Syftet med denna studie är att undersöka vilken förståelse och vilka erfarenheter pedagogiskt och organisatoriskt ansvarig personal har för att skapa en inkluderande miljö för alla elever i fritidshemmet, samt att i ljuset av detta diskutera i vilken mån fritidshemmets uttryckta inkluderingsmål kan sägas uppfyllas. Detta är en kvalitativ studie där vi använt oss av semi-strukturerade intervjuer. I studien har vi besökt två skolor där vi intervjuat två grundlärare i fritidshem som är pedagogiskt ansvariga för respektive fritidshem. Vi har även intervjuat två biträdande rektorer som är organisatoriskt ansvariga för respektive fritidshem. För att analysera intervjuerna i studien har vi tagit stöd från det interkulturella perspektivet samt det relationella och kategoriska perspektivet. Vi har även i analysen använt oss av fenomenografisk analysmetod. Genom att tillämpa en fenomenografisk ansats har vi kunnat få fram en breddad och fördjupad bild av intervjupersonernas förståelse och erfarenheter kring skapandet av en inkluderande miljö. I studien framkom en gemensam förståelse kring inkluderingsbegreppet men att det skiljde sig i hur pedagogiskt och organisatoriskt ansvariga resonerar kring det inkluderande arbetet i praktiken. Studien visar även hur fritidshemmets olika förutsättningar kan vara en hävande faktor till att skapandet av en inkluderande miljö inte kan göras till fullo. / The purpose of this study is to investigate what understanding and what experiences pedagogically and organizationally responsible staffhave in creating an inclusive environment for all students in the leisure-time center, and to discuss in the light of this the extent to which the leisure center's expressed inclusion goals can be said to be fulfilled. This is a qualitative study where we used semi-structured interviews. In the study, we visited two schools where we interviewed two primary teachers in leisure centers who are pedagogically responsible for each leisure center. We have also interviewed two deputy vice-chancellors who are organizationally responsible for each leisure center. To analyze the interviews in the study, we have taken support from the intercultural perspective as well as the relational and categorical perspective. We have also used phenomenographic analysis methods in the analysis. By adding a phenomenographic approach, we have been able to develop a broadened and in-depth picture of the interviewees' understandings and experienced units around the creation of an inclusive environment. The study revealed common understandings of the concept of inclusion, but that it differed in how pedagogically and organizationally responsible reason about the inclusive work in practice. The study also shows how the different conditions of the leisure center can be revoking to the fact that the creation of an inclusive environment cannot be done in full.

Research has shown that female students experience discrimination and prejudice in male-dominated higher education, which in turn could result in a lower sense of belonging. This study collected data from 53 female students in different majors and countries with the help of two surveys (one in Swedish and one in English). The aim of the study was to highlight the experience of women in male-dominated education. The survey had statements that the participants were asked to rate on a five-point Likert scale and open-ended questions where they were encouraged to write based on their own experience with discrimination and prejudice. The results were analyzed with thematic analysis and with Spearman’s rho correlations. The findings support the hypothesis that women experience discrimination and prejudice in male-dominated education. Both male classmates and male professors have acted in a discriminating way and have questioned women’s abilities. However, the female students rated the instances as “not severe”. The findings found no support for the hypothesis that female students would feel a lack of belonging. Further measures are needed in order to eliminate discriminatory behavior (e.g., hire more female professors, equality education for all professors). / Forskning har visat att kvinnliga studenter upplever diskriminering och fördomar i mansdominerad högre utbildning, vilket kan resultera i en lägre känsla av tillhörighet. Den här studien samlade in data från 53 kvinnliga studenter i olika huvudämnen och länder med hjälp av två enkäter (en på svenska och en på engelska). Syftet med studien var att belysa kvinnors upplevelser i mansdominerad utbildning. Enkäten hade påståenden som deltagarna ombads betygsätta på en femgradig Likert skala och öppna frågor där de uppmuntrades skriva baserat på deras egna upplevelser av diskriminering och fördomar. Resultaten analyserades med tematisk analys och med Spearman’s rho korrelationer. Resultaten ger stöd för hypotesen att kvinnor upplever diskriminering och fördomar i mansdominerad utbildning. Både manliga klasskamrater och manliga professorer hade agerat på ett diskriminerande sätt och ifrågasatt kvinnors förmågor. Däremot värderade de kvinnliga studenterna händelserna som ”inte allvarliga”. Resultaten fann inget stöd för hypotesen att kvinnliga studenter skulle känna brist på tillhörighet. Vidare åtgärder krävs för att eliminera diskriminerande beteende (till exempel anställa mer kvinnliga professorer, jämställdhetsutbildning för alla professorer).

This study focuses on diversity issues such as ethnicity, gender, and discrimination in the police profession, but mainly in connection with women and people with other ethnic backgrounds in the profession. The study is based on three questions that are answered during the study. To proceed with this survey, I have used a text analysis survey that I built up with the help of empirical data in the form of literature, reports from the government, annual reports of the police and previous publications in the form of blog posts to get the experiences my questions are out after. My theoretical perspectives in this study are the gender system by Yvonne Hirdman. French sociologist Pierre Bourdieu's theory of different capitals. Erving Goffman's theory Stigma which deals with classification and social deviations. To understand the aspect of power, I use the concept of Hegemony. The result of my study was that it is constantly working to increase diversity and gender equality in the police profession, but that it is still unequal.

Distansarbete har blivit allt vanligare och många väljer att nyttja ett coworkingspace som arbetsplatslösning i stället för att arbeta från hemmet. Coworking-spacesskiljer sig markant från traditionella arbetsplatser eftersom de delas av flera olikaorganisationer och individerna som nyttjar arbetsplatsen arbetar tillsammans medmänniskor som inte är organisatoriska kollegor. Syftet med studien var att undersökahur tillhörighet upplevs vid arbete på ett coworking-space. En induktiv tematisk analysav kvalitativa data visade att begreppet tillhörighet kan beskrivas som ett brett spektrumav ingående ämnen. Fyra huvudteman av begreppet tillhörighet utkristalliserade sig idatamaterialet; social tillhörighet, tillhörighet till omgivning, professionell tillhörighetoch delade oskrivna sociala koder. Behovet av tillhörighet visade sig vara olika förinformanterna, några söker en mer social tillhörighet medan andra är mer intresseradeav tillhörighet kopplat till profession. Ett coworking-space fungerar således som ettkomplement till de tillhörighetsbehov som respektive individ har svårt att uppfyllaunder distansarbete.

No description available.

Forskning har visat att antalet behovsanställningar har ökat markant de senaste åren. Behovsanställda har visat sig vara en utsatt grupp med osäkra arbetsvillkor. Syftet med denna studie har varit att beskriva och förstå vad som skapar engagemang, motivation och tillhörighet i relation till arbetsplatsen enligt behovsanställda. Syftet var även att undersöka hur behovsanställda upplever den nuvarande bokningsprocessen av vakanser. Detta för att skapa en förståelse för anställningsformen som kan ligga till grund för att öka tillsättningen av vakanser på bemanningsenheten inom den berörda kommunen.För att besvara studiens syfte har åtta semistrukturerade intervjuer genomförts med nuvarande behovsanställda inom utbildningsenheten. Resultatet visar att behovsanställda upplever anställningsformen som flexibel men otrygg, detta i form av att de kan välja hur och när de vill arbeta men med kort framförhållning och en osäker framtid. Vidare framkommer att behovsanställda förstår barn/elever som den huvudsakliga faktorn till skapandet av arbetsengagemang. Behovsanställda anser skapandet av tillhörighet svårt då de ständigt byter arbetsplats och upplever ofta en känsla av tafatthet. Resultatet visar även att behovsanställda önskar en mer personlig kontakt med de förskolor/skolor de hyrs ut till för att på så sätt lättare komma in i rutiner och skapa relationer på arbetsplatsen. Detta visar hur behovsanställning som anställningsform anses positiv i det avseende att behovsanställda kan anpassa sitt arbete efter egna behov, men med konsekvensen att ständigt känna en otrygghet. Att få känna tillhörighet och skapa relationer på en arbetsplats är viktigt för oss människor, vilket behovsanställda inte får förutsättningar till att göra.

This study aims to examine how identity creation in young women is affected by living in an in-betweenship state. In addition, with the help of our interviewees' stories, we also want to highlight the advantages and disadvantages that the women themselves see in this phenomenon. The purpose of the study is to examine how women who experience in-betweenship and dual cultural affiliation describe that it affects their identity. To investigate this, a qualitative research method with semi-structured interviews is used. The interviewees consist of seven women between twenty and thirty years old with origins from the Middle East, who were all born or raised in Sweden. All interviews were thematized in connection with the transcript and the important themes selected have been limited to what answers the study's purpose and question.The results of the study showed that all interviewees have at some time felt various difficulties in finding and creating their identity between two cultures, which in many cases has led to some form of identity crisis. Several of the interviewees mention that there is a kind of rootlessness and an expressed wonder of "who am I". Another result that this study has shown is that the benefits of living in an intermediate relationship and with dual cultures are a deeper understanding of other people and cultures. / Denna studie syftar till att undersöka hur unga kvinnors identitetsskapande påverkas av att leva i ett mellanförskap. Utöver det vill vi med hjälp av intervjupersonernas berättelser och erfarenheter också lyfta fram de för- och nackdelar som kvinnorna själva ser med detta fenomen. Syftet med studien är att undersöka hur kvinnor med dubbel kulturtillhörighet som upplever ett mellanförskap beskriver att det påverkar deras identitet. För att undersöka detta används en kvalitativ forskningsmetod med semistrukturerade intervjuer. Intervjupersonerna består av sju kvinnor mellan tjugo och trettio år med ursprung från mellanöstern, alla är födda eller har spenderat större delen av sin uppväxt i Sverige. Alla intervjuer transkriberades i samband med intervjuerna och de teman som valts ut relaterar till studiens syfte och frågeställning.Studiens resultat visar att alla intervjupersoner någon gång har känt svårigheter i att hitta och skapa sin identitet mellan två olika kulturer, vilket i många fall har lett till någon form av identitetskris. Flera av intervjupersonerna nämner en känsla av rotlöshet och en uttryckt undran över ”vem är jag”. En av de största fördelarna som gemensamt nämns av intervjupersonerna är att de tack vare en dubbel kulturtillhörighet har fått en djupare förståelse för andra människor och kulturer.

Personer väljer att volontärarbeta för många fler anledningar än för att ideellt arbete måste genomföras för en förening. Volontärarbete kan ge en individ erfarenheter, social gemenskap och få känna sig behövd samt uppskattad i det arbete som utförs. En utmaning underCovid-19-pandemin var att olika restriktioner tillsattes och de flesta evenemang ställdes in. De enda evenemang som var tillåtna att genomföras var elitidrottsevenemang med hårda förhållningsregler anpassade efter pandemin. En förhållningsregel var att inga fysiska träffar fick genomföras vilket betydde att alla förberedelser med volontärerna fick organisationerna genomföra digitalt. Detta problem ansågs intressant och därför valdes detta fenomen att studeras mer ingående. Studiens syfte var att utifrån ett digitalt kommunikationsperspektivundersöka hur evenemangsorganisationer upplevt den sociala interaktionen via digitala kanaler. Studien har använts sig av en kvalitativt intervjumetod där fem olika specialister harintervjuats samt övrigt material som studien tilldelats från respektive respondent. Med hjälp av intervjuerna undersökte vi hur organisationerna har upplevt den social interaktionen och tillhörigheten via de digitala kanalerna samt om de digitala kanalerna kunde upplevas som enenvägskommunikation. Studiens resultat visar att det finns både fördelar och nackdelar med att förbereda sina volontärer inför ett fysiskt evenemang med hjälp av digital kommunikation. Evenemangsorganisationer anser att det digitala inte kan ersätta det fysiska mötet förvolontärerna eller för organisationerna, men det digitala kan definitivt vara ett komplement till de fysiska mötena i framtiden. / There are many reasons for why people choose to volunteer and carry out non-profit work for an association: socialization, gaining experience and a feeling of being needed and being appreciated for the work they do. Due to the challenges that arose during the Covid-19pandemic, strict restrictions were implemented, meaning that companies and organizations had to adapt and therefore cancel most of their events. The only events that were allowed to take place were elite sports events with strict rules and they had to follow the authorities guidelines of the pandemic. These guidelines encouraged people to not attend physical meetings, which meant that all preparations with the volunteers had to be carried out digitally. This problem was considered interesting and therefore this phenomenon was chosen to be studied more in detail. The purpose of this study was to examine, from the perspective of digital communication, how event organizations experienced social interaction through digital channels. A qualitative interview method has been conducted for this study. Five different specialists who were in charge of the digital communication to their volunteers have been interviewed as well as other material that the study has gained access to from each respondent. During the interviews the respondents explained how they worked with different digital tools in order to reach out and communicate with their volunteers digitally. In addition, we have studied how the event organizations have experienced the social interaction through digital channels and the overall experience of these different channels. The results of this study show that there are both advantages and disadvantages when preparing volunteers digitally for a physical event. Event organizations believe that the digital aspect is something that can not replace the physical meetings for volunteers and organizations. However, digital meetings can instead be seen as a complement to the physical meetings in the future. The following essay is written in Swedish.

Studiens syfte är att undersöka hur lärare i årskurs F-3 arbetar med att främja elevernas motivation till läsning. Studien utgår från Självbestämmandeteorin, som är en motivationsteori och som utgjorde studiens teoretiska ramverk. Självbestämmandeteorin grundar sig i tre grundläggande psykologiska behov, autonomi, kompetens och tillhörighet. För att en individ ska uppnå en känsla av motivation, enligt Självbestämmandeteorin, behöver dessa tre behov vara tillgodosedda, därav blev dessa behov utgångspunkt i vår analys. Det empiriska materialet samlades in genom en kvalitativ metod där 12 semistrukturerade intervjuer genomfördes med verksamma lärare i årskurs F-3. Intervjuerna bearbetades genom transkriberingar samt en tabell för att slutligen analyseras utifrån analysbegreppen. Studien visar att lärare använder sig av olika strategier på olika sätt för att motivera eleverna till läsning. Lärarnas resonemang kring hur de arbetade med olika strategier visade sig också gynna olika behov på olika sätt och gav oss således svar på våra frågeställningar. / The purpose of the study was to investigate how teachers in grades F-3 motivate their students to read. In our work, we relied on Self Determination Theory, which is a motivational theory and served as our theoretical framework. The Self Determination Theory is based on three fundamental psychological needs - autonomy, competence, and relatedness. According to the theory, in order for an individual to achieve a sense of motivation, these three needs must be fulfilled. Therefore, these needs served as the starting point for our analysis. The empirical data was collected through a qualitative method where 12 semi-structured interviews were conducted with active teachers in grades F-3. The interviews were processed through transcriptions and a table to finally be analyzed based on the analytical concepts. Our study resulted in the finding that teachers utilize different strategies in different ways to motivate students to read. The teachers' reasoning regarding how they worked with different strategies also revealed that they benefited different needs in different ways, thus providing answers to our research questions.

Varje år flyr tusentals människor sina hem på grund av olika anledningar, år 2018 var 70,8miljoner människor på flykt. Många av dessa människor bor i olika typer av flyktingläger, ochutsätts dagligen för olika prövningar. Sverige tar emot omkring fem tusen människor varje årpå flykt från sina hem. Studiens fokus undersöker genom semi strukturerade intervjuer hur sjurespondenter påverkats av sin flykt till Sverige. Hur har respondenternas resa och dessutmaningar påverkat respondenterna fysiskt och psykiskt. Samt hur har miljön och omgivningi flyktingläger bidragit till denna påverkan. Studien redogör för sju unga mäns resa till Sverigeoch beskriver huruvida respondenterna levt i en trygg miljö eller inte. Studien beskriver om deunder vistelse och själva resan känt en koppling till de platser de vistats på. Studien presenterautmaningar respondenterna mött, deras känslor och identifierar hur miljö och omgivningpåverkat dem och andra runt omkring dem.