Inledning: Även om Sverige under de senaste decennierna har uppfattats som mer accepterande och mångkulturellt, har forskning visat att barn till invandrare fortfarande upplever en känsla av att inte passa in i den svenska normen. Detta leder i sin tur till känslor av stress och upplevelsen av att bli diskriminerad. Sammanfattningsvis finns det flera olika stressfaktorer som påverkar barn till invandrare i förhållande till det svenska samhällets normer. 3(41) Syfte: Syfte med detta arbete är att få en djupare förståelse för upplevelser kring kulturell stereotypifiering, om/-och på vilka sätt den är en komponent av hur andra generationens invandrare uppfattar sin sociala identitet. Metod: Arbetet baseras på kvalitativa metoder där insamling av data sker via genomförandet av intervjuer. Resultat: Vid bearbetning av empiriska data identifierades tre teman som utgör studiens resultatdel och dessa är: Identitet och kulturtillhörighet; Jag och ”de andra” samt ”När man tittar på mig” och ser min ursprungskultur. Slutsats: Resultatet visar att stereotyper inte varit så påtagliga som tidigare forskning indikerat men att dessa spelar en roll i skapandet av en social identitet där andragenerationens invandrare tenderar att skapa en social identitet som tar element från båda kulturer som de utsätts för. Detta skapar en slags social identitet som kan möta negativa fördomar hos båda kulturer. / Introduction: Although Sweden in recent decades has been perceived as more accepting and multicultural, research has shown that children of immigrants still experience a feeling of not fitting into the Swedish norm. This in turn leads to feelings of stress and the experience of being discriminated against. In summary, there are several different stressors that affect children of immigrants in relation to the norms of Swedish society. Purpose: The purpose of this work is to gain a deeper understanding of experiences around cultural stereotyping, if / and in what ways it is a component of how secondgeneration immigrants perceive their social identity. Method: This study is based on qualitative methods where data is collected through the conduction of interviews. Results: When processing empirical data, three themes were identified that form the result part of the study and these are: Identity and cultural affiliation; Me and "the others" and "When you look at me" and see my culture of origin. Conclusion: The results show that stereotypes have not been as prevalent as previous research has indicated, but that these play a role in the creation of a social identity where second-generation immigrants tend to create a social identity that takes on elements from both cultures to which they are exposed. This creates a kind of social identity that can meet negative prejudices in both cultures.

The purpose of the study is to investigate what unmotivated pupils´ experiences, thoughts and feelings of the school subject physical education and health. To understand the pupils´ experience of physical education and health the Self-Determination theory has been used and the study has been based on the needs for competence, relatedness and autonomy to analyse the pupils´ motivation. A qualitative method was used and focus group interviews were chosen as method for collecting data. The study used a data analysis of coding where the transcribed material from the focus group interviews was read through and linked to the keywords. The study was conducted at a countyside school and a total of seven pupils divided into three already existing groups participated in the survey. The results showed that unmotivated pupils rarely get the basic needs of relatedness, competence and autonomy satisfied. The results also showed that there are times when pupils´ have these needs met and want to participate in the physical education and health lessons and that pupils´ can be driven by external motivation but still feel joy in the physical education and health lessons. The conclusion is that there are times when the pupils´ have their needs met and they then want to participate in the lessons. As a teacher in physical education and health can self-determination theory's three needs competence, relatedness and self-determination be used as starting point and in that way develop the teaching so that these pupils are motivated to participate.

På mindre än en generations livstid har Sverige gått från ett samhälle där få hade telefon i sitt hem till en totalt uppkopplad tillvaro. I det digitaliserade Sverige är tillgången till och användarkompetensen av den digitala teknologin en förutsättning för samhällsdeltagandet, vilket ofta ses som problematiskt för den äldre generationen som är den grupp som har haft svårast att anpassa sig enligt den digitala utvecklingen. Syftet med studien är att studera hur åldersdiskrimineringen i det digitaliserade samhället upplevs för den äldre generationen. Målet är att bidra med kunskap och förståelse för den sociala och kulturella tillhörigheten för äldre i det digitaliserade samhället. Det här kommer att göras utifrån frågeställningarna: (1) Hur upplevs den sociala och kulturella tillhörigheten i ett digitaliserat samhälle som äldre? (2) Hur upplever äldre att digitala ersättningar påverkar deras samhällsdeltagande och vilken betydelse har det för deras välbefinnande? (3) Vilken roll spelar varma experter för social och kulturell inkludering hos äldre?  Studiens teoretiska ramverk består av två infallsvinklar. Age Studies, som belyser åldrande som en social och kulturell process med ett personligt perspektiv. Den andra infallsvinkeln är medialiseringsteorin som förklarar hur media i ett digitaliserat samhälle formar den mänskliga relationen till verkligheten, och används främst utifrån ett ersättningsperspektiv. Undersökningen genomfördes genom en semistrukturerad kvalitativ intervjustudie på fyra kvinnor och fyra män över 75 år för att skapa en djupare förståelse av deras upplevelser. Intervjumaterialet har kodats enligt in vivo kodning som har fokuserat på att framhäva intervjupersonens egna resonemang och har sedan analyserats och framställts i en tematisk analys. Resultatet visar att äldres upplevelse av den sociala och kulturella tillhörigheten i ett digitaliserat samhälle har en stor variation. För den uppkopplade äldre upplevs tillhörigheten som inkluderande och digitala ersättningar som något som oftast förenklar vardagen. Däremot skildrar många äldre en snabb utveckling som ständigt ställer krav på anpassning gentemot samhällets nya förutsättningar och en risk eller rädsla för att falla undan och förlora sin tillgång till väsentliga tjänster och sin tillhörighet. Flera äldre upplever att den yngre generationen använder teknologi på ett annat sätt och befinner sig i en annan kulturell sfär som är svår att relatera till. De äldre som är frånkopplade från det digitala skildrar en tillhörighet som präglas av ett utanförskap, där de digitala ersättningarna har skapat ett hinder för samhällsdeltagandet och man har blivit utelåst från stora delar av samhället. Varma experter spelar en stor roll för äldres sociala och kulturella inkludering genom att agera som stöd, hjälp vid problem och introducera nya typer av produkter och tjänster. Även de som hanterar EICT bäst har ett behov av varma experter vilket innebär att de som står utan får en mer utmanande tillvaro. / In less than a generation's lifetime Sweden has gone from a society where few had phones in their homes to a totally connected presence. In the digitalised Sweden the access to and the literacy of digital technology is a prerequisite to participate in society, which is often seen as problematic for elderly adults as they are the group who has had the most difficult time adjusting to the digital development. The purpose of this study is to see how ageism in the digitalised society is perceived by elderly adults. The aim is to contribute with knowledge and understanding of the social and cultural belonging of elderly in the digitalised society. This will be done through the research questions of:  (1) How do elderly adults perceive their social and cultural belonging in the digitalised society? (2) How do elderly adults perceive that digital substitutions affect their ability to participate in society and what meaning does this have for their wellbeing? (3) What role does warm experts play for the social and cultural inclusion of elderly adults? The study's theoretical framework consists of two angles. The first, Age Studies highlights ageing as a social and cultural process and allows a personal perspective of the matter. The second theoretical approach is the theory of mediatisation which defines the view of the media as a logic that forms the humans relation to reality, which will primarily be applied from the function of substitution. The study was conducted through a semi structured qualitative interview study on four females and four males over the age of 75 to create a deeper understanding of their experiences. The material has been coded according to in vivo coding with an intention of capturing the interviewees own words and has then been analysed and presented through an thematic analysis. The result has shown that elderly's perception of their social and cultural belonging has large variations. For the digital elderly the belonging is depicted as inclusive and the digital substitutions often simplify the everyday life. On the other hand, many elderly describe a fast development that constantly creates demands for adjustment according to society's new prerequisites as well as risk or fear of losing their abilities and therefore losing their access to essential services and their societal belonging. Many elderly perceive that younger people use technology in a different way and therefore exist in a different cultural sphere that is difficult to relate to. The disconnected elderly depicts a belonging defined by exclusion, where the digital substitutions act as an obstacle and hinder societal participation. Warm experts play a pivotal role for elderly's cultural and social inclusion by offering support and help with difficulties as well as introducing new products and services. Even those who are the most comfortable with EICT describe a need for warm experts which indicates that those who have no one to support them are faced with a more difficult life.

ABSTRACT The issue of integration and working status of migrants from Somalia has been a topic of discussion in recent years. Looking into working Somali women's experience with social belonging this study hopes to offer a bigger understanding of the factors they believe have a part in their possible inclusion and exclusion.  This study aims to investigate and observe how the first generation of women migrants of Somali descent experience social exclusion and social belonging in Swedish society. The role of various factors such as housing, ethnicity, attitudes, religion and culture in women's social belonging is examined as well as which of these factors contribute to and hinder their inclusion in Swedish society. The study has been conducted through the use of interviews and a deductive analysis. The results have been analyzed through the lenses of social identity theory and intersectionality theory.  When presenting the results of the interviews it was found that the participants experienced social exclusion because of their religion, skin color and residential area. They have experienced this in their work, when integrating within the society and when living their day-to-day life. Their perceived feeling of social belonging was mostly due to their participation in the workforce as well as their knowledge about Swedish culture and language. / SAMMANFATTNING  Integreringen av migranter från Somalia och dess arbetsstatus har varit ett omtalat och omdiskuterat ämne den senaste tiden. Vilka faktorer försvårar för denna invandrargrupp att integreras i samhället och vilka hinder upplever de? Denna studie syftar till att undersöka och observera hur den första generationen kvinnliga migranter av somalisk härkomst upplever socialt utanförskap och social tillhörighet till det svenska samhället. Olika faktorer som bostadsområde, etnicitet, attityder, religion och kultur och dess roll för kvinnornas sociala tillhörighet undersöks samt vilka av dessa faktorer som bidrar till och hindrar deras tillhörighet i det svenska samhället. Studien har genomförts med hjälp av intervjuer och deduktiv analys. Resultatet har analyserats med hjälp av social identitetsteori och intersektionalitetsteori. Resultatet från intervjuerna visade att deltagarna upplevde utanförskap på grund av sin religion, hudfärg och bostadsområde. Detta har de upplevt på sina arbetsplatser och ute i samhället under deras vardagliga liv. Deras upplevda känsla av social tillhörighet berodde mest på deras deltagande i arbetsmarknaden samt deras kunskaper om den svenska kulturen och språket.

Denna uppsats baseras på en kvalitativ intervjuundersökning inom tre organisationer. Intervjupersonerna har bestått av tre chefer och fem nyanställda. Våren 2020 spreds Covid-19-viruset och skapade en global pandemi och myndigheterna rekommenderade hemarbete. Organisationers verksamheter har fortgått och i den nya tillvaron har organisationer behövt genomföra introduktionen hemifrån. Utmaningen med hemarbete är hur redan existerande introduktionsprocesser ska anpassas till digital kommunikation. Syftet med studien har varit att dels utveckla en förståelse för nyanställdas upplevelse av tillhörighet samt lärande i ett vidare perspektiv när introduktionen sker vid hemarbete, dels undersöka hur personalansvariga har styrt introduktionen. I resultatet framkommer det att de personalansvariga intervjupersonerna använt både formella och informella introduktionsprocesser. Det fysiska avståndet har försvårat tillhörigheten och lärandet under introduktionen. Mentorskap, mindre arbetsgrupper samt dagliga avstämningsmöten har lyfts som framgångsfaktorer. Därför blir vår slutsats utifrån resultatet att formella introduktionsprocesser är att föredra då den nyanställde har högre möjlighet att uppleva högre socialisation och lärande. Bristen på spontan social interaktion och kameraanvändning har påverkat upplevelsen av isolering. Vår slutsats är att de nyanställdas upplevelse av tillhörighet reduceras under introduktion vid hemarbete. Användning av gruppintroduktioner har främjat de nyanställdas känsla av att bli en del av arbetsgruppen. / This thesis is based on a qualitative interview survey within three organizations. We have interviewed three managers and five newcomers. In the spring of 2020, the Covid-19 virus spread and created a global pandemic, and the authorities recommended teleworking. Organizations' operations have continued and in the new circumstances, organizations have implemented the introduction from home. The challenge with telework is how to adapt already existing introductory processes to digital communication. The purpose of the study has been to develop an understanding of newcomer's experience of belonging and learning in a broad perspective during introduction when teleworking, and to survey how managers have controlled the introduction. The results show that managers used both formal and informal introduction processes. The physical distance has made it difficult to belong and learn during the introduction. Mentorship, small working groups, and daily stand-up meetings are highlighted as success factors. Therefore, our conclusion based on the result is that formal introduction processes are preferable as the newcomers’ experiences higher socialization and learning. The lack of spontaneous social interaction and camera use has affected the experience of isolation. Our conclusion is that the newcomers’ sense of belonging is reduced during introduction when teleworking. The use of group introductions has facilitated the newcomer’s sense of belonging to the working group.

Syftet med studien var att sammanställa tidigare forskning om multikulturalismen och identitet för att studera multikulturalismens påverkan på individens identitetsutveckling. Studiens frågeställningar var ”Hur påverkar kultur formandet av individens identitet? och ”Hur hanterar individen upplevelsen/upplevelserna av att leva mellan olika kulturer?”. Den metoden som användes var en litteraturstudie och åtta artiklar valdes ut genom elektroniska databassökningar i OneSearch och ProQuest. För att tolka det empiriska materialet användes Andrafiering som teoretiskt begrepp samt R/CID modellen. Studiens resultat visar att nackdelarna av att uppleva brist på tillhörighet i båda sina kulturer och anpassningen till den ena kulturen skapar en isolering av den andra. När individen känner sig trygg i sin identitet tar man avstånd från den etnocentristiska mentaliteten och inser att man är en blandning av olika kulturer och försöker förena dessa istället för att skifta identitet. Studien visade vidare att individerna uppskattar resan de gjort igenom stegen då de inser alla fördelarna med sina erfarenheter. Tredje kulturs individer anser att tillhörigheten kommer från delade upplevelser med folk i sin omgivning snarare än land, kultur och etnicitet. Slutsatsen av studien var att den identitetsutvecklingen som Third Culture Individuals genomgår bidrar till att de blir mer öppensinnade och fördomsfria. Att inte ha en säker omgivning, och vara delad mellan flera kulturer, gör det svårt för individen att nå en trygg identitet och därför skiftar individerna identiteter beroende på vilket sammanhang de befinner sig i. / The aim of the study was to compile previous research about multiculturalism and identity to study multiculturalism's effects on identity development. Our research questions were: “How does culture affect the construction of the individual’s identity?” and “How does the individual cope with the experiences of living between different cultures?”. The method chosen was a literature review and eight articles were selected through electronic database searches in OneSearch and ProQuest. The theoretical framework used to analyze the result was “Otherization” and the R/CID model. The study highlights the disadvantages of the lack of belonging to both cultures and how adaptation to one culture creates isolation to the other. When the individual feels safe in their identity, they abandon the ethnocentric mentality and realize that they are a mix of cultures and try to unite these. The study showed that individuals appreciate the journey through the levels as they benefit from the experience. TCI:s believe that belonging comes from shared experiences with people in their surrounding rather than country, culture and ethnicity. The study concludes that the identity development that TCI:s fulfill contributes to them becoming more open-minded and unbiased. Also, lacking a stable environment and being in the middle of several cultures makes it difficult for the individual to reach a secure and confident identity, and therefore TCI:s shift their identity depending on the context in which they find themselves.

In this study, five young and highly educated individuals' perceived ethnic discrimination at their respective workplaces, has been examined. Furthermore, the individuals' reactions and actions, as well as their perception of their colleague’s behavior during the discrimination situations, have been examined. This has been done through five qualitative semi-structured interviews. The study primarily has its theoretical base in an intersectional and an othering perspective. The study shows several behaviors that are perceived as offensive based on the individuals' own assessments. The study also demonstrates the influence of power and workplace hierarchy, on taken actions in perceived discrimination cases.

Titel: Är det någon som bryr sig? - En studie av hur autonomi, kompetens och tillhörighet påverkar motivation och arbetsprestation hos högskolelärare och yrkesidrottstränare   Nivå: Examensarbete på grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi   Författare: Jakob Sanfridsson och Lina Tollsten   Handledare: Monika Wallmon   Datum: 2024, januari   Syfte: Att undersöka och analysera motivationsfaktorer hos högskolelärare och yrkesidrottstränare, utifrån självbestämmandeteorin. Genom att identifiera likheter och skillnader i motivationsdrivkrafter för dessa två grupper, ämnar studien bidra till en djupare förståelse av hur olika faktorer påverkar motivationen inom olika yrkesområden.   Metod: Blandad metodansats, kombinerande både kvalitativa och kvantitativa tekniker, med tyngd i den kvalitativa delen. Kvantitativ del i form av en enkätundersökning, för undersökning av autonom och kontrollerad motivation. Kvalitativ del i form av semistrukturerade intervjuer utifrån Basic Psychological Needs Theory och de tre temana autonomi, kompetens och tillhörighet.    Resultat och slutsats: Visar att hög tillfredsställelse av de tre grundläggande psykologiska behoven autonomi, kompetens, och tillhörighet, där tillhörighet visar sig ha en särskild betydelse för dessa yrkesgrupper, är starkt korrelerade med hög nivå av autonom motivation hos både lärare och tränare. Studien framhäver att skräddarsydda strategier för att tillgodose dessa motivationsbehov är avgörande för att främja arbetsprestation och nöjdhet inom dessa yrkesgrupper. Vikten av att beakta de unika aspekterna av olika arbetsroller i motivationsstrategier betonas för att effektivt stärka motivation och engagemang.   Uppsatsens bidrag: Bidrar praktiskt genom att ge riktlinjer för skolledningar och idrottsstyrelser om hur de kan arbeta med sina anställda för att bibehålla motivation. Teoretiskt bidrar det till en djupare förståelse av självbestämmandeteorin genom att utforska hur dess grundläggande psykologiska behov påverkar motivation hos dessa yrkesgrupper.    Förslag till fortsatta studier: Forskningen skulle gagnas av att undersöka andra psykologiska behov utöver de som självbestämmandeteorin fokuserar på, för att få en bredare förståelse av motivationsprocesser i arbetslivet.   Nyckelord: Självbestämmandeteorin, autonomi, kompetens, tillhörighet, ledarskap, motivation / Title: Does anyone care? - A study on how autonomy, competence and relatedness impact motivation and job performance among university lecturers and professional sports coaches.    Level: Student Thesis, Final Assignment for Bachelor Degree in Business Administration   Authors: Jakob Sanfridsson and Lina Tollsten   Supervisor: Monika Wallmon   Date: 2024, January   Aim: To investigate and analyse motivational factors among university lecturers and professional sports coaches, based on the self-determination theory. By identifying similarities and differences in the motivational drivers for these two groups, the study aims to contribute to a deeper understanding of how various factors affect motivation within different professional fields.   Method: Mixed method approach, combining both qualitative and quantitative techniques, with an emphasis on the qualitative part. Quantitative part in the form of a survey to examine autonomous and controlled motivation. Qualitative part consisting of semi-structured interviews based on the Basic Psychological Needs Theory and the three themes of autonomy, competence, and relatedness.   Results and conclusions: Shows that high satisfaction of the three basic psychological needs autonomy, competence, and relatedness, where relatedness proves to have a particular significance for these professional groups, is strongly correlated with a high level of autonomous motivation in both teachers and coaches. The study highlights the importance of tailored strategies to meet these motivational needs to enhance work performance and satisfaction in these professional groups. It emphasizes the importance of considering the unique aspects of different work roles in motivation strategies to effectively strengthen motivation and engagement.   Contribution of the thesis: Provides practical guidelines for school leaders and sports boards on how to work with their employees to maintain motivation. Theoretically, it contributes to a deeper understanding of Self-determination theory by exploring how its basic psychological needs affect motivation in these professions. The study underscores the importance of tailored strategies to meet specific motivational needs, which can improve work performance and satisfaction.   Suggestions for future studies: The research would benefit from exploring other psychological needs beyond those focused on by Self-determination theory, to gain a broader understanding of motivational processes in the workplace.   Keyword: Self-determination theory, Autonomy, Competence, Relatedness, Leadership, Motivation

Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie var att få en djupare förståelse för hur äldre personer förhåller sig till styrketräning med särskilt fokus på deras motivationsfaktorer och vad som påverkar deras upplevelse av kompetens, autonomi och tillhörighet. Detta har studerats inom ramen för self determination theory (SDT) och utifrån följande frågeställningar: (1) Vad motiverar äldre till att styrketräna? (2) Av vilka anledningar började seniorerna med just styrketräning? (3) Vilka faktorer påverkar seniorernas upplevelse av kompetens, autonomi och tillhörighet vid styrketräning?   Metod Med ett kvalitativt tillvägagångssätt utfördes sex intervjuer med seniorer över 70 år som är aktiva inom styrketräning. På centret där samtliga deltagare tränar idag genomfördes halvstrukturerade intervjuer utifrån en utarbetad intervjuguide. Intervjuerna spelades in, transkriberades och analyserades med ett tolkande tillvägagångssätt. Genom ett induktivt synsätt framkom meningsbärande enheter och teman som sedan kategoriserades in efter likheter för att gradvis bygga en hierarki.   Resultat Resultaten visar att seniorerna motiveras till att styrketräna av att upprätthålla fysiken och undvika försämring samt hälsovinster. Alla tre behoven var av stor betydelse för motivationen. Kompetens och tillhörighet hade framträdande roller samtidigt som autonomi beskrevs som en självklarhet. En viktig del i behovstillfredsställelsen var det senior-anpassade centret, både personal, redskap och centrets klientel var källor till upplevd kompetens. Centret bidrog även till en hög känsla av tillhörighet då det sociala utbytet var en viktig del i motivationen för många. Att alla hade fysiska begränsningar genererade samhörighet och skapade en prestigelös miljö på centret.   Slutsats Framförallt var kompetens och tillhörighet viktiga komponenter för seniorernas motivation till styrketräning. För att tillfredsställa dessa behov var centrets utformning avgörande, vad gäller både instruktörer, utrustning samt klientelet som vistas där. Förhoppningsvis kan resultatet användas som underlag vid skapandet av arenor och mötesplatser som attraherar äldre.

This thesis aims to make a contribution to our current understanding regarding leisure-time pedagogues’ work with children’s relationships. Here focus is placed on the collective action repertoire as expressed by two different groups of leisure-time pedagogues. The research questions addressed are:   How do leisure-time pedagogues work with children’s relationships and how do they view such relationships? What communities do they identify? What qualities in children’s relationships do they regard as desirable?  The theoretical framework of this study is based on Wenger’s (1998) social theory regarding learning in communities of practice, as well as Gergen’s theory of relationships as an inevitable part of human existence. Consequently, within this thesis relationships are viewed as mainly negotiated and are therefore dynamic in character. The methodological approach is ethnographic, focusing on leisure-time pedagogues’ work with and talk about children’s relationships. The study is based on data derived from eight leisure-time pedagogues divided into two different work teams of four pedagogues, covering two different leisure-time centres and involving 60 children of 6-11 years of age.   Final analysis is based on concepts derived from both Wenger’s and Gergen’s theories, for example; action repertoire, relational qualities, communities of practice and shared interests. Results suggest that the communities of practice and the alliances that pedagogues identify are often gender-related and built on common interests. The pedagogues’ action repertoire illustrates a desire to facilitate encounters between children and promote harmonious relationships. Leisure-time pedagogues support relationships characterized by consensus, respect, confidence and adaptation to rules, whereas those marked by conflict, disharmony, breaking rules or aggressions are counteracted. Various notions emerge in pedagogues’ action repertoire based on normative thinking, where different relational competences are ascribed to children. Some children are described as relationally competent while other children, who do not adapt themselves in a desirable manner, are described as having difficulties adjusting their relational competence. The results also reveal a lack of guidelines for handling the variety of differences in children’s relationships and display the lack of a common professional language for verbalizing children’s relational work.