genom digitala hjälpmedel och även bidra till reducerade kontorsytor inom företaget, vilket innebär minskade utgifter. Övergången till arbetssättet kan dock upplevas som en svårighet för dagens medarbetare som främst består av den äldre generationen; Baby boomers och Generation X. Forskning visar att generationer har olika synsätt och värderingar som präglats av deras samtid. Detta medför att de har olika behov, exempelvis finns det skillnader i hur generationerna ser på arbete, förändringar eller preferenser i att arbeta självständigt eller i grupp. Idag är konceptet implementerat hos Microsoft som till störst del består av den äldre generationen. Vi vill därför studera dessa åldersgrupper och se hur de upplever konceptet då det i grunden är utvecklat för Generation Y. Studien är en fallstudie hos företaget Microsoft Sverige som infört ’Det nya arbetslivet’. Vi kommer att studera vilka hinder och möjligheter generationerna Baby boomers och Generation X upplever i ’Det nya arbetslivet’ utifrån de valda faktorerna; tillhörighet, förtroende och handledning. Arbetet har en deduktiv ansats, vilket innebär att faktorerna ligger som underlag för den empiriska studien. Empirin har vi därefter samlat in genom kvalitativa intervjuer hos medarbetarna på Microsoft Sverige. Slutsatserna från studien visar bland annat att Generation X såg fler möjligheter med ‘Det nya arbetslivet’ i jämförelse med Baby boomers som upplevde det svårare. Störst hinder var den minskade tillhörigheten till de närmsta kollegorna på grund av öppna kontorsytor. Respondenterna såg även tillhörighet som en utmaning för de nyanställda eftersom risken var stor att de kunde känna sig vilsna i ’Det nya arbetslivet’. Respondenterna ansåg att det fanns möjligheter för faktorerna; handledning och förtroende och största anledningen till det, var användningen av Microsofts målstyrning. Målstyrningen bidrog till att förtroendet var lättare att skapa och underhålla mellan medarbetarna. Den regelbundna handledningen gjorde även att medarbetarnas målsättning alltid var tydlig. Vidare upptäckte vi att många respondenter uppskattade det flexibla arbetssättet men de hade svårigheter att finna balansen mellan arbete och fritid.

Den här studien avser att med en kvalitativ metod nå en ökad förståelse för vilken betydelse möten mellan hemlösa män och icke hemlösa personer har haft för männen under den tid då de fick ett hem. I vår teoretiska referensram har vi använt oss av Sterns beskrivning av ansikte mot ansikte-interaktion med särskilt fokus på intersubjektiva möten, och Scheffs teori om skam och stolthet. Vi har också Använt Collins teori om interationsrituella kedjor som betonar interpersonella- och grupprocesser samt Mays teori om tillhörighet. Genom tio semistrukturerade livsvärldsintervjuer med före detta hemlösa män har vi insamlat vårt empiriska material från tre olika länder. I resultatet framgick att möten hade en betydande roll under den tid då männen fick ett hem, och att de där fick möjlighet att omdefiniera bilden av sig själva, vilket underlättade för dem i att aktivt vilja arbeta mot en förändring av sina livssituationer. Sammantaget kan konstateras att möten med icke hemlösa tycktes vara startskottet för en rad positiva händelser där männen hamnade i nya situationer och sammanhang som bidrog till en mer stabil tillvaro och ett rikare socialt liv. / By qualitative methods of research the study aims to provide more information on the significance of the encounters between homeless men and non-homeless people during the period when they received an apartment. For our approach we have used Stern`s description about face-to-face interaction, focusing on intersubjective meetings and Scheff`s theory about shame and pride. We have also used Collins`theory about interaction ritual chains that emphasize interpersonal group processes. We have also used May`s theory about belonging. We have gathered our empirical data through ten semistructured life world interviews from three different countries. As result we found out that these meetings had had a significant role during the period where the respondents had received homes. Also, we noticed that they got a chance to redefine their self-image and that made it easier for them to work actively towards a change in their lives. Finally it can be said that the meetings with the non homeless seemed to be a start for series of positive events, where men got to new situations and contexts that contributed to a more stable being and richer social life.

Bakgrund: Valet av daglig verksamhet som undersökningsområde gjordes då vi ville undersöka hur personer med funktionsnedsättning upplever sin arbetssituation. Empowerment som perspektiv kändes passande i studien då många av de teoretiska begrepp vi ville använda oss av förekommer inom empowerment. Syfte: Syftet med denna studie är att utifrån ett empowermentperspektiv beskriva och analysera hur deltagare upplever och skapar mening inom daglig verksamhet. Metod: Studien är av kvalitativ karaktär med semistrukturerade intervjuer där empirin grundar sig på fem transkriberade intervjuer. De personer som intervjuats har valts ut utifrån två kriterier, att de kunde uttrycka sig muntligt samt beviljats och arbetar inom daglig verksamhet enligt LSS (1993:387). För att få svar på våra intervjufrågor utarbetades en intervjuguide. Empirin analyserades utifrån studiens tre teoretiska begrepp tillhörighet, meningsfullhet och makt. Intervjuanalys med fokus på meningen har används som omfattar meningskodning. Resultat: Resultatet visar att samtliga deltagare trivs med sin arbetssituation, genom att dem uttrycker att det är viktigt för dem att ha något att göra om dagarna samt att samspela med andra. Fortsättningsvis visar resultatet på att deltagarna upplever acceptans på sitt arbete, men de upplever inte att deras arbete är accepterat i samhället. Det framkommer i resultatet att maktrelationen mellan personalen och deltagarna är relativt likställd men att deltagarna är medvetna om att personalen har största ansvaret och har på så sätt makten. / Background: The choice of daily activities as a study area was made because we wanted to investigate how people with disabilities experience their work situation. An empowerment perspective seemed appropriate in this study because many of the theoretical concepts we wanted to use occurs within empowerment. Purpose: The purpose of this study is to describe and analyze how participants experience and create meaning in daily activities based on an empowerment perspective. Method: The study is of a qualitative nature with semi-structured interviews where the empiricism is based on five transcribed interviews. The persons interviewed have been selected on the basic of two criteria, that they could express themselves verbally and that they was granted and worked within daily activity according to LSS (1993:387). To get our interview questions answered an interview guide was composed. The empiricism was analyzed on the basis of the studies three theories belonging, meaningfulness and power. Interview analysis with focus on sentences has been used that includes sentence coding. Result: The result shows that all participants are content with their work situation, they express that it is important for them to have something to occupy their day and to interact with others, but they don't experience that their work is accepted in society. It is made clear from the result of the study that the power relation between the staff and participants are relatively equal but that the participants are conscious of the fact that the staff has the greater responsibility and in that way also the greater power.