Behovet av kommunikation har alltid varit en viktig del av människans sociala liv. Den tekniska utvecklingen har möjliggjort nya kommunikationsvägar och sättet att kommunicera har därför förändrats. Syftet med studien är att kartlägga hur yngre pensionärer upplever social närvaro och tillhörighet på sociala nätverkssidor. Målsättningen med studien är att identifiera hur tekniken upplevs möjliggöra eller begränsa graden av social närvaro för yngre pensionärer vid kommunikation över sociala nätverkssidor.  Studien tillämpade en kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer användes för att samla in data. Intervjuerna transkriberades enskilt för att i en helhetsanalys tolkas och bilda en samlad bild över det empiriska materialet. Urvalet bestod av yngre pensionärer mellan 66–75 år som använder sociala nätverkssidor. Totalt deltog åtta respondenter.  Den insamlade empirin visar att samtliga respondenter är aktiva användare av Facebook men orsakerna till användningen samt vilken typ av aktiviteter som utförs skiljer sig mellan deltagarna. Samtliga respondenter uppger att de använder sociala nätverkssidor för att följa och ta del av familjens- och vännernas liv samt som informationskälla. Respondenternas upplevelse är att sociala nätverkssidor utgör ett komplement till annan kommunikation där den sociala närvaron är lägre på sociala nätverkssidor jämfört med fysiska möten eller telefonsamtal. Empirin visar också att sociala nätverkssidor för yngre pensionärer ger en lägre grad av social närvaro och tillhörighetskänsla än annan kommunikation i textform som SMS eller e-post. Den generella bild som respondenterna uppvisar är att sociala nätverkssidor möjliggör för snabb och flexibel kommunikation men där den lägre graden av social närvaro utgör en begränsning som gör att sociala nätverkssidor inte kan likställas vid fysiska möten.  Slutsatsen är att sociala nätverkssidor upplevs ha en lägre grad av social närvaro än annan kommunikation vilket empirin uppvisar med stöd av den teoretiska referensramen. Tekniken som komplement till annan kommunikation erbjuder en upplevelse av tillhörighet och gemenskap och skapar möjligheter för yngre pensionärer att vara sociala. Tekniken som ersättning för alternativ kommunikation skapar istället en begränsning i vad sociala nätverkssidor kan erbjuda för upplevelsen av social närvaro.

Syfte och frågeställningar: Syftet med studien är att undersöka hur unga personer som lever med psykisk ohälsa uppfattar sin användning av Facebook och hur de resonerar kring betydelsen av Facebook i deras vardag. Vi vill även belysa hur de uppfattar att de påverkas av samhällets krav kring ideal, normer och känslan av tillhörighet genom Facebook. ● Hur beskriver unga människor som lever med psykisk ohälsa sin användning av Facebook? ● På vilka sätt uppfattar unga människor att Facebook kan utgöra ett verktyg för tillhörighet och delaktighet för personer som lever med psykisk ohälsa? ● På vilka sätt uppfattar unga människor att de normer och ideal som förmedlas via Facebook utgör ett hinder för tillhörighet och delaktighet för personer som lever med psykisk ohälsa? Metod och material: Studien utgår ifrån en kvalitativ metod där det empiriska materialet samlades in genom 6 semistrukturerade intervjuer med unga personer med psykisk ohälsa. Huvudresultat: Studiens resultat visar att Facebook känns som en trygghet där Facebookgrupper ökar tillhörighetskänslan och används för att få tips och hjälpa andra i svåra situationer. Kraven att behöva leva upp till samhällets ideal kan påverka känslan av utanförskap.

Syftet med studien är att undersöka hur chefer upplever inkluderande organisationskulturer och sin roll i att skapa en. För att undersöka detta eftersöks svar på frågeställningar som handlar om vad en inkluderande kultur innebär för cheferna, hur de säger sig arbeta för att skapa en inkluderande kultur och hur cheferna upplever detta arbete. Genom en huvudsaklig induktiv ansats och kvalitativa intervjuer framträder nya fynd inom forskningsområdet. Fynden visar att chefer upplever att arbetet för en inkluderande kultur är något som alla behöver hjälpas åt med. Det ses som ett viktigt arbete och cheferna menar att deras roll i detta är att agera som förebilder och skapa förutsättningar för sina medarbetare så att de i sin tur kan skapa denna kultur. Däremot framkommer det att vissa faktorer påverkar hur detta arbete kan genomföras och det dyker upp funderingar kring för vem inkluderingen ska finnas och av vem den skapas. En individs vilja och även skyldighet till delaktighet visar sig vara en komplex men även avgörande fråga för inkluderingen och någonstans i detta hamnar chefens roll i obalans.

Detta är en kvalitativ studie i sociologi, som baseras påintervjuer med svenskfödda ungdomar som känner tillhörighet med tre olika kulturella bakgrunder. Syftet med denna studie är att undersöka vilka faktorer som kan utgöra enmöjlig inre identitetskonflikt för ungdomar som innehar flera kulturella identiteter, samt hur dessa hanterar denna. Fokusi denna studie kommer ligga på ungdomar som haft sin socialisation i Sverige men som vuxit upp med förhållanden som skiljer sig från de svenska förhållandena. Det kommer att diskuteras hur ungdomarna upplever sig själva i förhållande till det svenska samhället samt vilken kulturell bakgrund de upplever att de identifierar sig mest med.Resultatet visar att utvalda respondenter upplever att det inte existerar någon identitetsproblematik. Däremot uttrycker respondenterna att det finns ett antal faktorer som påverkar hur dessa ungdomar, som känner tillhörighet till flera kulturella bakgrunder, upplever sin positionering i det svenska samhället. Detta i sin tur leder till inre konflikter hos ungdomarna. Resultaten visar att den möjliga konflikten som uppstår, grundar sig i den primära socialisationen som kolliderar med samhällets rådande normer. Detta har lett till att en annorlunda uppfostran påverkat synen på dem själva samt etniska svenskars syn på dessa ungdomar. Resultatet analyserades med hjälp av utvalda teorier som behandlar identitet, socialisation samt rollteori. / This is a qualitative study in sociology, where the study is based on interviews with seven swedish born adolescent who feel a belonging with three different cultural backgrounds. The aim of this study is to inquiry the underlying factors that can compose a possible inner identity conflict for adolescents with multiple cultural identities and how they handleit.The main focus of this study will be on adolescents who havehad their socialization in Sweden, however they grew up differently in comparison to the Swedish conditions. During this study it will be discussed how adolescent perceive themselves in relation to the Swedish society and what cultural background they identify the most with.The results show that the selected respondents feel that they do not suffer fromidentity problems. However, respondents express that there are a number of factors that affect how these young people who associates with multiple cultural backgrounds, perceive their position in Swedish society. This eventually leads to inner conflicts within themselves. The results show that the potential conflicts are based on the primary socialization colliding with societal norms. This has led to thatthe different upbringings has influenced the view of themselves as well as the ethnic Swedes perception of these young people. The results were analyzed using selected theories that included identity, socialization and role theory.

Att vara född och uppvuxen i Sverige med utrikes födda föräldrar kan påverka livet på olika sätt. Det är som exempel inte ovanligt att individer kan befinna sig i en position där de upplever en känsla att inte höra hemma varken i Sverige eller i deras föräldrars hemländer. I denna studie vill vi fördjupa kunskapen om den här gruppens upplevelse av bakgrundens påverkan på hur de ser på sin identitet och hur de upplever sin etniska tillhörighet. Samt deras upplevelser att vara födda i Sverige. Syftet med denna studie är att öka förståelsen om inrikes födda med utrikes födda föräldrar om deras upplevelser om sin identitet och etniska tillhörighet. Genom en tolkande fenomenologisk analys (IPA) har 10 unga kvinnor och män från åldrarna 18–30 år, vars föräldrar är födda i Afrika och mellanöstern delat med sig av sina upplevelser. För att få en ökad förståelse hur informanterna upplever sin existentiella situation, använde vi oss av halvstrukturerade intervjuer som datainsamling. Det insamlade materialet har analyserats utifrån följande teorier; Peter L.Berger och Thomas Luckmann ”Primär och sekundär socialisering”, Richard Jenkins ”Primär identitet”, Erving Goffmans ”Bakre region” och W.E.B Du Bois ”Dubbel medvetenhet och slöjan”. Resultatet i vår studie visar att informanterna upplever att de befinner sig mellan två länder och kulturer, i ett s.k. mellanförskap. De upplever en splittrad känsla av tillhörighet till Sverige och deras föräldrars hemländer. Informanterna upplever att deras identitet har påverkats av etnicitet, självbild samt föräldrar och omgivningen och föräldrarnas inflytande till deras hemländer har en betydande roll hur informanterna upplever sin etniska tillhörighet. Många av informanterna blev ifrågasatta om sin svenskhet från omgivningen, vilket påverkade dem negativt.

Syftet med denna narrativa studie är att beskriva och förstå upplevelsen av hur unga svarta kvinnors identiteter kan utformas i mötet med andra människor i Sverige. Därför används begreppet intersektionalitet för att belysa skillnader mellan sociala kategoriseringar så som “ras”, klass, religion och etnicitet i identitetsskapande. Identitet formas kontinuerligt beroende av situation och i samspel med andra människor. Studien bygger på en kvalitativ ansats med tolv semi-strukturerade intervjuer med svenskfödda svarta kvinnor i åldern 20–30. Studiens resultat visade att samtliga intervjupersoner upplevde en form av utanförskap, bristande representation i media, fördomar i mötet med omgivningen och en svag tillhörighetskänsla till samhället. De flesta av respondenterna upplevde marginalisering till följd av deras hudfärg, klädsel, klasskillnader samt religionstillhörigheter. Samtliga respondenter upplevde att deras olika intersektioner av identiteter i det svenska samhället skapar svårigheter för identitetsskapandet, på grund av att samspelet av olika sociala kategoriseringar förstärker en strukturell makthierarki. Resultatet framhäver även en positiv frihet i att uppleva sig tillhöra flera identiteter samtidigt. / The purpose with this narrative study is to describe and understand how the experiences of young black women’s identities can be shaped through interactions with other people in Sweden. The term intersectionality is therefore used to highlight differences between social categories such as race, class, religion and ethnicity in the construction of identity. The identity is formed continuously depending on the situation and within interactions with other people. This study is based on a qualitative approach with twelve semi-structured interviews conducted with black females between the ages of 20-30 born in Sweden. The results of this study revealed experiences of exclusion, lack of representation in media, prejudices in the surroundings and a weak sense of belonging to the society among the participants. Most of the participants experienced marginalization, because of their skin complexion, clothing, class differences and religious identity. All the participants experienced that their different intersecting identities in Swedish society creates difficulties for identity construction, due to the interplay of different social categories which reinforces a structural power hierarchy. The results also illustrate a positive sense of freedom in the experience of belonging to various identities at the same time.

No description available.

På skolförbandens utbildningsenheter vid Försvarsmaktens tekniska skola (FMTS) och Militärhögskolan Halmstad (MHS H) ges det uttryck för en frustration. Frustrationen avser en otydlighet över förväntningar på personalen vid höjd beredskap och i händelse av krig. För att få en djupare förståelse kring denna frustration har vi utgått ifrån ”Vår militära profession”, vilket är Försvarsmaktens inriktningsdokument för en gemensam militär profession. Sökandet efter denna förståelse har lett fram till en studie där den induktiva ansatsen varit vägledande i form av en kvalitativ forskningsmetod. Empirin har därför inhämtats genom semistrukturerade workshops i form av en referensstudie (vid K 3 och P 4) och en huvudstudie (vid FMTS och MHS H). I analysen som har varit inspirerad av Grounded Theory visade sig identitetsbegreppet vara centralt med utgångspunkt i identitetsteorier, organisationsteorier och professionsteorier. Resultatet visar att personalen på FMTS och MHS H upplever en oklar identitet som har sin grund i en otydlighet i förväntningar. Otydligheten påverkar personalens förmåga att känna tillhörighet och att utveckla sig i sitt yrkesutövande kopplat till den väpnade striden samt möjlighet att skapa en gemensam kultur. Denna otydlighet går även att utläsa i de motsättningar som råder mellan rollen som utbildare och att ha en befattning vid ett krigsförband. Resultatet visar att den kollektiva identiteten och självkänslan är låg på skolförbanden. För att stärka den kollektiva självkänslan bör den gemensamma målbilden tydliggöras. Detta skapar en förståelse kring vilka förväntningar organisationen har på personalen vid höjd beredskap eller i händelse av krig. Skolförbanden bör även utveckla samarbete inom och utom organisationen för att öka kunskapen och förståelsen kring det gemensamma resultatet samt stärka den gemensamma profilen. Sammantaget bidrar alla dessa delar till att stärka skolförbandens identitet.

Den här studien handlar om universitetsstudenters av andra generationens invandrare och deras upplevelser av tillhörighet. Det övergripande syftet är att beskriva upplevelser av tillhörighet hos universitetsstudenter av andra generationens invandrare med ursprung från Mellanöstern och Somalia, detta görs genom beskrivning av studenters upplevelser av olika relationer och emotioner i interaktionen med olika grupper på universitetet. För att besvara syftet kommer jag ta hjälp av följande frågeställningar: Hur upplever studenterna interaktionen tillsammans med kurskamrater i olika sammanhang/situationer, hur upplever studenterna sitt emotionella agerande i relationerna till de studenter med utländsk bakgrund och till de etnisk svenska studenterna. Metoden som används är en kvalitativ metod i form av intervjuer med fem universitetsstudenter av andra generationens invandrare som läser ett program på Karlstad Universitet. Informanternas utsagor och berättelser har sedan analyserats med hjälp av den teoretiska referensramen jag använt mig av. Jag har utgått från emotionssociologi och det dramaturgiska perspektivet. Resultatet visar att informanterna upplever tillhörighet genom sina sociala roller och emotioner i relationerna och interaktionerna tillsammans med etniskt svenska studenter och studenter med utländsk bakgrund. Studenterna intar olika roller i interaktionerna beroende på vilken etnicitet kurskamraterna har och beroende på vilken plats de befinner sig. Studenterna använde sig även av specifika emotionella agerande i relationerna gentemot respektive grupp, där det lärt sig vilka emotioner som är acceptabla. Studenterna både visar, håller tillbaka, dämpar och kontrollerar sina känslor. Rollerna och emotionerna blir en del av tillhörigheten.

The purpose of this study has been to examine the lived experiences of people who have come to Sweden as refugees, specifically focusing on how a sense of belonging might take shape upon arrival. The study is based on qualitative, semi-structured interviews with six individuals, all of whom have been granted asylum in Sweden over the past 15 years. The interviews have been thematically analysed and given a theoretical interpretation by applying Antonsich’s concept of belonging, comprising an intimate and personal dimension, place-belongingness, and its structural counterpart, politics of belonging. The results suggest that a sense of place-belongingness is generated, or in some cases inhibited, by a range of factors: Autobiographical (e.g. past experiences proving to be resources in Sweden), relational (e.g. maintaining a proximity to family), cultural (e.g. learning the Swedish language), economic (e.g. establishing material security through employment) and legal (e.g. obtaining leave to remain in Sweden). The results also illustrate that a sense of place-belongingness is ultimately conditioned by politics of belonging (e.g. social attitudes and migration policy). The study concludes that refugees as a group, far from being a strain on society, are as resourceful as they are heterogenous.