Den här studien avser att med en kvalitativ metod nå en ökad förståelse för vilken betydelse möten mellan hemlösa män och icke hemlösa personer har haft för männen under den tid då de fick ett hem. I vår teoretiska referensram har vi använt oss av Sterns beskrivning av ansikte mot ansikte-interaktion med särskilt fokus på intersubjektiva möten, och Scheffs teori om skam och stolthet. Vi har också Använt Collins teori om interationsrituella kedjor som betonar interpersonella- och grupprocesser samt Mays teori om tillhörighet. Genom tio semistrukturerade livsvärldsintervjuer med före detta hemlösa män har vi insamlat vårt empiriska material från tre olika länder. I resultatet framgick att möten hade en betydande roll under den tid då männen fick ett hem, och att de där fick möjlighet att omdefiniera bilden av sig själva, vilket underlättade för dem i att aktivt vilja arbeta mot en förändring av sina livssituationer. Sammantaget kan konstateras att möten med icke hemlösa tycktes vara startskottet för en rad positiva händelser där männen hamnade i nya situationer och sammanhang som bidrog till en mer stabil tillvaro och ett rikare socialt liv. / By qualitative methods of research the study aims to provide more information on the significance of the encounters between homeless men and non-homeless people during the period when they received an apartment. For our approach we have used Stern`s description about face-to-face interaction, focusing on intersubjective meetings and Scheff`s theory about shame and pride. We have also used Collins`theory about interaction ritual chains that emphasize interpersonal group processes. We have also used May`s theory about belonging. We have gathered our empirical data through ten semistructured life world interviews from three different countries. As result we found out that these meetings had had a significant role during the period where the respondents had received homes. Also, we noticed that they got a chance to redefine their self-image and that made it easier for them to work actively towards a change in their lives. Finally it can be said that the meetings with the non homeless seemed to be a start for series of positive events, where men got to new situations and contexts that contributed to a more stable being and richer social life.

Bakgrund: Valet av daglig verksamhet som undersökningsområde gjordes då vi ville undersöka hur personer med funktionsnedsättning upplever sin arbetssituation. Empowerment som perspektiv kändes passande i studien då många av de teoretiska begrepp vi ville använda oss av förekommer inom empowerment. Syfte: Syftet med denna studie är att utifrån ett empowermentperspektiv beskriva och analysera hur deltagare upplever och skapar mening inom daglig verksamhet. Metod: Studien är av kvalitativ karaktär med semistrukturerade intervjuer där empirin grundar sig på fem transkriberade intervjuer. De personer som intervjuats har valts ut utifrån två kriterier, att de kunde uttrycka sig muntligt samt beviljats och arbetar inom daglig verksamhet enligt LSS (1993:387). För att få svar på våra intervjufrågor utarbetades en intervjuguide. Empirin analyserades utifrån studiens tre teoretiska begrepp tillhörighet, meningsfullhet och makt. Intervjuanalys med fokus på meningen har används som omfattar meningskodning. Resultat: Resultatet visar att samtliga deltagare trivs med sin arbetssituation, genom att dem uttrycker att det är viktigt för dem att ha något att göra om dagarna samt att samspela med andra. Fortsättningsvis visar resultatet på att deltagarna upplever acceptans på sitt arbete, men de upplever inte att deras arbete är accepterat i samhället. Det framkommer i resultatet att maktrelationen mellan personalen och deltagarna är relativt likställd men att deltagarna är medvetna om att personalen har största ansvaret och har på så sätt makten. / Background: The choice of daily activities as a study area was made because we wanted to investigate how people with disabilities experience their work situation. An empowerment perspective seemed appropriate in this study because many of the theoretical concepts we wanted to use occurs within empowerment. Purpose: The purpose of this study is to describe and analyze how participants experience and create meaning in daily activities based on an empowerment perspective. Method: The study is of a qualitative nature with semi-structured interviews where the empiricism is based on five transcribed interviews. The persons interviewed have been selected on the basic of two criteria, that they could express themselves verbally and that they was granted and worked within daily activity according to LSS (1993:387). To get our interview questions answered an interview guide was composed. The empiricism was analyzed on the basis of the studies three theories belonging, meaningfulness and power. Interview analysis with focus on sentences has been used that includes sentence coding. Result: The result shows that all participants are content with their work situation, they express that it is important for them to have something to occupy their day and to interact with others, but they don't experience that their work is accepted in society. It is made clear from the result of the study that the power relation between the staff and participants are relatively equal but that the participants are conscious of the fact that the staff has the greater responsibility and in that way also the greater power.

Den här uppsatsen tar avstamp i en personlig erfarenhet av när representationen på sociala medier orsakat konsekvenser i den fysiska världen. Uppsatsen undersöker, genom en autoetnografisk metod, processer för normerande tillhörighet inom speciella diskurser. I texten används musikgenren Black Metal som exempel för att visa hur normer styr och kontrollerar socialt handlingsutrymme för kvinnor. Begrepp som används för att beskriva dessa processer kommer från Erving Goffman och har kallats för det dramaturgiska perspektivet. Begreppen används vidare i arbetet som verktyg i det gestaltande arbetet där normer för subjektspositioner undersöks i iscensatta fotografier. / <p>Uppsatsens bilagor har innehållit bildmaterial som tagits bort av upphovsrättsliga skäl.</p>

Syftet med den här studien är att genom kvalitativa intervjuer öka förståelsen för sociala faktorer som föreligger när man lämnar en religiös församling. Vårt främsta fokus har varit att se vad känslan av tillhörighet har för betydelse i en utgångsprocess. Men vi berör även andra sociala faktorer som spelar in när tvivel uppstår hos medlemmen och som sedan resulterat i att hon velat lämna församlingen. Vi har intervjuat personer som har varit medlemmar i Jehovas Vittnen och Livets Ord. I syfte att öka förståelsen för den problematik som en utgångsprocess kan innebära har vi i vår analys använt oss av Vanessa Mays (2013) teori om tillhörighet, Eric Fromms (1994) teori om flykt och Scheffs (1994) begreppspar Skam-stolthet.   Med en deltagande observation och 8 halvstrukturerade intervjuer har vi närmat oss ett känsligt ämne och studerat sociala faktorer som påverkar att man vill lämna en religiös församling.   Resultatet visar bland annat att tillhörighet och organisatoriska faktorer av social karaktär har stor betydelse i en utgångsprocess. Det visar sig att strikta regler och livsvillkor fått medlemmar att börja tvivla på församlingen och dess organisationskultur. Gemenskap och skamkänsla är sociala faktorer som vi sett ingår i församlingarnas organisatoriska utformning och som visat sig påverka vägen ur kyrkorna. / The purpose of this study is that through qualitative interviews increase understanding of social factors that exist when leaving a religious congregation. Our primary focus has been to see what the feeling of belonging is significance of an exit process. But we also affects other social factors that come into play when doubt arises in the member which then led her to leave the congregation. We have interviewed people who have been members of the Jehovah's Witnesses and the Word of Life. In order to increase understanding of the problems that an exit-process may contain we have in our analysis used the Vanessa May's (2013) theory of belonging, Eric Fromm's (1994) theory of flight and Scheff's (1994) concept couple Shame/pride. With one participant observation and 8 narrative interviews we have approached an sensitive subject and studied the social factors that influence the desire to leave a religious congregation. The results shows that belonging and organizational factors of a social nature is of great importance in an exit-process. It turns out that strict rules and conditions of life had members begin to doubt the assembly and its organizational culture. Community and shame are social factors that we have seen is included in the parishes organizational design and proven to influence the way out of the churches.

International migration is growing continuously. The cultural contact this entails has profound effects on groups and people, known as acculturation. For individuals migrating, these encounters lead to challenges connected to identity and sense of belonging. Scholars call for qualitative studies with an individual perspective and a process focus to collect unique experiences of acculturation, addressing constructions and identity. The aim of this thesis is to explore the developing constructions of identity and belonging in one acculturation process. Using a Grounded Theory approach and a constructivist/symbolic interactionism framework, this case study will exemplify these constructions as fundamental elements of acculturation as a process, through an analysis of one personal weblog. It was found that identity and belonging are interrelated and deeply entwined in relation to the acculturation process. Constructions of these phenomena are continuously contested, negotiated and reconstructed in diverse contexts and multiple social encounters.

Uppsatsen handlar om inhyrda lärares arbetssituation som befinner sig utanför organisationers gränser vilket leder till exkludering och bristfälliga arbetsvillkor. Inhyrd personal befinner sig i en trepartsrelation mellan sig själv, bemanningsföretag och kundföretag. Detta skulle kunna göra att den formella tillhörigheten och känslan av tillhörighet differentieras. Inget i studien tyder på att de inhyrda lärarna inte känner en tillhörighet till bemanningsföretaget som arbetsgivare och därmed kan vi inte dra slutsatsen att detta är problemet. Snarare är det kundföretaget och dess medarbetare som inte ser de inhyrda lärarna som inkluderade i organisationen vilket skapar exkludering. Dagens företag behöver vara flexibla och för att möta detta behov används inhyrd personal som en tillfällig resurs. Bemanningsföretag växer sig allt starkare och studien är viktig för att visa att anställningsformen kan få negativa konsekvenser och att man bör ta hänsyn till emotionella aspekter hos individen. Studien är kvalitativ och har genomförts genom djupintervjuer med tre inhyrda lärare, tre ordinarie lärare och en rektor. Då ämnet kan ses som känsligt av vissa parter är ämnet något svårstuderat och det har varit svårt att få tag på intervjupersoner. Materialet har analyserats med teorier utifrån tre teman: tillhörighet, trygghet och frihet vilka följer som en röd tråd genom uppsatsen. / This essay examines temporary teachers working situation and the findings show that they fall outside organizations’ boundaries which leads to exclusion and poor working conditions. The temporary teachers exist in a trilateral relationship between them self, temporary work agencies and client companies. This could make the formal affiliation and sense of belonging differentiated. Nothing in the study suggests that the hired temporary teachers do not feel an affinity to the temporary work agency and thus we cannot conclude that this is the problem. The issue is rather that the client company and its employees do not see the hired temporary teachers as included within the organization. This creates exclusion. The temporary work agencies are growing stronger and this study is important since it highlights that the form of employment can have negative consequences and that the emotional aspects of the individual should be taken into account. The study is qualitative and has been executed by performing in-depth interviews. Due to the delicate nature of the subject to some parties the topic is somewhat difficult to study. Furthermore, it has been difficult to get hold of the people interviewed. The empirical data was analysed with theories based on three themes: belonging, security and freedom.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur konsulter upplever sin arbetssituation i gränslandet mellan två organisationer, bemanningsföretaget och kundföretaget. För att analysera detta har vi utforskat olika mekanismer som påverkar konsulters formella tillhörighet samt deras känsla av tillhörighet respektive utestängning hos kundföretagen. Vi har för att genomföra denna studie använt oss av ett kvalitativt tillvägagångssätt, där vi utfört semistrukturerade intervjuer med sex konsulter som arbetar inom bemanningsbranschen. Vi har kommit fram till att konsulters formella tillhörighet finns hos båda företagen samtidigt som den känslomässiga tillhörigheten ligger hos kundföretaget. Konsulters situation i gränslandet mellan organisationer är problematisk, främst på grund av en komplex tillhörighet. Vi har kommit fram till att konsulter oftast känner sig som en del av den sociala gemenskapen då de är ute på uppdrag, men att chefer ofta drar en skiljelinje mellan konsulter och fast anställd personal. Chefernas åtskiljande gör att konsulter inte blir en del av kundföretaget på samma villkor som fast anställd personal, och leder delvis till ett utanförskap för konsulter. Det positiva med bemanningsbranschen har visat sig vara dess flexibilitet. Dock visar våra resultat att ju längre konsulter arbetat i bemanningsbranschen desto mer negativt inställda blir de. Våra resultat visar att konsulter, oberoende av om de trivs i branschen eller ej, inte ser en framtid inom den. Arbetet som konsult ses som en tillfällig lösning, med förhoppning om att i framtiden få en fast anställning. / The purpose of this essay is to explore how consultants experience their work situation on the borderland between two organizations, the staffing agency and the client company. To analyze this, we have explored different mechanisms that affect consultants' formal affiliation, and their sense of belonging and exclusion in client companies.We have used a qualitative approach, in which we held semi-structured interviews with six consultants working in the staffing industry. Our conclusion is that consultants have formal affiliation to both companies, while the emotional affiliation is to the client company. The situation on the border between organizations is somewhat problematic, mainly because of the complex feeling of affiliation. We have concluded that consultants often feel like a part of the social community while they are leased out, but that managers often draw a distinction between consultants and permanent staff. The separation done by managers does not allow consultants to become part of the client company on the same terms and conditions as permanent staff, which partly produce exclusion of consultants. The main positive aspect of the staffing industry is its flexibility. However, our results show that the longer a consultant has worked in the staffing industry, the more negative they become. Our results showed that consultants, regardless of whether they thrive in the industry or not, do not want to have a future in it. Working as a consultant seems to be a temporary solution, while hoping to find a permanent job in the future.

The aim of the study was to compare how young adults experience their identity formation in relation to both their own as well as to another residential areas class character. The study had a comparative approach and two socioeconomically diverse areas in the Municipality of Växjö were studied. The study's empirical work consists of qualitative interviews with young adults from the residential areas Araby and Öjaby. The empirical data were analysed with the help of Erik H Erikson's theory of identity, Pierre Bourdieu's theory of social class and John L Scotsons and Norbert Elias's theory of established and outsiders. The results of the study showed that young adults feel that their residential area has a considerable impact regarding to their identity formation. The results also showed that an area's reputation has a strong impact on how individuals in the area are perceived. All respondents in the study felt that people from the socioeconomically privileged area had better life conditions than people from the socioeconomically disadvantaged area. These conditions include the school situation as well as the labour market.

Syftet med studien är att undersöka hur pedagoger talar om och beskriver sina tankar kring leken som relationsskapande samt hur de tänker kring hur lek och relationer kan inverka på trygghet, gemenskap och tillhörighet i förskolans verksamhet.För att skapa en större förståelse utifrån syftet har studien utgått ifrån följande frågeställningar: • Hur beskriver pedagogerna att lek kan användas för att främja relationsskapande? • Vilken inverkan anser pedagogerna att relationer kan ha för trygghet och det sociala samspelet? Studien grundas i kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med fyra verksamma pedagoger som arbetar med barn i åldern ett till tre år, samt en pedagog som arbetar med barn i åldern tre till fem år. Likheter och skillnader har därmed kunnat synliggöras i arbetssätt och tankar kring barns relationsskapande och hur leken kan användas i processen för att skapa relationer och samhörighet både barnen emellan liksom mellan barn och pedagoger. Forskningsbakgrunden påvisar att exkludering är ett vanligt fenomen medan resultatet från denna studie fokuserar på hur pedagoger kan arbeta inkluderande för att skapa samhörighet och trygghet i förskolans verksamhet. Resultatet från studien har analyserats utifrån ett sociokulturellt perspektiv liksom den relationella pedagogiken där vikten av en genuint intresserad och emotionellt närvarande pedagog belyses som viktig både för att stödja barn i lek och i skapande av relationer. I diskussion har resultat och analys knutits an och problematiserats utifrån tidigare forskning. Här belyses även studiens metodval och hur det kan ha inverkat på studiens resultat och analys.

Syftet med studien är att undersöka om och på vilket sätt elever på en svensk utlandsskola upplever platstillhörighet. Detta undersöktes genom semistrukturerade intervjuer med en elev per årskurs, i förskoleklass till årskurs 6. Intervjuerna baserades på teckningar forskningsdeltagarna målat som föreställer de platser eleverna själva hade/har starka och positiva band till. Dessutom undersöktes relationen och avstånden mellan dessa platser genom att forskningsdeltagarna fått skapa mentala kartor med hjälp av sina teckningar. Resultaten tyder på att deltagarna i den här studien har en mångfacetterad platstillhörighet på flera sätt. De platser som är mest betydelsefulla för studiens respondenter är placerade i olika länder, vilket alltså pekar på en mångfacetterad platstillhörighet. Flera av de kallar platser i olika länder för hemma och de flesta av respondenterna anger att de tillhör mer än en nationalitet. Det här innebär för flera av deltagarna en viss saknad till sitt födelseland. Endast tre respondenter kallade sitt boende i Portugal för hemma. Två av sju respondenter ansåg att de kunde portugisiska väl och tre av dem kunde kalla sig för portugiser.