Denna studie undersökte konsekvenser av felaktigt mottagande i särskolan för individuell identitetsutveckling och framtidsutsikter i kombination av eventuell stigmatisering. Studien använde en kvalitativ intervjumetod och byggde på djupgående intervjuer med personer som har personliga erfarenheter av felaktigt mottagande i särskolan. Genom analys och tolkning av respondenternas personliga livsberättelser är studiens syfte att belysa de komplexa och djupgående konsekvenserna av felaktigt mottagande i särskolan. Resultaten visade på att felaktigt mottagande i särskolan hade en betydande inverkan på individens identitet och självkänsla. Respondenterna i denna studie som felaktigt mottagits i särskolan rapporterar känslor av stigmatisering, brist på erkännande av sina förmågor och minskat självförtroende. Denna situation kan skapa en klyfta mellan individens självbild och deras verkliga potential, vilket i förlängningen påverkar deras framtidstro och livsplanering. Studien identifierade även hur bristande anpassat stöd kan leda till ett underutnyttjande av personers förmågor och potential. Deltagarna i studien vittnade om missade möjligheter till utveckling och prestation på grund av en otillräcklig utbildningsmiljö. Denna situation kan skapa en känsla av förlust av framtida möjligheter och en oro över hur deras livsbanor kan påverkas negativt. Slutsatserna av studien betonade vikten av en adekvat och korrekt mottagande i rätt skolform för att uppnå en rättvis utbildningsmiljö där varje individs unika behov och potential erkänns och utvecklas. Utbildningssystemet bör aktivt arbeta för att undvika felaktig mottagning och bristande anpassning genom förbättrade bedömningsmetoder och ökad medvetenhet om olika funktionsvariationer. Studien syftade till att ge insikt i praktiska och politiska implikationerna av att förhindra felaktig mottagning och stödja varje individs möjligheter att forma sin egen framtid.

"Orka mest, göra allt" är en kandidatuppsats vars syfte har varit att med utgångspunkt i ett specifikt riksidrottsgymnasium lära mer om idrottselevers upplevelser och erfarenheter av att passa in. Detta i förhållande till den miljön de tränar, bor, lever och går i skolan i. Framförallt har jag fokuserat på hur idrottseleverna pratar om hur det är att passa in, eller inte passa in, på RIG, respektive hur de konstruerar olika förutsättningar för att passa in. De teoretiska perspektiven som uppsatsen grundar sig i är först riksidrottsgymnasiet som en nästintill total institution. Inramningen är baserad på dels Erving Goffmans (2015) beskrivning av totala institutioner, dels Eric D. Anderson (2009) argument om konkurrenskraftig institutionaliserad sport. Det andra teoretiska perspektivet är tillhörighet och tillhörighetspolitik, baserad på Nira Yuval-Davis (2006) förklaring. För att kunna skapa en förståelse för idrottselevernas sätt att leva valdes en kvalitativ forskningsteknik, närmare bestämt deltagande observation, informella samtal och intervjuer. Analysen visade att tillhörigheten är flytande och föränderlig och att de olika sociala konstellationerna som idrottselevernas vardag utspelar sig i samspelar med varandra, samtidigt som det går att separera dem. Inom RIG finns det krav på idrottsliga prestationer och resultat, men framförallt är deras liv en social verksamhet. Målsättningen på RIG är att uppnå en slags idealbild av att vara elitidrottare, och tillhörighet bland idrottseleverna visade sig ofta genom en paradoxal blandning av krav på att både idrottsligt anstränga sig och att inte anstränga sig. Inom RIG ser vi därför hur den individuella identiteten synonymt med både social och kollektiv identitet.

The changes that have taken place during and after the Covid-19 pandemic are a fact, including the way managers communicate. This is because more and more employees are choosing to work from home, which represents a distance of communication between the manager and employee which they did not previously have. In contrast, remote communication in the consulting industry has been established since before the pandemic, where consulting managers are not present at the same workplace as the consultants. The aim of this study is to investigate the importance of managerial presence in communication between the manager and the employee in the consulting and staffing industry. To answer the aim, a comparison of the communication between a present and an absent manager is carried out. This is done using the concepts: communication, demands, control, support, availability and belonging. To answer the purpose, a comparative qualitative study has been conducted with three consultants and their respective consulting managers, where a comparison between the consultants' current workplace as a consultant and their then workplace when they were not working as a consultant is carried out. The empirical data is analyzed based on the theory of the requirement-controlsupport model, the theory of interaction and organizational identity. The study shows that clear communication and support in the form of the consultant manager's availability to the consultant contributes to an increased sense of control over the work and belonging to the consulting firm for the consultant. Thus, the fact that they do not communicate face-to-face does not matter, if the communication is clear, and the consultant feels a sense of security towards the consultant manager. / Att omställningar skett under och efter Covid-19 pandemin är ett faktum, varav chefers sätt att kommunicera har varit en omställning. Orsaken till omställningen är att allt fler anställda väljer att arbeta hemifrån, vilket skapar en distanskommunikation mellan chef och den anställda som tidigare in existerat. Däremot är distanskommunikationen inom konsultbranschen etablerat sedan innan pandemin, där konsultchefer inte är närvarande på konsulternas arbetsplats. Syftet med studien är att undersöka vilken betydelse chefens närvaro har i kommunikationen mellan chefen och den anställda inom konsult- och bemanningsbranschen. För att besvara syftet har en jämförelse av kommunikationen mellan en närvarande respektive frånvarande chef genomförts med hjälp av begreppen: kommunikation, krav, kontroll, stöd, tillgänglighet samt tillhörighet. För att kunna besvara syftet har en komparativ kvalitativ studie genomförts med tre konsulter och deras respektive konsultchefer, där konsulternas tidigare arbetsplats, när de inte arbetade som konsult, och konsulternas nuvarande arbetsplats jämfördes. Empirin har analyserats utifrån teorin om krav-kontroll-stödmodellen, teori om interaktion samt organisationsidentitet. Studien visar att tydlig kommunikation och stöd i form av konsultchefens tillgänglighet bidrar till ökad känsla av kontroll över arbetet och tillhörighet till konsultföretaget för konsulten. Att de inte kommunicerar ansikte mot ansikte har således ingen betydelse, så länge kommunikationen är tydlig och konsulten känner en trygghet till sin konsultchef.

I detta examensarbete beskrivs flerspråkighet och identitet mer ingående. Avgränsningen faller på flerspråkighetens inverkan på identitet, vilket innebär att fokus ligger på en studie på individnivå. Begreppen identitet och flerspråkighet analyseras utifrån ett poststrukturalistiskt perspektiv och därför är detta synsätt en grund för vad flerspråkighet innebär och vad identitet är. Genom att intervjua fyra flerspråkiga personer som bor i Sverige ges en närmare inblick i hur individer beskriver sin flerspråkiga identitet. För att kunna göra detta krävs en närmare inblick på hur individerna ser på sin flerspråkighet och språkens funktion i olika situationer. En närmare beskriving om hur flerspråkighet påverkar identiteten undersöks också.  Deltagarna gör ett språkporträtt där de presenterar sin flerspråkighet på ett multimodalt sätt i intervjun. Studien visar att flerspråkighet är varierande och formas i olika situationer. Flerspråkighet beskrivs av deltagarna som ett uttryck för ens historia och kultur och skapar en större förståelse för andra kulturer. Deltagarna behärskar svenska bäst men behöver sitt modersmål för att vara effektiva i vissa situationer. Flerspråkighet kopplas ofta till tillhörighet och samhörighet, vilket visar sig är viktiga faktorer när det gäller identitet. Deltagarna berättar om hur det kan vara utmanande för unga att känna en tillhörighet, men som vuxen och flerspråkig person i Sverige kan det ske en anpassning som leder till att personen känner gemenskap och tillhörighet med det svenska samhället.

Syftet med denna studie är att undersöka hur andra generationens invandrare uppfattar deras identitet i det svenska samhället och hur omgivning och språket kan tänkas påverka denna uppfattning. Studien utgår från en kvalitativ forskningsdesign där data har samlats in med hjälp av fyra individuella intervjuer. Teorier om den tredje identiteten, och språket och det sociala samt tidigare forskning inom ämnet används för att analysera det empiriska materialet. Resultatet visar på att identiteten hos andra generationens invandrare är flexibel och påverkas av olika faktorer så som kontexten, exponering till kulturen, föräldrarnas egna attityder och engagemang till att upprätthålla det kulturella. Närhet och gemenskap till släkten visar på en positiv effekt på identiteten, även omgivningen och hur andra betraktar en och tillskriver ens egenskaper påverkar ens självidentitet. Språk och kunskaper i modersmålet visade sig ha både en positiv effekt på den etniska identiteten men tycks även ha en negativ effekt på den.

Sammanfattning  Författare: Beverly Smedenäs & Sara Fernlund Institution: Ekonomihögskolan, Linnéuniversitetet Kalmar Program: Human Resource Management - Personalledning och organisationsutveckling. Kurs: Företagsekonomi III - Organisation, Kandidatuppsats (examensarbete) - 2FE78E. Handledare: Jasmina Beharic Examinator: Mikael Lundgren Titel: “Äsch, det är inte så noga, jag är ju bara här en säsong”- en kvalitativ fallstudie om säsongsanställningars påverkan på organisationsidentiteten. Problemformulering: Hur påverkas organisationens identitet av att majoriteten av medarbetarna är säsongsanställda? Syfte: Syftet med studien är att studera en organisations identitet och hur den påverkas av att en majoritet av medarbetarna är säsongsanställda, för att på så vis skapa medvetenhet om ämnet. Vidare är syftet att bidra med kunskap kring hur det sätt organisationen arbetar på kan komma att påverka organisationens identitet beroende på hur personalstyrkan väljer att identifiera sig. Metod: Studien är en fallstudie med syfte att undersöka om organisationens identitet påverkas av att majoriteten av medarbetarna är säsongsanställda. Studien utgår från en kvalitativ intervjumetod med en deduktiv forskningsansats. Det empiriska materialet är insamlat genom sex semistrukturerade intervjuer. Slutsats: Med vår studie har vi kommit fram till att organisationsidentiteten påverkas av säsongsanställningar i viss mån. Dock inte så pass mycket att den organisatoriska identiteten helt försvinner. Vi har kunnat fastställa att konkurrerande identiteter såsom individuell identitet, som “säsongare”, samt sociala och gruppidentiteter har så pass stor påverkan på de säsongsanställda att det är inte är förrän någon gör återkommande säsonger som organisationens identitet blir den primära för de säsongsanställda. / Abstract Authors: Beverly Smedenäs & Sara Fernlund  Department: School of Economics, Linnaeus University, Kalmar  Program: Human Resource Management - Personnel management and organizational development. Course: Business Economics III - Organization, Bachelor’s Thesis - 2FE78E. Supervisor: Jasmina Beharic Examiner: Mikael Lundgren Title: "Ah, it's not that important, I'm only here for the season" - a qualitative case study on the impact of seasonal employment on organizational identity. Research question: How is the organization's identity affected by the fact that the majority of the employees are seasonal employees? Purpose: The purpose of the study is to study an organization's identity and how it is affected by the fact that a majority of employees are seasonal employees, in order to create awareness of the subject. Furthermore, the purpose is to contribute knowledge about how the way the organization works may affect the organization's identity depending on how the staff chooses to identify themselves. Method: The study is a case study with the purpose of examining whether the organization's identity is affected by the fact that the majority of employees are seasonal employees. The study is based on a qualitative interview method with a deductive research approach. The empirical material is collected through six semi-structured interviews. Conclusion: With our study, we have come to the conclusion that organizational identity is affected by seasonal employment to a certain extent. However, not so much that the organizational identity disappears completely. We have been able to establish that competing identities such as individual identities, as a “seasonal”, social and group identities have such a large impact on seasonal employees that it is not until someone does recurring seasons that the organization's identity becomes the primary one for seasonal employees.

Musikindustrin förändras ständigt och ställer nya krav på dem som arbetar inom den. Med denna undersökning vill jag ta reda på hur musikarbetare från tre olika generationer känner kring sitt arbete med musik. Vad är enligt dem en framgångsrik karriär, vad innebär ”att lyckas” och vad är viktigt för att hålla i längden. Fokuset i undersökningen är tre psykologiska behov: känsla av kompetens, tillhörighet och kontroll över sina handlingar som enligt arbetets teori anses avgörande för välbefinnande och motivation (Deci & Ryan. 2000). Resultaten visar i denna undersökning att tillhörighet är den mest avgörande faktorerna till hur trygg, glad och motiverad man är i arbetet. De som arbetar i grupp verkar vara mindre stressande än de som arbetar ensamma eller ser sig som solofigurer då de som arbetar i grupp delar på ansvar och förväntan att prestera. Säker inkomst framkommer som viktigt för att anse att man har lyckats med musiken. Förhoppningen med forskningen är att skapa en förståelse och lätta på pressen (för de utanför men även i branschen) att behöva bevisa sig, om det så är på sociala medier eller i fysiska samarbeten. Genom arbetet framgår det att oavsett hur framgångsrik man är jämför alla sig i någon mån och alla har toppar och dalar. De med stora offentliga prestationer är inte nödvändigtvis gladare än någon annan och genom undersökningen får man en förståelse för att de offentliga piedestalerna och glamoriserade fasaderna har helt vanliga personer bakom sig.

The purpose of this study is to investigate how people living with a mixed culture experience the integration process in Sweden. The overall point of the essay is to create a greater understanding of how my interviewees, who belong to the second generation of immigrants, experience that their identity is shaped by the fact that they live in mixed cultures at the same time. The motive is also to create an understanding of their experiences of inbetweenship. To achieve the goal of the study, I will interview six different people who belong to the second generation of immigrants. The results of the study showed that their social interactions and the environment affect their identity development and the feeling of inbetweenship. I have come to the conclusion that not all my informants experience inbetweenship

Syftet med studien är att uppmärksamma förskollärare verksamma i socioekonomiskt utsatta områden samtalar om sitt arbete kring att inkludera alla barn i en mångkulturell förskoleverksamhet. Studien utgår från en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna verkställdes med stöd av en intervjuguide och diskussionsfrågor där intervjupersonerna kunde svara fritt. Resultatet visade att det centrala i arbetet med inkludering för mångkulturella barn kategoriseras utifrån sex teman: samtal och aktiviteter som uppmärksammar kulturella olikheter, inkludering genom att arbeta i olika grupper och teman, inkludering genom att uppmärksamma olika språk, besök utanför förskolans arena, interkulturella kompetenser kräver utbildad personal, utmaningar som kan uppkomma i en mångkulturell barngrupp. Det som uppmärksammades och som var avgörande i arbetet med mångkulturella barn var vilka olika strategier förskollärare använde för att inkludera alla barn i socioekonomiskt utsatta områden.

Bakgrund: För att främja ungdomars hälsosamma och långsiktiga deltagande i fysisk aktivitet är det avgörande att upprätthålla en sund motivationsnivå. Föräldrar, som betydelsefulla aktörer i ungdomars liv, kan ha en central roll i att forma det motivationsklimat som omger ungdomsidrotten. Trots att forskningen traditionellt har fokuserat på tränarens betydelse finns det indikationer att föräldrar också kan påverka ungdomars motivation till idrottande. Syfte: Undersöka vilken betydelse föräldrar har i att forma motivationsklimatet för ungdomar inom organiserad idrott och hur deras påverkan skiljer sig mellan individuell idrott respektive lagidrott. Metod: En strukturerad litteraturstudie genomfördes i databaserna Discovery och PubMed som efter kvalitets- och etikgranskning gav till följd att tolv artiklar inkluderades i studiens resultat. Av dessa artiklar uppvisade tio hög kvalitet, medan två klassificerades med medelhög kvalitet.  Resultat: Föräldrar har genomgående en betydelsefull roll i att tillgodose sina idrottande ungdomar med autonomistöd för att skapa ett bra motivationsklimat. En högre föräldrainvolvering i ungdomens idrottande kräver att föräldrarna förmedlar en hög känsla av autonomi för att inte ska upplevas kontrollerande och därmed få negativa effekter för ungdomens motivation. Föräldrar tenderar att uppfatta sig själva som mer positivt motiverande och mindre demotiverande än vad deras barn upplever dem. Det förekommer kompensatoriska effekter mellan föräldrar, tränare och lagkamrater i utformandet av motivationsklimatet. Föräldrars påverkan på ungdomars motivation inom individuell idrott var starkare än tränarnas. Inom lagidrott hittades en interaktiv effekt mellan föräldra- och tränarstöd, medan motsvarande inte fanns inom individuell idrott. Slutsats: Av anledningen att föräldrar har en stor betydelse för ungdomarnas motivationsklimat inom organiserad ungdomsidrott är det av stor vikt i att de ingår i framtida interventioner som avser främja ungdomarnas basbehov. Det skulle medföra en förbättrad motivationskvalitet bland ungdomarna, som i sin tur kan generera mer av de positiva effekterna som fysisk aktivitet medför.