Bakgrund: Hemmasittande ungdomar, i åldrarna 15–24 år, som inte har en daglig sysselsättning i form av skola, arbete eller annan aktivitet är en stor riskgrupp för psykisk ohälsa. Risken att vara kvar i sysslolöshet under lång tid är överhängande och det behövs därför ett större fokus på gruppen. För att minska andelen individer i gruppen behövs en helhetssyn på de ungas behov och tidigare insatser för att förebygga hemmasittande. Syfte: Studien syftar till att beskriva arbetsterapeutiska åtgärder som kan hjälpa hemmasittande ungdomar till en meningsfull sysselsättning i vardagen. Metod: En kvalitativ intervjustudie genomfördes med tio separata intervjuer med arbetsterapeuter inom olika verksamheter runt om i Sverige. Datainsamlingen analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Fyra kategorier framkom genom arbetet “Samtal och kommunikation”, “Åtgärder för en fungerande vardag”, “Samverkan” och “Utvecklingsmöjligheter” varje kategori har sedan två till tre underkategorier och flertalet koder som diskuteras. Slutsats: I resultatet framkom vikten av Klientcentrerade åtgärder och att lyssna på individen och möta upp denne där den befann sig för tillfället. / Background: Young people in the age between 15-24, who do not have a daily occupation by work, school or other activities are in a higher risk for mental illness. The risk of being left inoccupation for a longer period is imminent and therefore, a greater focus is needed to the group. To reduce the increase of individuals in the group, a holistic view and early contribution is needed to prevent the adolescent to ”stay at-home”. Purpose: The study aims to describe occupational therapeutic measures that can help ”stay at-home” youth to meaningful occupation in everyday life. Method: A qualitative interview study was conducted with ten separate interviews with occupational therapists from various organizations around Sweden. The collection of data was analyzed through a qualitative content analysis. Results: Four categories emerged through the work “Conversation and communication”, “Interventions for a functioning everyday life”, “Collaboration” and “Development” each category then has two to three subcategories and the majority of the codes got discussed. Conclusion: The result revealed the importance of client-based interventions, to listen to the clients and meet them where they are in life.

Denna studie handlar om F-3 lärares perspektiv när det kommer till hur elever motiveras i matematikklassrummet. Syftet med studien är, dels att med motivationsteorin Selfdetermination Theory (SDT) som utgångspunkt, få kunskap om hur F-3 lärare arbetar för att motivera elever i matematikundervisningen. Studien syftade även till att utifrån teorins påståenden och tidigare forskning undersöka vilken potentiell påverkan som lärarnas beskrivna matematikundervisning kan få för elevers motivation.  För att besvara studiens syfte har en kvalitativ metod använts där sex verksamma F-3 lärare intervjuades vid olika tillfällen. Genom att använda semistrukturerade intervjuer erbjöds lärarna en stor frihet i att formulera egna svar om sina individuella uppfattningar. Det meningsbärande innehållet sorterades och analyserades med hjälp av en matris som skapats utifrån studiens teoretiska referensram, och på så vis synliggjordes mönster, likheter och skillnader i lärarnas intervjusvar.  Resultatet visade att lärarna framhåller sex betydelsefulla faktorer som i olika utsträckning eftersträvas och används för att motivera elever i matematikundervisningen: balansen mellan autonomi och struktur, individanpassning, ett kooperativt lärande, ett aktivt värdegrundsarbete, sitt eget engagemang för matematikämnet samt deras förhållningssätt vid tilldelning av feedback. När det kommer till studiens andra frågeställning visade resultatet även att samtliga sex faktorer potentiellt kan få en påverkan för elevers motivation i matematikundervisningen. Genom att sätta faktorerna i relation till SDT och tidigare forskning identifierades att fyra av faktorerna potentiellt kunde ha en påverkan på elevers inre motivation, medan två av faktorerna kunde ha en påverkan på elevers yttre motivation.

Alla vill tillhöra något och vara med likasinnade. Mobbning är ett samhällsproblem som kan få förödande effekter, inte bara för de inblandade utan för alla. Syftet med denna kvalitativa intervjustudie var att undersöka hur mobbning bidrar till individers identitetsskapande hos subgrupps-medlemmar samt att undersöka vilken betydelse det har haft för individens sökande efter grupptillhörighet i subgrupper. Med en socialpsykologisk ansats studerades detta genom teorier om social identitet, konformitet, stämplingsteorin och gruppdynamik. Tio semistrukturerade intervjuer genomfördes med individer som tidigare varit utsatta för mobbning och som sökt sig till olika subgrupper. Resultaten visar att mobbning uppstår för att andra individer anser att andra människor på något sätt sticker ut från folkmassan, att identiteter ser olika ut för olika individer och att människor söker sig till subgrupper där de kan känna sig som hemma. / Everyone wants to belong to something and be with like-minded people. Bullying is a societal problem that can have devastating effects, not only for those involved but for everyone. The purpose of this qualitative interview study was to investigate how bullying contributes to individuals identity creation in subgroup members and to investigate what significance it has had for the individual's search for group affiliation in subgroups. With a social psychological approach, this was studied through theories of social identity, conformity, the labeling theory and group dynamics. Ten semi-structured interviews were conducted with individuals who had previously been exposed to bullying and who applied to different subgroups. The results show that bullying occurs because other individuals believe that other people in some way stand out from the crowd, that identities look different for different individuals and that people seek out subgroups where they can feel at home.

Idag lever vi i ett samhälle som drabbats av en ensamhetsepidemi där de värst drabbade är äldre människor över 60 år. Ensamheten påverkar oss människor mentalt och fysiskt, vilket kan vara en faktor som leder till en mer fortgående mental åldringsprocess men även en tidigare bortgång. Detta arbete syftar till att utforska hur en användarcentrerad designprocess kan bidra till att öka sociala nätverk hos äldre. Studien bygger på litteratursökning, kvalitativa intervjuer och observationer med äldre över 65 år. För att avgöra vem som känner sig ensam gjordes en `UCLA Loneliness Scale´ som vanligtvis används i forskningssyfte för att mäta ensamhet. Designarbetet består av en förstudie (intervju, observation och autoetnografi) och designprocess som innefattar kravspecifikation och idegenerering. Arbetet resulterade i ett produktförslag i form av en brosch som bärs av användaren. Tanken är att den ska ge en känsla av tillhörighet vilket kommer minska känslan av ensamhet eller till och med förhindra förekomsten av ensamhet hos användaren. Produkten är avsedd för kommande generationer och utesluter inte digital utveckling. / Today we live in a society affected by an epidemic of loneliness where the worstaffected are  older people over 60 years. Loneliness affects us people mentally and physically, which can be a factor that leads to a more progressive mental aging process but also earlier death. This work aims to explore how a user-centered design process can contribute to incease social networking amongst elderly people. Research strategy involves literature search, qualitative interviews and observations with elderly over 65 years. Design work consists of survey methods (interview and observation) and design process, which includes requirements specification and idea generation. To determine who feels lonelly, a ´UCLA Loneliness Scale´ was made, which is commonly used in research studies to measure loneliness. Design work consists of research methods (interview, observation and autoetnography) and design process, which includes requirements specification and ide generation. The work results in a product proposal in the form of a badge that is used as an accessory. This would give the user a sense of belonging and reduce the feeling of loneliness or prevent the feeling of loneliness. The product is intended for future generations and does not exclude digital development.

Studiens syfte är att skapa en förståelse för hur unga kvinnliga immigranter i Sverige upplever tillhörighet och/eller utanförskap vid användning av olika språk inom familj, bland vänner på arbetsplatsen och/eller i skolan. Studien bygger även på huruvida unga kvinnliga immigranters sätt att använda svenska språket, sitt modersmål samt andra språk kan kopplas till olika typer av ackulturationsstrategier. De följande socialpsykologiska teorierna används för att analysera kvinnliga immigranters upplevelser: ackulturation, symbolisk interaktionism, social identitetsteori och multikulturell identitet. Semistrukturerade intervjuer användes vid insamling av data, och de analyserades med hjälp av tematisk analys. Resultatet visar på att modersmål har en större betydelse för respondenterna, och används mest inom familj och med umgänge. Svenska är det gemensamma språk som talas främst i skolan och/eller på arbetsplatsen. Att blanda mellan olika språk görs oftast med vänner. Det framkom även att hemlandets kultur är viktig för kvinnliga immigranters personliga identitet. Vidare visar resultatet att ackulturationsstrategier kan kopplas till kvinnliga immigranters positiva och negativa upplevelser med språk. / The purpose of the study is to create an understanding of how young female immigrants in Sweden experience belonging and/or exclusion when using different languages within the family, among friends at work and/or at school. The study is also based on whether young female immigrants' ways of using the Swedish language, their mother tongue and other languages can be linked to different types of acculturation strategies. The following social psychological theories are used to analyze the experiences of female immigrants: acculturation, symbolic interactionism, social identity theory and multicultural identity. Semi-structured interviews were used in data collection, and they were analyzed by using thematic analysis. The results show that mother tongue is of greater importance to the respondents, and is mostly used within families and with friends. Swedish is the common language spoken mainly at school and/or in the workplace. Mixing between different languages is usually done with friends. It also emerged that the culture of the home country is important for the personal identity of female immigrants. Furthermore, the results show that acculturation strategies can be linked to female immigrants' positive and negative experiences with language.

The theme of the work is very central and is often addressed during debates, in the media and in general in society. Second-generation immigrants may find it difficult to understand the conflicts that exist around fitting into a society and shaping themselves according to social reality. Therefore, the aim of this study is to highlight, on the basis of second-generation immigrants with roots in the Balkans, the concept of identity that is formed at the intersection of the values of the majority society and the cultural background of immigrant parents.  This study consists of primary data through qualitative, semi-structured interviews. Interview technology is based on predetermined questions based on my chosen themes. The chosen theoretical perspectives include: Symbolic Interactionism and the impact of ethnicity in social interaction. The conclusions of this study are that second-generation immigrants are being squeezed with their cultural affiliation because they cannot be fully accepted, either in Sweden or in their parents home country. Furthermore, second-generation immigrants are formed on the basis of both their parents cultural background and the majority society.

Arbetet fokuserar på medlemmar i supporterorganisationen BHFanaticos, specifikt deras medlemmar som bor i Sverige. Uppsatsen kommer att handla om hur dessa medlemmar inom organisationen tänker när det gäller val av ett landslag som de föredrar och vilka orsaker som kan finnas bakom deras beslut. Det här är således syftet som jag vill uppnå med min uppsats, då jag önskar att öka kunskapen om detta ämne. I mitt val av teori utgår jag utifrån forskaren Pierre Bourdieu och hans begrepp om habitus. Även andra begrepp och definitioner tas upp i uppsatsen som jag anser är relevanta för uppsatsen och läsaren att få en överskådlig bild om arbetet. För att besvara studiens syfte och frågeställningar är metodansatsen vald att vara i en kvantitativ form och dess empiriska material är huvudsakligen samlat med hjälp av BHFanticos medlemmar i Sverige i form av en enkät. Arbetet består även av en litteraturgenomgång där relevanta böcker och akademiska tidskrifter används som tidigare forskning för att komma fram till arbetets syfte. Resultatet av studien bygger på analysen av resultat ur den använda enkäten och huvudteorin som forskaren använde sig utav i denna pilotstudie. Resultatet visar att BHFanaticos medlemmar i Sverige har ett större intresse för bosnisk idrott jämfört med svensk. Utifrån den här undersökningen tyder resultatet på att det finns en koppling till Bourdieus teori om habitus. Det krävs dock större undersökningar för att kunna konstatera påståendet.

Denna studie har för avsikt att undersöka hur frånkoppling av sociala medier upplevs påverka vänskapsrelationer och kommunikationsmöjligheter. Studien genomförs med en kvalitativ forskningsansats med etnografi som metod. Vårt teoretiska ramverk innefattar nätverkssamhället, virtuella gemenskaper, social tillhörighet, ensamhet, ständig tillgänglighet samt frånkoppling. Studien utgår ifrån sju deltagare som under en veckas tid frånkopplar sig från sociala medier. Resultat bygger på empiri utifrån en förstudie i form av ett formulär för att kartlägga deltagarnas medievanor, en fältdagbok som skrivs dagligen under frånkopplade veckan samt kompletterande semistrukturerade intervjuer för att erhålla ett fylligare material. Studiens resultat pekar på mycket olika upplevelser av frånkoppling. Känslor som lättnad, befrielse, ensamhet och en rädsla av att gå miste om något är ett litet utdrag ur deltagarnas beskrivning av hur deras frånkoppling upplevs. Deltagarna anser inte att deras relationer påverkas av endast en veckas frånkoppling. Dock poängterar de att det hade fått påföljder om frånkopplingen gällde under en längre tidsperiod. / This study intends to investigate how disconnection from social media is perceived to affect relationships between friends and opportunities for communication. The study is conducted with a qualitative study approach with ethnography as a method. Our theoretical framework includes the network society, virtual communities, social belonging, loneliness, constant availability and disconnection. The study is based on seven participants who, during a week's time, disconnect from social media. Results are based on empirical data from a pilot study in the shape of a form for mapping the participants' media habits, followed by a field diary which is written daily during the disconnected week, and supplementary semi-structured interviews to obtain a fuller material. The study's results point to very different experiences of disconnection. Feelings such as relief, freedom, loneliness and a fear of missing out, are a small excerpt from the participants' description of how their disconnection is experienced. Participants do not believe that their relationships are affected by only one week of disconnection. However, they point out that the outcome had been affected differently if the disconnection applied for a longer period of time.

Globalization in today's societies has resulted in many individuals around the world being able to identify themselves as world citizens. However, Sweden's different locations and regions are both what individuals take for granted as well as what most Swedes call home. Identity development is something that is constantly happening in humans as an active actor, but what it is that influences a certain type of development is not as obvious. Often there is a link between who you are as an individual and where this individual has grown up, which indicates a reciprocity between location and identity development. One requires the other. A geographic location can be a nation, region, city, or neighborhood. Geographical locations also contribute to a sense of identity, such as property, ownership and community that defines the individual or group's identity in the form of a sense of belonging. Identifying with a certain geographic location can produce a certain perception of the location that in turn may affect how individuals develop their own identity. The aim of the study was to investigate: "How geographical locations are understood in relation to identity creation and identity development in Luleå Municipality". From this point of view, four research questions are derived; “What is the connection between an individual's identity and its place of residence?” “What influences individuals' choice of residence? “What are the conditions and expectations for different geographical locations?” “How do respondents discuss culture, norms and values regarding different geographical locations?” The study has a qualitative approach where women between 20-30 years of age have been interviewed to find out their opinion about the study. The geographical location common to the respondents in this study is Luleå county, half of the respondents have grown up in Luleå while the rest have moved up from another geographical location to Luleå to study at the University of Technology in Luleå. The results based on current theoretical frameworks and empiricism show that the place where the interviewees have grown up is something that has contributed to their identity development. What all the interviewees described as important to their identity was that they feel that they have a sense of belonging with the place and the locals. As well as they feel that they can both be accepted as well as spurred to develop their identity. The interviewees who had experienced that their expectations and circumstances have not been considered at their geographical location have moved to other places, which shows how important the place is for identity. / Globaliseringen i dagens samhälle har resulterat i att många individer världen över kan identifiera sig som världsmedborgare. Dock är Sveriges olika platser och regioner något som individer tar förgivet likväl som att det är något som de flesta bosatta i Sverige kallar för hem. Identitetsskapande och identitetsutveckling är något som ständigt sker hos människan som en aktiv aktör, men vad det är som influerar en viss typ av utveckling är inte lika självklart. Ofta finns det en koppling mellan vem man är som individ och var denna individ har vuxit upp, vilket tyder på en ömsesidighet mellan plats och identitetsutveckling. Det ena kräver det andra. En geografisk plats kan vara en nation, region, stad eller stadsdel. Geografiska platser bidrar även till en känsla av identitet, som egendom, ägande och gemenskap som konkret definierar individen eller gruppens identitet i form av en känsla av tillhörighet. Att identifiera sig med en viss geografisk plats kan frambringa en viss uppfattning av platsen, som i sin tur kan komma att påverka hur individer utvecklar sin identitet. Studiens syfte är att undersöka: ”Hur geografiska platser förstås i relation med identitetsskapande och identitetsutveckling i Luleå kommun”. Från detta syfte härleds fyra forskningsfrågor: ”Hur ser kopplingen ut mellan en individs identitet och dess bostadsort?” ”Vad är det som influerar individer vid val av bostadsort?” ”Vad finns det för förutsättningar och förväntningar för olika geografiska platser?” ”Hur resonerar intervjupersonerna kring kultur, normer och värderingar avseende olika geografiska platser?” Studien har ett kvalitativt angreppssätt där kvinnor mellan 20–30 år har blivit intervjuade för att ta reda på deras uppfattning kring studiens ämne. Den geografiska plats som är gemensam för intervjupersonerna i denna studie är Luleå kommun. Hälften av intervjupersonerna har vuxit upp i Luleå medan resterande har flyttat till Luleå från en annan geografisk plats för att studera vid Luleå tekniska universitet. Resultatet visar på att platsen som intervjupersonerna har vuxit upp på är något som har bidragit till deras identitetsutveckling. Det som samtliga intervjupersoner beskrev var viktigt för deras identitet var att de upplever att de har en tillhörighet till staden och lokalbefolkningen på platsen samt att de känner att de både kan bli accepterade likväl som sporrade att utvecklas. De intervjupersoner som upplevt att deras förväntningar och förutsättningar inte har beaktats på en geografisk plats har sökt sig till andra platser som tillåter detta vilket visar på hur viktig platsen är för identiteten.

Denna uppsats ämnar att studera ungdomars upplevelser av att leva som muslimer i Sverige, bemötandet av människor i förhållande till deras religion samt hur detta påverkar deras känsla av tillhörighet till Sverige. Datamaterialet har samlats in med hjälp av semistrukturerade intervjuer med åtta unga muslimer som har en icke-europeisk bakgrund. Studien använder de teoretiska begreppen rasifiering och tillhörighet. Resultatet i studien visar på att de unga muslimerna har upplevt en svårighet att utöva sin religion i Sverige, exempelvis när det kommer till att finna tid för bönen, att fasta samt ha tillgång till halalmat. Upplevelse av negativt bemötande i form av främlingsfientlighet, rasism samt diskriminering i relation till deras religion och etnicitet var även förekommande för flera av intervjupersonerna. Samtliga unga muslimer uttryckte att detta haft en påverkan på deras tillhörighetskänsla i Sverige då de till varierande grad upplevde en känsla av exkludering från det svenska samhället. Däremot har flera av intervjupersonerna funnit en samhörighet med andra individer i de egna bostadsområdena som befinner sig i en liknande situation som de själva när det kommer till tro och etnicitet. / This study aims to examine young people’s experiences of living as Muslims in Sweden, treatment from other people in relation to their religion and how it affects their feeling of belonging in Sweden. The data material has been collected through semi-structured interviews with eight young Muslims with a non-European background. The study uses the theoretical concepts of racialization and belonging.The results in the study shows that the young Muslims had experienced a difficulty in practicing their religion in Sweden for example when it comes to finding time for prayer, being able to fast and having access to halal food. The experience of being negatively met in the form of xenophobia, racism and discrimination in relation to their religion and ethnicity was also occurred among several of the interviewees. All the young Muslims expressed that this has influenced their sense of belonging in Sweden as they in varying degrees had felt a feeling of exclusion from the Swedish society. On the other hand, several of the interviewee shad found a community among other individuals in their neighborhoods who were in a similar situation in regard to their beliefs and ethnic background.