The purpose of this study has been to investigate individuals who have moved to Sweden from Bosnia and Serbia and how they identify themselves, if migration has affected their views on their identity and how they define their sense of belonging to Sweden and their home country. The study is conducted through a qualitative content analysis that addresses possible differences between individuals who moved to Sweden in the 1990s and individuals who moved to Sweden in the 21st century. The theoretical framework consists of theory whichs links identity and belonging, theory of migration, theory of diaspora and a theory about Swedishness. What our empiricial evidence shows in the analysis is that there are two different types of identity, that differences exist in how to identify primarily because of the length of time found in Sweden and that individual experiences of opportunities and challenges encountered in the new society is the basis for how one relates oneself in relation to their identity and belonging.

Digitalisering möjliggör flexibelt och platsoberoende arbete, vilket utnyttjas av digitala nomader som arbetar samtidigt som de reser. Syftet med föreliggande studie var att beskriva hur det är att arbeta och leva som svensk digital nomad, vad som motiverar dem i arbetet och till att bli samt fortsätta vara digitala nomader. Sju personer intervjuades och materialet analyserades med kvalitativ tematisk metod. I resultatet framkom frihet, självbestämmande och värdedrivet beslutsfattande som centralt i respondenternas arbete, vardag och motivation. De upplevde utmaningar som att underhålla vänskapsrelationer, struktur och disciplin i arbetet samt att hitta stabila inkomstkällor. Möjliga tolkningar av resultatet är att digitala nomader har en arbetssituation och livsstil med övervägande goda förutsättningar att tillfredsställa grundläggande psykologiska behov, framförallt behoven av autonomi och kompetens, vilket kan främja inre motivation. Sett ur ett karriärperspektiv skulle digitala nomader kunna tolkas ha en proteansk karriärorientering och kompetenser som är relevanta på den samtida och framtida arbetsmarknaden.

Ensamhet och bristen på tillhörighet bland människor i det moderna samhället är ett utbrett och växande problem. Strävan efter individualitet och självuppfyllelse präglar individer i det moderna individuella samhället – ett samhälle där friheten och möjligheterna även genererar i rädsla, ångest, otrygghet och existentiell ensamhet (Bauman, 2002). Längtan efter gemenskap och samhörighet, efter en koppling till kollektivet leder människan till ett sökande som ibland kan bli livsfarligt. Syftet med denna studie har varit att belysa samt få en ökad förståelse för den process som sker då individer i det moderna samhället söker sig till kända farliga grupperingar såsom sekter genom att besvara frågeställningarna: varför lockades de tidigare sektmedlemmarna till sekten? Hur upplevdes tiden i sekten av de tidigare medlemmarna? Hur kan ett sektmedlemskap förstås med utgångspunkt i teorier gällande tillhörighet och trygghet i det individualiserade samhället? Det teoretiska ramverk som tillämpats vid analysen av empirin är Zygmunt Baumans (2002) teori om det individualiserade samhället, Anthony Giddens (1999; 2010) teorier om ontologisk trygghet och försvagningen av traditioner i den globaliserade skenande världen, Robert Putnams (2001) teori om avsaknaden av kollektivet samt David Riesmans (1999) teori om den moderna människan som gruppstyrd. Metoden är kvalitativ och empirin utgörs av massmedieprodukter i form av inspelade intervjuer tillgängliga via internet. Resultatet av studien visar att människor söker sig till sekter då erbjudandet om tillhörighet, gemenskap och svar på existentiella frågor lockar mer än de fria valen. Sektmedlemskapet medförde dock efter en tid ett större lidande än det tidigare sökandet och den existentiella ångesten gjorde, vilket fick medlemmarna att sakna det de först ville komma ifrån – det enskilt betungande identitetssökandet. Resultatet utifrån denna studie pekar dock på att kollektivet alltid är starkare än den enskilda individen. / Loneliness and the lack of belonging among people in the modern society is a widespread and growing problem. The pursuit of individuality and self-fulfillment characterizes individuals in the modern individual society – a society where freedom and opportunity also generates anxiety, insecurity and existential loneliness (Bauman, 2002). The longing for community and togetherness, a connection to the collective, leads the individual towards a search that sometimes become dangerous. The purpose of this study has been to elucidate and gain a greater understanding of the process that occurs when individuals in modern society decides to join known dangerous groups such as cults by answering the research questions: why were the former cult members attracted to the cult? How was the time in the cult experienced by the former members? How can a cult membership be understood on the basis of theories of belonging and security in the individualized society? The theoretical framework used in the analysis of the empiricism is Zygmunt Bauman's (2002) theory about the individualized society, Anthony Gidden's (1999; 2010) theories of ontological security and the weakening of traditions in a globalized world, Robert Putnam's (2001) theory of the absence of the collective and David Riesman's (1999) theory of the individual as group controlled. The method is qualitative, and the empiricism consists of mass media products in the form of recorded interviews available on the Internet. The results of the study show that people join cults when the offer of belongingness, fellowship and answers to existential questions attract more than free elections. However, the cult membership, after a while, caused more suffering than the previous search and existential anxiety did, which caused the members to miss what they first wanted to escape from - the burdensome individual identity search. However, according to this study the result shows that the collective is always stronger than the individual.

Syftet med studien har varit att undersöka hur andra generationens invandrare upplever sin tillhörighet samt hur deras livsvillkor påverkas av att bo i ett stigmatiserat område. Studien har genomförts med en kvalitativ metodansats där fem semistrukturerade intervjuer har utförts. Det insamlade materialet har analyserats med hjälp av teoretiska utgångspunkter som Vanessa Mays teori om tillhörighet, Erving Goffman och Loic Waquants stigmateorier och Thomas Scheffs teori om sociala band. Resultatet visar att informanterna känner sig stigmatiserade dels för att de har utländsk bakgrund och dels för att det finns en territoriell stigmatisering genom deras bostadsområde. Informanternas föräldrar har inte alltid lyckats bli integrerade i Sverige, vilket även påverkar informanterna. Föräldrarna behöver ha en tillhörighet som då främst har blivit hemlandets kultur, som informanterna i olika grad tar efter. De flesta känner därför tillhörighet till sina föräldrars kultur och hemland, vilket också påverkar att informanterna föredrar umgänge med personer som har en liknande bakgrund. / This research addresses the understanding of how second generation immigrants perceive their sense of belonging and how their living conditions are affected by living in a stigmatized area. The study has been done with a qualitative method, where five semi-structured interviews have been conducted. The collected material has been analyzed with the help of Vanessa May’s theory of belonging, Erving Goffman and Loic Waquant’s stigma theories and Thomas Scheff’s theory of social ties. This research presents that the informants in some ways feel discriminated and stigmatized, partly because of their foreign background and partly because there is a territorial stigma through their residential area. The parents of the informants have not always managed to become integrated in Sweden, which affects the young people. As a result of this, the parents retain more of the culture of their home country, which the informants then have inherited. The majority of the informants feel that they belong to their parents culture an homeland, they then prefers to interact with people with similar background.

Föreliggande studie har som intresse att bidra till den interkulturella diskussionen i skolan utifrån värdegrunden. Genom att undersöka hur läromedelsböcker synliggör den etniska mångfalden vilken representeras i skönlitterära texter och bilder åskådliggörs hur läromedelsböcker kan fungera som ett verktyg i denna diskussion. I studien har läromedelsböckerna Svenska impulser 1, 2 och 3 granskats. Teorin har utgått från diskursteori där maktperspektiv beaktats på olika etniciteter vilka syns olika mycket. Detta i förhållande till skolans värdegrund är det grundläggande fundamentet för studien. Metoden som använt i denna studie är en kvalitativ innehållsanalys samt en hermeneutisk analysmetod och i de båda fallen finns kvantitativa element. Innehållsanalysen appliceras på de skönlitterära texterna medan hermeneutiken kopplas till bildmaterialet. Resultatet visar att etnisk mångfald inte synliggörs i tillräcklig utsträckning, som önskas, i förhållande till skolans värdegrund där samtliga etniska tillhörigheter ska värderas lika. Dessutom visar även resultatet att läromedelsböckerna skiljer sig minimalt åt vad gäller att synliggöra den etniska mångfalden. Detta berörs både i bild- och textperspektiv men även i författarrepresentationerna.

Syftet med denna studie var att kartlägga skillnader mellan kvinnor och mäns politiskaställningstagande. Samt att undersöka om det skiljer sig i personlighetsdragen Openness ochConscientiouness, (the Big Five) mellan personer som studerar inom teknik eller humaniora. Även om personlighetsfaktorerna Openness och Conscientiousness har effekt på politiskidentifiering. Studien utgår från en kvantitativ metod vars data inhämtades i enenkätundersökning. Totalt deltog 110 personer vars deltagande efterfrågades inom olika utbildning och yrkesgrupper inom humanism och teknik på den sociala plattformen Facebook. Datan bearbetades i statistikprogrammet Jamovi, med två separata Anova och två chi2-test. Resultatet visade att det skiljer sig i politiskt ställningstagande män och kvinnor åt. Männen identifierade sig mer högerorienterat i jämförelse med kvinnorna, där majoriteten identifieradesig längre åt vänster. I studiens slutsatser kunde vi även finna att humaniora studenter definierarsig själva som mer åt vänster jämfört med teknikstudenter. Utifrån studiens resultat blev det även möjligt att dra slutsatsen att kvinnor i majoritet tycks dominera den humanistiskautbildningen, samt män med mer dominans mot det tekniska. Det finns tendenser att personligaegenskaper från the Big Five, som Openness och Conscientiousness, bidrar till individensyrkesval och politiska identifiering. Ett större urval hade kunnat kartlägga deltagarnaspersonlighetsskillnader och möjliggjort ett större sambandsdragande, mellan politiskidentifikation och deras personlighetsdrag. Nycklelord: the Big Five, (femfaktorsmodellen), politisk tillhörighet, humonoria, teknik, psykologi. / This study examines the differences between men and women’s political standpoint aiming todefine the possible personality distinctness between students of humanities and students of natural science (according to the big five). The study focused on analyzing the possibility of differences in openness and conscientiousness, between students of humanities and natural-sciences, but also if the level of conscientiousness and openness contributes to the individual politicial standpoint. The study proceeds from a quantitative method in which substances were gathered by survey. A total of 110 persons participated whose participation was gathered fromdifferent educational and occupation groups in humaniora and natural sciences on the socialplatform Facebook. The data was later arranged and adapted in the analysis program Jamovi.The chosen method was to analyze the data in Anova analysis and two separate chi-square tests.mOur study revealed a difference between the political standpoint between women and men. The men who participated indicated a higher right-wing dominated political standpoint, compared to women who defined themselves as more left-wing orientated. It was also possible to drawthe conclusion that students in humaniora defined themselves as less right-wing dominated compared to students in natural sciences. After operating the study and the data, this material made it possible to draw the conclusion that women tend to dominate humanistic education. According to the study, men seem to be the more common gender in education of natural-sciences. There are trends suggesting that personal traits such as openness and conscientiousness contribute to the individual occupation choice and political standpoint. If thestudy had included a bigger sample, this could have made it possible to draw a more firmconclusion between political standpoint and the individuals’ personal capacities. Key words: the Big Five, political identification, humaniora, natural sciences, psychology.

Syfte &amp; frågeställningar Syftet med studien var att undersöka hur barn- och ungdomstränare på grön-, blå- och röd nivå tolkar och tillämpar Svenska Innebandyförbundets idrottspsykologiska utbildningsmaterial, med utgångspunkt ur Self-Determination Theory (SDT). För att besvara syftet har följande frågeställningar undersökts: 1) Tillämpas de idrottspsykologiska begreppen autonomi, kompetens och tillhörighet av innebandytränare i praktiken för barn och ungdomar? 2) Tolkas de idrottspsykologiska begreppen inom SDT (autonomi, kompetens och tillhörighet) av innebandytränare på samma sätt i olika kontexter? 3) Skiljer sig användandet av de idrottspsykologiska begreppen inom Self-Determination Theory åt beroende på vilken åldersgrupp innebandytränaren tränar?  Metod För att undersöka studiens syfte och frågeställningar har en kvantitativ metod tillämpats. Urvalet bestod av innebandytränare för barn och ungdomar från hela Sverige som verkar på grön (6-9år), blå (9-12år) och röd nivå (12-16år). För att undersöka i vilken mån tränarna använder idrottspsykologiska begrepp användes enkäten; The validity of the Interpersonal Behaviors Questionnaire (IBQ) in sport. Enkäten översattes och modifierades något innan den skickades ut som webbenkät till respondenterna via mejl. Datan analyserades i IBM SPSS Statistics version 27. Jämförelser inom varje specifik nivå i tre olika kontexter gjordes med en beroende envägs ANOVA. Jämförelsen mellan de tre olika nivåerna inom en och samma kontext gjordes med en oberoende envägs ANOVA. Signifikansnivån valdes till p=0.05 (5%).  Resultat De huvudsakliga resultaten av 280 enkätsvar visar att medelvärdet från likertskalan 1-7 inom alla grupper är lägre på grön nivå inom fem kategorier jämfört med blå och röd nivå. Endast kategorin relaterings hindrande på grön nivå har högre medelvärde jämfört med de övriga två nivåerna. Vidare visar resultatet att tränarna använder sig olika mycket av begreppen inom SDT beroende på vilken kontext tränaren befinner sig inom. Resultatet visar framförallt statistiskt signifikanta skillnader inom autonomi hindrande och kompetens hindrande på blå och röd nivå. Till sist jämfördes användandet av de tre idrottspsykologiska begreppen mellan innebandytränarna på de olika nivåerna, resultatet visar att det finns statistiskt signifikanta skillnader i beteendet inom autonomi support samt kompetens support mellan tränarna på de tre olika nivåerna. Slutsats Slutsatsen från studien är att tränare på grön nivå ger mindre autonomi support till sina spelare jämfört med de två äldre åldersgrupperna blå och röd nivå. En gemensam nämnare på blå och röd nivå är att det finns statistisk signifikans, resultatet finns mellan kontexterna allmänhet och matchsituation samt mellan kontexterna träning och matchsituation. Tränare på röd nivå ger i större utsträckning positiv värdefull feedback, samt att tränare på blå nivå i högre utsträckning kommunicerar negativa saker till sina spelare. / <p>Ämneslärarprogrammet, Specialidrott.</p>

Det följande arbetet är en kunskapsöversikt som ämnats åt att utforska vad forskning säger om hur man kan hantera och motverka islamofobi i skolsituationer. Frågan som utforskas är didaktiskt relevant och utformad på följande sätt: ”Hur kan man som lärare, enligt forskning, motverka islamofobi i skolsituationer?” Innan forskningen kring det didaktiska utforskas ges en kort inblick i hur islamofobi utvecklats i västvärlden under 2000-talet. Västvärlden i det här arbetet är definierat som länder som historiskt har haft liknande värderingar och lagstiftning som Sverige. Det är viktigt att veta relevant historia kring den nuvarande vågen av islamofobi och xenofobi och att man som lärare har en viss koll på hur det har utvecklats, för att öka kunnigheten i ämnet. Metodmässigt har arbetet gjorts genom att söka igenom olika databaser för att hitta artiklar, och sexton särkilda verk har valts ut. Översikten visar att islamofobi har förvärrats och blivit mer förekommande samt att diskriminering mot muslimer blivit mer vanligt. Forskningen visar även att islamofobi genomsyrar hela befolkningen, och att ungdomar och barn också har islamofobiska eller främlingsfientliga tendenser. I översikten visar jag hur forskning ger förslag på olika sätt att motarbeta islam i skolsituationer. Forskning visar på att det bästa sättet att motverka islamofobi i skolsituationer är samarbete, öppenhet och att man som lärare är väl förberedd, förstående och kunnig om islam. Forskning visar även att det är bra att ge muslimer plattformar att dela med sig av sina egna erfarenheter och att det är bra att elever får ta del av dessa erfarenhet på direkt manér. Det utforskas även snabbt hur användandet av studiebesök kan vara fruktbart för elevernas syn på islam och muslimer. Denna översiktens egentliga intention är att ge lärare förslag och idéer på hur potentiella problematiska situationer kring islamofobi kan hanteras och motverkas.

Using the communication tool storytelling, in group processes is very popular. Storytelling can be used to motivate group members to collaborate and pursue common goals. Humans have many different needs, but one of the biggest and most important, besides food and water, is the need to belong. The need to belong can be met by being involved in different group constellations. A well-tested model in group psychology is the FIRO model, which suggests that all groups go through different stages in their work towards pursuing their common goal. How well the group manages to create the unity that the individuals in the group strive for depends on how well the group works in the respective stages. The purpose of this essay is to investigate whether individuals feel that they have a stronger sense of belonging and faster achieve an affinity sense of belonging to their assigned group, if storytelling is used as a communication tool. A quantitative research method has been implemented by collecting databased on an experimental study. Ninety questionnaires were collected and analyzed, where the participants were divided into two different experimental groups. Based on a scenario they were then asked to answer the questionnaire where half of the surveys contained a scenario with storytelling, and the other half contained a scenario without storytelling. From the essays result, it was found that storytelling contributes to individuals feeling a stronger sense of belonging to their assigned group. Storytelling does however not contribute to individuals faster achieving an affinity sense of belonging to their fellow group members. The essays results aim to be applied to different types of working groups. By a working group, we refer to different types of groups within different subjects such as professional groups, study groups and training groups etcetera. In this essay, these groups will be referred to as assigned groups. This is done to minimize the risk that the reader will confine themselves to focusing solely on working groups within organizations. The following essay is written in Swedish. / Användning av kommunikationsverktyget storytelling inom grupprocesser är idag mycketpopulärt. Storytelling kan användas för att motivera deltagare i arbetsgrupper att samarbeta och sträva mot gemensamma mål. Människor har många olika behov men ett av de största och viktigaste, förutom mat och vatten, är att känna tillhörighet till andra människor. Behovet av tillhörighet kan uppnås genom att en individ är delaktig i olika gruppkonstellationer. En välbeprövad modell inom gruppsykologi är FIRO-modellen som antyder att grupper går igenom olika faser. Hur väl gruppen lyckas skapa den samhörighet som individerna i gruppen strävar efter beror på hur väl gruppen samarbetar i de respektive faserna. Syftet med denna studie är att undersöka om individer upplever att de får en starkare tillhörighetskänsla och snabbare uppnår en samhörighetskänsla till sin tilldelade grupp med hjälp av storytelling. En kvantitativ forskningsmetod har genomförts genom insamling av data utifrån en experimentstudie. 90 besvarade enkäter har tagits in och analyserats, där studiens deltagare delades in i två olika experimentgrupper. Utifrån ett scenario fick de sedan svara på enkäten där hälften av enkäterna innehöll ett scenario med storytelling och den andra hälften innehöll ett scenario utan storytelling. Av studiens resultat visade det sig att storytelling bidrar till att individer känner en starkare tillhörighet till sin tilldelade grupp, men att storytelling inte bidrar till att individerna i gruppen snabbare uppnår en samhörighetskänsla. Studiens resultat ämnar appliceras på olika typer av arbetsgrupper. Med en arbetsgrupp menar vi olika typer av grupper inom olika ämnen såsom yrkesgrupper, studiegrupper och träningsgrupper med mera. I studien kommer dessa grupper att benämnas som tilldelade grupper för att minimera risken att läsaren avgränsar sig till att enbart fokusera på en organisations arbetsgrupper.

Vårt arbete var en kvalitativ intervjustudie där vi intervjuade personal på fritidshem, speciallärare samt rektorer på två skolor i södra Sverige för att se hur särskoleelever uppfattas vara delaktiga under sin vistelse på fritidshemmen. Vår teoretiska bakgrund baserade vi på det sociokulturella perspektivet samt de 6 delaktighetsaspekterna, tillhörighet, tillgänglighet, samhandling, erkännande, engagemang samt autonomi. Vi analyserade intervjusvaren utifrån delaktighetsaspekterna och kom fram till att särskoleelevernas delaktighet är mycket beroende av deras förmåga till verbal kommunikation, men även rörelseförmågan spelar in. Personalen menade att särskoleeleverna alltid är medräknade när de planerar sin verksamhet, men de uppfattade att gruppstorleken påverkar särskoleelevernas känsla av att höra till. Den främsta anledningen ansåg personalen bero på särskoleelevernas kognitiva svårigheter. Ett samarbete mellan de olika yrkesgrupperna inom skola/fritidshem är något som måste komma till stånd för att öka särskoleelevernas delaktighet på fritidshemmen, enligt oss. Vi hoppas på fortsatt forskning inom ämnet särskoleelevers delaktighet på fritidshem.