Denna kvalitativa studie syftar till att skapa en förståelse för hybrida arbetssätt och denbakomliggande anledningen till att ledning och medarbetare tycker och tänker som de gör. Deteorier som ligger till grund för studien är Självbestämmandeteorin,Krav-kontroll-stödmodellen samt Work-life balance med tillhörande teorier. För attkomplettera teorierna har tidigare forskning inom ämnena hybridarbete och återgång tillarbete efter pandemin vägts in. Insamlingen av studiens empiri har utförts genom att tillämpahalvstrukturerade intervjuer med medarbetare och chefer på ett stort företag i Mellansverigesom vid genomförandet har möjlighet att arbeta två dagar i veckan hemifrån.Efter analys av studiens insamlade empiri kan det konstateras att respondenterna uppleverhög autonomi, hög tillhörighet samt att de besitter den kompetens deras arbete kräver.Tillsammans lägger de tre aspekterna grund för medarbetarna att uppleva inre motivation förderas arbete vilket är en viktig faktor för välmående och trivsel. Gemensamt bland samtligarespondenter visade det sig att balansen mellan arbete och övrigt liv underlättas av möjlighettill hybridarbete och att det var en stor anledning till bakomliggande trivsel. Genom attmedarbetarna får möjlighet till hemarbete upplever de att de har hög egenkontroll över sittarbete och tycker att de har rimliga krav från arbetsgivaren vilket ger förutsättningar till enhög prestation. En återkommande aspekt under studiens gång var mängden störningar somarbete på plats kan medföra. Samtidigt uppskattar medarbetarna arbetet på plats då det bidrartill känslan av tillhörighet. Avslutningsvis landar studien i att det finns fördelar och nackdelarmed både arbete hemifrån och på plats. Däremot kan negativa konsekvenser uppstå omledningen beslutar att tvinga tillbaka alla medarbetare till kontoret. I och med attrespondenternas svar visar på positiva upplevelser finns det argument för att hybridarbete ären bra lösning.

Problemområde: Barn i förskolan delar en specifik kamratkultur som innehåller kunskaper och information om gruppens sociala vardagsliv. För att kunna bekräfta, förstå och respektera barns relationer behöver pedagoger analysera och agera utifrån barns perspektiv. Om man erkänner barn som kompetenta aktörer och barngruppen som en viktig tillgång för det pedagogiska arbetet, behöver alla som arbetar inom förskolan uppmärksamma det barnen själva bidrar med i verksamheten. Syfte: Det övergripande syftet med studien är att undersöka hur barns erfarenheter, uppfattningar och förståelse av tillhörighet kan komma till uttryck i en specifik förskolegrupp. Avsikten är att identifiera hur kamratkulturen speglas ur barns perspektiv. Dessutom är avsikten att diskutera vilken betydelse kunskapsbidraget om barns kamratkulturer kan ha för pedagogers och specialpedagogers förståelse av barns förskolevardag och för olika pedagogiska ställningstaganden. Frågeställningar:Hur uttrycker barnen i undersöknings gruppen genom ord och handling sina upplevelser av tillhörighet och hur förhandlar de om tillhörighet? Hur gestaltar sig inneslutningens komplexitet i denna undersökningsgrupp och hur kommer den till uttryck i barnens förskolevardag? Hur ser mönster och roller i kamratkulturen, och hur kan de beskrivas?Utgångspunkt är den barndomssociologiska teorin och Corsaros (2003, 2011) teori om kamratkulturer. Löfdahl (2004) Tellgren (2004) och Skånfors (2013) är tre svenska forskare som använt och utvecklat kamratkulturteorin och satt in den i ett svenskt förskolesammanhang. Deras forskning utgör en del av underlaget för tidigare forskning i denna studie. Metod: Detta är en kvalitativ studie inspirerad av etnografisk ansats utförd på en förskolevdelning. Studien är multimetodisk. Fältanteckningar, deltagandeobservationer, intervjuer, samtalspromenader samt samlingar med kompistema utgör underlag för att skapa en förståelse för barns perspektiv. Resultatet visar i likhet med tidigare studier på barns angelägenhet att vara en del av gemenskapen samtidigt som de visar att det är viktigt för dem att skydda densamma. Ett resultat som skiljer sig från tidigare studier är hur barnen sparar och återupptar lekteman och aktiviteter efter avbrott, vilket får konsekvenser i kamratkulturen. Studiens resultat visar att grupprocesser utgör en betydande del av varje barns dag på förskolan. Kunskapsbidraget: De kunskaper och erfarenheter som barn bär med sig från upplevda kamratkulturer kommer att få betydelse för barnens deltagande i andra kulturer de ingår i och kommer att ingå i. Barnens kompisrelationer och arbete med tillhörighet i förskolan behöver därför uppmärksammas och diskuteras. Detta arbete är ett bidrag till att skapa förståelse för och kunskap om barns egna kamratkulturer.Specialpedagogiska implikationer: Kamratkulturteorin är viktig att beakta och använda i förskolans vardag för att inte ta barns kamratkulturer för självklara. Med synsättet att människans kompetens är beroende av kontexten kan det specialpedagogiska uppdraget bidra till att utveckla verksamheten i förhållande till hur hela förskolemiljön är organiserad, för att främja alla barns möjligheter till goda kamratrelationer.

Allt fler elever lämnar grundskolan utan att ha nått de kunskapsmål som krävs för att bli antagna till ett nationellt program på gymnasieskolan. Ett alternativ som i dessa sammanhang erbjudits elever är det individuella programmet, numera de fem introduktionsprogrammen. Syftet med uppsatsen är att bidra med kunskap om elevers upplevelser av tiden på högstadiet, året på det individuella programmet och under tiden på nationellt program på gymnasieskolan. Uppsatsens teoretiska utgångspunkt utgörs av olika specialpedagogiska perspektiv och med ett intresse för hur elever i behov av särskilt stöd kan förstås. Tidigare forskning ger en bild av det individuella programmet som en verksamhet avskild från resten av gymnasieskolan. Vidare visar tidigare forskning att goda relationer mellan elever och lärare på det individuella programmet har stor betydelse för elevers förutsättningar för antagning till ett nationellt program. Den vetenskapsteoretiska utgångspunkten är konstruktionistisk och i föreliggande studie har data konstruerats genom livsberättelser. Tio elever har deltagit i vardera två samtal för att berätta om sina skolerfarenheter. Eleverna har det gemensamt att de efter avslutad grundskola studerat ett år på individuellt program och därefter antagits till ett nationellt program på gymnasieskolan. Fokus i analysen har både riktats mot att förstå elevernas erfarenheter av sin skoltid och mot att förstå hur skolor hanterar elevers olikheter. Resultaten kan sägas ge en förståelse för att livet i skolan, framför allt under högstadietiden, för elever i behov av särskilt stöd är präglat av utsatthet. Studiens resultat ger en bild av det individuella programmet som en utbildning där kvaliteter som delaktighet, tillhörighet och gemenskap samt skapande av meningsfulla relationer framträder. Till skillnad från grundskolan synes det individuella programmet ge eleverna i studien möjlighet att nå kunskapsmålen för att antas till nationellt program vid gymnasieskolan.

Synen på integration kan uppfattas olika av individer jämfört med staten. Syftet med dennastudie är att utföra en jämförelse mellan staten och individens syn på den socialaintegrationen i Sverige. Denna studie utgår från två frågeställningar som är följande: Hurpåverkar graden av social integration känslan av tillhörighet? och under vilka omständigheterblir social integration omöjlig? För att uppnå studiens syfte användes kvalitativa intervjuer,stats dokument och motioner. Det valda teoretiska ramverket valdes noggrant ut för attundersöka nyckelfaktorer som leder till formell och informell integration. Det teoretiskaramverket som valdes var av Jose Alberto Diaz, T.H. Marshall och Ruth Lister. Resultatetvisade att individer som har en utländsk bakgrund fortfarande kan uppleva utanförskap trotsatt de bor i Sverige, behärskar det svenska språket, har ett yrke och har avslutat högreutbildning. Uppfattningen för vad samhället anser vara en "ideal" individ och regeringensstrategi för integration, är centrerad kring att förbereda individer med de resurser som krävsför att upprätthålla en självständig försörjning. Däremot prioriterar invandrare en känsla avtillhörighet framför dessa resurser.

Denna studie är ett examensarbete. Studien syftade till att ge ökad kunskap om lärares föreställningar om arbetet med elever de upplever som amotiverade inför matematik i årskurs 1–3. Fenomenet studerades genom kvalitativa intervjuer vars uttalanden granskades genom kategorisering utifrån ett teoretiskt ramverk av de psykologiska basbehoven; kompetens, tillhörighet och autonomi från medbestämmandeteorin (SDT) samt de olika motivationstyperna från samma teori. Informanterna såg flera olika möjligheter och utmaningar som påverkar elevernas psykologiska basbehov samt motivation. Möjligheterna var verktyg för lärarens lektionsplanering gällande de psykologiska basbehoven och utmaningar beskrev fallgropar. De flesta lärarna ville ge eleverna en inre motivation inför matematiken även vid svårigheter med att uppnå detta ursprungliga motivationsmål. Detta stöttade även lärarnas klassrumspraktik till stor del. Studiens slutsats är att för att lärare ska kunna nå elever som är amotiverade vid olika tillfällen så behöver lärare ha varierade metoder i sin klassrumspraktik.

Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare beskriver arbetet med att främja barns sociala tillhörighet genom att använda den verbala kommunikationen som redskap. Frågeställningarna som ligger till grund för undersökningen är följande: Hur tolkas barns befintliga språk och hur stöttas deras språkanvändning i samspel med andra, enligt förskollärarna? Hur beskriver förskollärarna sin förståelse av det verbala språkets betydelse för barns sociala tillhörighet? Studien baseras på en kvalitativ metod där tre samtalsintervjuer med sex förskollärare utfördes för att få svar på studiens syfte och frågeställningar. Intervjuernas ljudinspelning transkriberades och en tematisk analys har använts i bearbetningen av datamaterialet.   Studiens resultat visar att förskollärare behöver vara språkmedvetna och ha handlingskompetens som främjar barns sociala tillhörighet. Förskollärare behöver vara lyhörda, nyfikna och intresserade samt kunna tolka, stötta, reflektera och ställa frågor för att erbjuda barn varierande sätt att uttrycka sig på. Dessutom pekar informanternas beskrivningar på att det verbala språket har betydelse för barns sociala tillhörighet utifrån både kort- och långsiktiga perspektiv. Resultatet bekräftar vikten av att förskolans utbildning ska ansvara för att vara en kultur för alla barn.

Problemformulering: Bemanningsbranschen har på senaste år expanderat på arbetsmarknaden. Konsultanställningar kan emellertid orsaka nedsatt välbefinnande hos individerna, då de inte ser långsiktigt på sin anställning. Organisationstillhörighet är en angelägen faktor för att trivas på arbetsplatsen, men som konsult kan det ses som ett triangulärt förhållande, då konsulten befinner sig emellan två parter och antas vara lojal mot de båda aktörerna.  Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur inhyrd personal inom svensk tjänstesektor upplever känslan av tillhörighet i arbetet. Metod: Detta är en kvalitativ studie och data samlades in genom semistrukturerade intervjuer med fem informanter som arbetar som inhyrd konsult. Intervjuer spelades in, transkriberades och analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys.  Resultat och slutsats: De aspekter som främst var förknippade med organisationstillhörighet var en god relation med konsultchefen och att delta på event med bemanningsföretaget, men att byte av konsultchef kunde minska känslan av organisationstillhörighet. De ansåg emellertid att en gedigen introduktion hos uppdragsgivaren främjade organisationstillhörigheten gentemot uppdragsgivaren, eftersom de då kände sig som en del av familjen bland kollegorna. Respondenterna ansåg emellertid att längden på uppdragen, kunde orsaka en lägre känsla av organisationstillhörighet.

Syftet med studien var att utifrån Victor Turners teori om riter och övergångsritualer undersöka övergången från köttnorm till veganism och hur det påverkar och strukturerar individernas sociala identitet. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med fem veganer och analyserades genom tematisk innehållsanalys. Detta gav tre teman; Uppbrott, Konflikt och Tillhörighet. Utifrån de temana redogör rapporten för individernas övergång från köttnormen till veganism, samt hur upplevelsen av tillhörighet och uteslutning påverkade individernas sociala identitet i övergångsprocessen. Studien visar att Turners teori om riter och övergångsritualer är applicerbar även på övergången från köttnormen till veganismen. Vidare visar studien att konflikt och tillhörighet kan ses som primära drivkrafter i individens övergång samt starkt påverkar dennes sociala identitet under processens gång. Konsekvenserna av detta, sett i ett bredare sammanhang, kan även tänkas innebära effekter på samhällsstrukturen i stort.

Syftet med studien är att undersöka hur elever med invandrarbakgrund resonerar kring sitt gymnasieval och vilken effekt marknadiseringen av skolsystemet kan komma att ha på denna valprocess. Studien problematiseras genom att forskning har visat att invandrargrupper har höga akademiska aspirationer samtidigt som ovannämnda grupp har svårare att ta sig in på arbetsmarknaden. Frågeställningarna i studien är; Hur resonerar eleverna med invandrarbakgrund kring valmöjligheter i övergången till gymnasiet? Hur resonerar eleverna kring social status ifråga om gymnasievalet? och Vilka föreställningar av skola eller program är viktiga för eleverna? De teoretiska begreppen som används är socialt och kulturellt kapital samt fält och habitus av Bourdieu, de här begreppen har använts för att analysera det empiriska materialet. Ett ytterligare begrepp som använts för att analysera informationsflöden är hot and cold knowledge. Det användes en kvalitativ metod i studien i form av tre fokusgrupper i grundskolan som går i årskurs nio som är i processen av sitt gymnasieval. Resultatet har visat att eleverna fokuserar på att känna tillhörighet till gymnasieskolan de planerar att välja. De lägger även stor vikt vid att det ska finnas en hög pluggkultur som är i linje med deras höga aspirationer mot sina karriärmål. Vår slutsats är att marknadiseringen av skolors homogena profilering har en stor effekt som gör att det skapas en sorts självsortering bland eleverna i valprocessen till gymnasiet.

Denna studie undersöker upplevelser av ackulturation från fyra kvinnor med utländsk bakgrund och hur deras levda kristna tro bidrar till meningsskapande. Genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer analyserades de utmaningar och möjligheter som uppstår under ackulturationsprocessen. Resultatet visar att en levd kristen tro fungerar som en viktig resurs, inte bara som ett andligt stöd utan också som ett ramverk för att förstå och hantera deras nya livssituationer. Tron bidrar till meningsskapandet genom att erbjuda sammanhang, identitet och gemenskap, vilket underlättar en framgångsrik ackulturationsstrategi som är dynamisk och flytande beroende på vilken aspekt av livet de befinner sig i. Deltagarna ger uttryck för ackulturationsupplevelser unika för varje individ och vittnar om att deras kristna tro ger de utrymme för utveckling och fungerar som förankring i en tryggare identitet och kultur. Integration är den ackulturationsstrategi som flest identifierar sig med i enlighet med tidigare forskning.