Syftet med utvecklingsarbetet var att lyfta fram musik som en naturlig del av fritidshemmets undervisning och att utveckla en samverkan mellan lärarna i fritidshemmet och musikläraren i skolan. Arbetet utgick från aktionsforskning samt Comprehensive Musicianship som metoder och presenterades utifrån följande steg; nulägesanalys, tidigare forskning, teoretiska begrepp, planering och genomförande avaktioner. I nulägesanalysen framkom det att fritidshemmet bedriver väldigt lite musik i verksamheten jämfört med andra estetiska uttrycksformer. Genom genomförda musiska aktioner har eleverna fått ett brett utbud av varierande musiska aktiviteter i strävan efter att aktivt involvera eleverna i musik och att inspirera fritidshemslärare till att bedriva musikundervisning. Tidigare forskning belyste vikten av att uppmärksamma elevernas intressen på fritidshemmet och att musik är en del av elevers sociala tillhörighet. Teoretiska begrepp som arbetet vilar på är musicking, vilket beskriver ett perspektiv av musik och som handlar om själva görandet i musik. Social tillhörighet är det andra begreppet som arbetet tar stöd ifrån vilket tidigare forskning belyser i relation till musik. Genomförandet av aktionerna har visat på elevers intresse för musik och att en social tillhörighet skapas i elevernas populärkultur. Resultatet av genomförda aktioner har visat att elever lättare kan beskriva musiken de hör när de har någon starkare koppling till musiken men att elever överlag har svårt för att beskriva mer djupgående tankar och känslor som framkommer via musik.

Utifrån syftet att belysa historiekulturens betydelse för individens känsla för delaktighet idet svenska klassrummet har arbetet tagit form. Med fokus på eleven har en kvalitativstudie gjorts genom att elever och lärare från en högstadieskola i västra Skåne intervjuats.Intervjuerna ämnade ge ett resultat som kunde svara på den övergripandeforskningsfrågan: Hur ställer sig historien som berättas i skolan mot elevernas egnaupplevda tillhörigheter? Tillsammans med en teoretisk dykning ner i identitet, upplevdatillhörigheter, interkulturell pedagogik och hur det står i förhållande till den svenskahistoriekulturen kunde den besvaras. Studien visade att många elever, oberoende avhärkomst, upplevde att den egna historien inte berördes tillräckligt i undervisningen.Utefter de teorier som presenteras om identitet, där den egna bakgrunden är en del, såställer sig detta resultat dåligt gentemot historieundervisningen. Vad som ses som ennaturlig progression från denna undersökning är hur den svenska historieundervisningenstraditionella innehåll kan utmanas och förändras. Genom att ha ett intersektionelltförhållningssätt, med globalt fokus, ses möjlighet att många av de tomrum eleverupplever i historien kan fyllas igen.

Immigrant men often appear in discussions about crime and exclusion in the Swedish social debate. The purpose of this study was therefore to illustrate voices from individuals who have experiences of exclusion in relation to immigration to Sweden and establishment in Swedish society. Immigrant men’s experiences of exclusion and in-betweenness have been main issues in this study. The material chosen for this study are five autobiographical works in order to provide us with the authors' own descriptions of their experiences. Thematic analysis has been used as a method to be able to bring out the overall common experiences that appear in the books by presenting them as different themes. Erving Goffman's theories of stigma and self-presentation are used to explain experiences of feeling outside and in-between two countries that are made up of different cultural norms and societal structures. We found that the authors share similar experiences of exclusion and in-betweenness. The authors find themselves in alienation during a period of their lives because they are in a new context and differ in relation to the majority. It is also connected with the in-betweenness that we understand as having one foot in two worlds which is called liminality, a social transition the authors go through when they start to find themselves in a new context. The exclusion takes place on two fronts, in relation to their countrymen and the Swedish where the authors find themselves in an in-between state. / Invandrarmän förekommer ofta i diskussioner om kriminalitet och utanförskap i den svenska samhällsdebatten. Syftet med denna studie var därför att åskådliggöra röster från individer som har erfarenheter av utanförskap i samband med invandring till Sverige och etableringen i det svenska samhället. Invandrarmäns upplevelser av utanförskap och mellanförskap har varit huvudfrågor i denna studie. Empiri som valts för studien är fem självbiografiska verk för att kunna förse oss med författarnas egna beskrivningar av sina upplevelser. Tematisk analys har använts som metod för att kunna få fram de övergripande gemensamma upplevelser som förekommer i böckerna genom att presentera dem som olika teman. Erving Goffmans teorier om stigma och självframställning används för att förklara erfarenheter av att känna sig utanför och mellan två länder som utgörs av olika kulturella normer och samhällsstrukturer. Vi kom fram till att författarna delar liknande upplevelser av utanförskap och mellanförskap. Författarna befinner sig under en period av livet i ett utanförskap eftersom de befinner sig i ett nytt sammanhang och är avvikande i relation till majoriteten. Det hänger även ihop med mellanförskapet som vi förstår som att ha en fot i två världar som benämns som liminalitet, en social övergång författarna genomgår då de börjar att befinna sig i en ny kontext. Utanförskapet sker på två fronter, i relation till sina landsmän och det svenska varvid författarna befinner sig i ett mellanförskap.

Syfte: Syftet med denna studie är att med en explorativ ansats få en djupare förståelse för hur nyanställda skapar mening av sin nya arbetsroll vid NWW, när den sociala interaktionen inte är lika framträdande. Utifrån ett processperspektiv på organisering kommer den intervjubaserade fallstudien att tolka nyanställdas upplevelser av sin nya roll och tillhörighet vid NWW. Som ett resultat besvaras studien syfte och frågeställningar med målet att bidra med nya insikter om hur organisationer kan förbättra nyanställdas socialiseringsprocess i en NWW organisation. Metod: Kvalitativ fallstudie med abduktiv ansats, intervjuer, tematisk analys Slutsats: Nyanställda engagerade sig i fem olika meningsskapande iscensättningar som influerade mening av deras nya arbetsroll. De fem iscensättningar nyanställda engagerade sig i var; erkänner fördelarna, osäkerhet, förvirring, frustration och förståelse för situationen, detta ger en djupare förståelse för nyanställdas meningsskapandeprocess samtidigt som det belyser att flera olika iscensättningar kan samexistera. Relationer, organisatorisk-, social- och främst personlig identitet påverkade nyanställdas upplevda tillhörighet vid NWW. / Purpose: The purpose of this study is through an exploratory approach, gain a deeper understanding of how newcomers make sense of their new job-role during NWW, when social interactions are limited. Based on a process perspective on organizations, the interview-based case study will interpret newcomers experiences of their new role and sense of belonging during NWW. As a result, the purpose and research questions will be answered with the aim of contributing with new insights on how organizations can improve newcomer socialization in an NWW organization.  Method: Qualitative abductive case study, interviews, thematic analysis Conclusion: Newcomers engaged in five different sensemaking enactments that influenced their meaning of their new job role. These enactments were; acknowledging the benefits, uncertainty, confusion, frustration and understanding of the situation. Relations, organizational-, social-, and most prominently personal identity affected newcomers’ sense of belonging during NWW.

Whitin motorsport, women and men compete on equal terms with the same physical prerequisites. Despite this, the research in this field is deficient regarding female drivers’ experience of being active in a male-dominated sport (Kochanek et al., 2021; Matthews & Pike, 2016). The aim of the study was to examine how female drivers withinmotorsport in Sweden experience their well-being in relation to autonomy, competence, and relatedness from a self-determining perspective. The study was based on the Self-determination theory on how the satisfaction of the three psychological needs autonomy, competence, and relatedness contribute to perceived well-being and increased intrinsic motivation. The definition of well-being was adopted based on Giles et al. (2020) where the concept was divided into physical-, mental-, and social well-being. Nine female drivers within motorsport in Sweden participated in the study, the participants were between 19-29 years of age (M=23.44; SD=3.56). Every participant competed at either national or international championship level in at least one discipline within motorsport. The result showed that the participants’ experience of well-being within motorsport could be linked to the satisfaction of autonomy, competence, and relatedness. It emerged that the main motivating factor for the participants came from the joyfulness they experienced from practicing motorsport, which indicated that they were driven by intrinsic motivation. The conclusion drawn was that the satisfaction of all needs was important for the participants’ perceived well-being, where relatedness seemed to be the most vital factor. / Inom motorsporten tävlar kvinnor och män på lika villkor med samma fysiska förutsättningar. Trots detta är forskningen inom området bristfällig gällande kvinnliga förares upplevelser av att vara aktiv i en mansdominerad idrott (Kochanek et al., 2021; Matthews & Pike, 2016). Syftet med studien var att undersöka hur kvinnliga förare inom motorsporten i Sverige upplever sitt välbefinnande i relation till autonomi, kompetens och tillhörighet utifrån ett självbestämmande perspektiv. Studien baserades på självbestämmandeteorin om hur tillfredsställelsen av de tre psykologiska behoven autonomi, kompetens och tillhörighet bidrar till upplevt välbefinnande samt ökad inre motivation. Definitionen av välbefinnande antogs med grund i Giles et al. (2020) där begreppet delades in i fysiskt-, mentalt-, och socialt välbefinnande. Nio kvinnliga förare inom motorsporten i Sverige deltog i studien, åldern på deltagarna var mellan 19–29 år gamla (M=23.44; SD=3.56). Samtliga deltagare tävlade på antingen nationell eller internationell mästerskapsnivå i minst en disciplin inom motorsporten. Resultatet visade att deltagarnas upplevelse av välbefinnande inom motorsport kunde kopplas ihop med tillfredsställelsen av autonomi, kompetens och tillhörighet. Det framkom att deltagarnas främsta motivationsfaktor komfrån glädjen de upplevde från att utöva motorsport vilket indikerade på att de drevs av inre motivation. Slutsatsen som drogs var att tillfredsställelsen av samtliga behov var viktigt för deltagarnas upplevelse av välbefinnande där tillhörighet visade sig vara den viktigaste faktorn.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka som får representera de tyskspråkiga ländernas befolkning i några läromedel i tyska. Undersökningen fokuserar på hur aspekterna etnisk tillhörighet, funktionshinder, kön, religion och sexuell läggning skildras i läroböckerna. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning, främst rörande läromedelsanalys, med inriktning på de valda aspekterna. Med hjälp av textanalys har jag undersökt fyra olika läroböcker i tyska för grundskolan. Sammanfattningsvis förekommer få skildringar av personer med annan etnisk tillhörighet än tysk i de granskade läroböckerna, ingen med annan sexuell läggning än heterosexuell, endast en funktionshindrad och religion förekommer mycket sparsamt. Könsfördelningen i läroböckerna är relativt jämn

Syftet med den här studien är att påvisa betydelsen av kultur och ursprung för unga samers identitet. Fokus ligger på att fånga upp den religiösa delen av kulturen. En jämförelse har också gjorts mellan två samer vars ena uppväxt inte skedde i en samisk kontext. Studiens material består av kvalitativa ostrukturerade intervjuer och har analyserats med hjälp av identitetsteorier och ritteorin som perspektiv. Tillsammans med tidigare forskning, intervjumaterialet och teorierna har slutsatsen att kultur och ursprung är viktiga och avgörande faktorer vid unga samers identitetsskapande framkommit. För en individ som inte fått inlärt den samiska kulturen från tidig ålder kan det krävas stor ansträngning för att återta sin kultur och hitta en tillhörighet vilket är en del i att bygga ihop sin identitet.

Syftet med föreliggande examensarbete var att undersöka på vilket sätt assistenter, pedagoger och rektorer på grundsärskolor ser på och arbetar med delaktighet för elever som läser enligt grundsärskolans läroplan inriktning ämnesområden. Tidigare forskning visade att inkludering var ett sätt att främja barns självständighet och socialt deltagande. Inkludering i olika sammanhang, både den fysiska och den sociala miljön på skolan, var avgörande för att barnet skulle känna en hög grad av deltagande. Det fanns en växande uppfattning om att barn med funktionsnedsättning bör utbildas i vanlig skolmiljö och inte separeras till en särskild undervisningslokal. Delaktighet kunde delas upp i objektiva- och subjektiva aspekter. Den objektiva handlade om faktisk samaktivitet i något hänseende och de subjektiva handlade om tillfredsställelse, engagemang och anspråk. Examensarbetet hade ett teoretiskt perspektiv som utgick från Delaktighetsmodellen (Szönyi & Söderqvist Dunkers, 2020) och som togs fram utifrån Janssons teori (2005) för elever med funktionsnedsättning, eftersom det var en rättighet för alla elever att känna delaktighet i sin lärmiljö. Metoden var kvalitativa intervjuer med tre assistenter, tre pedagoger samt tre rektorer. Resultatet visade att de skolor som arbetade aktivt med Delaktighetsmodellen hade kommit längre i sitt arbete med delaktighet för alla elever. Resultatet pekade på att det fanns ett behov av mer utbildning för att öka samsynen hos de olika yrkesgrupperna på grundsärskolan samt förstå värdet av kommunikation för den enskilde eleven.

Denna studie undersökte konsekvenser av felaktigt mottagande i särskolan för individuell identitetsutveckling och framtidsutsikter i kombination av eventuell stigmatisering. Studien använde en kvalitativ intervjumetod och byggde på djupgående intervjuer med personer som har personliga erfarenheter av felaktigt mottagande i särskolan. Genom analys och tolkning av respondenternas personliga livsberättelser är studiens syfte att belysa de komplexa och djupgående konsekvenserna av felaktigt mottagande i särskolan. Resultaten visade på att felaktigt mottagande i särskolan hade en betydande inverkan på individens identitet och självkänsla. Respondenterna i denna studie som felaktigt mottagits i särskolan rapporterar känslor av stigmatisering, brist på erkännande av sina förmågor och minskat självförtroende. Denna situation kan skapa en klyfta mellan individens självbild och deras verkliga potential, vilket i förlängningen påverkar deras framtidstro och livsplanering. Studien identifierade även hur bristande anpassat stöd kan leda till ett underutnyttjande av personers förmågor och potential. Deltagarna i studien vittnade om missade möjligheter till utveckling och prestation på grund av en otillräcklig utbildningsmiljö. Denna situation kan skapa en känsla av förlust av framtida möjligheter och en oro över hur deras livsbanor kan påverkas negativt. Slutsatserna av studien betonade vikten av en adekvat och korrekt mottagande i rätt skolform för att uppnå en rättvis utbildningsmiljö där varje individs unika behov och potential erkänns och utvecklas. Utbildningssystemet bör aktivt arbeta för att undvika felaktig mottagning och bristande anpassning genom förbättrade bedömningsmetoder och ökad medvetenhet om olika funktionsvariationer. Studien syftade till att ge insikt i praktiska och politiska implikationerna av att förhindra felaktig mottagning och stödja varje individs möjligheter att forma sin egen framtid.

"Orka mest, göra allt" är en kandidatuppsats vars syfte har varit att med utgångspunkt i ett specifikt riksidrottsgymnasium lära mer om idrottselevers upplevelser och erfarenheter av att passa in. Detta i förhållande till den miljön de tränar, bor, lever och går i skolan i. Framförallt har jag fokuserat på hur idrottseleverna pratar om hur det är att passa in, eller inte passa in, på RIG, respektive hur de konstruerar olika förutsättningar för att passa in. De teoretiska perspektiven som uppsatsen grundar sig i är först riksidrottsgymnasiet som en nästintill total institution. Inramningen är baserad på dels Erving Goffmans (2015) beskrivning av totala institutioner, dels Eric D. Anderson (2009) argument om konkurrenskraftig institutionaliserad sport. Det andra teoretiska perspektivet är tillhörighet och tillhörighetspolitik, baserad på Nira Yuval-Davis (2006) förklaring. För att kunna skapa en förståelse för idrottselevernas sätt att leva valdes en kvalitativ forskningsteknik, närmare bestämt deltagande observation, informella samtal och intervjuer. Analysen visade att tillhörigheten är flytande och föränderlig och att de olika sociala konstellationerna som idrottselevernas vardag utspelar sig i samspelar med varandra, samtidigt som det går att separera dem. Inom RIG finns det krav på idrottsliga prestationer och resultat, men framförallt är deras liv en social verksamhet. Målsättningen på RIG är att uppnå en slags idealbild av att vara elitidrottare, och tillhörighet bland idrottseleverna visade sig ofta genom en paradoxal blandning av krav på att både idrottsligt anstränga sig och att inte anstränga sig. Inom RIG ser vi därför hur den individuella identiteten synonymt med både social och kollektiv identitet.