Motivet till studien var att finna orsaker till kyrkan som mötesplats i avseende på gudstjänstdeltagande. En övergripande frågeställning var att undersöka i vilken omfattning gudstjänstbesök i kyrkan kan relateras till personer som har en kristen övertygelse. Undersökningen baseras på tre aspekter som antas vara knutna till gudstjänstbesök i kyrkomiljö. Det har antagits att nätverk/organisation, tradition och det sätt individen upplever sig som kristen är sammanlänkade med gudstjänstdeltagande i Svenska kyrkan. En beskrivning och jämförelse har genomförts av två geografiskt åtskilda kristna grupper med utgångspunkt i ovan nämnda faktorer. Resultaten av studien har visat ett förhållande mellan nätverk/organisationstillhörighet, tradition och kyrkobesöksfrekvens i avseende på gudstjänstdeltagande. Traditionen har i en mening ett svagare samband till gudstjänstbesök vilket motiveras av individens unika val i vuxen ålder, men där en kristen kontinuitet från tidig barndom existerar och omfattar deltagande vid gudstjänster i kyrkomiljö kan traditionen vara en bidragande orsak till gudstjänstdeltagande i kyrkan senare i livet. Betydelsen av kyrkan som mötesplats i avseende på deltagande vid gudstjänst kan därför ses i samband med nätverk/organisationstillhörighet och tradition. Någon koppling mellan individens sätt att uppfatta sig som kristen och gudstjänstdeltagande saknas i studien. Den diskrepans som återfinns i gudstjänstdeltagande mellan dels gruppen från södra Sverige dels gruppen i norra Sverige gör att det inte är möjligt att generellt sammanlänka gudstjänstdeltagande med kristen övertygelse.

Denna uppsats presenterar min undersökning av hur valet att döpa sitt barn i ett samhälle av många ansett som ytterst sekulariserat kan förklaras. Undersökningen är en kvalitativ intervjuundersökning av sex dopföräldrar. I intervjuerna har föräldrarna ombetts ange motiv till, och omständigheter kring, barnets dop. Som analysmetod av intervjuerna har använts Staffan Larssons Kvalitativ analys: exemplet fenomenografi och Starrin/Svenssons Kvalitativ metod och vetenskapsteori. Som teori för dopets betydelse och innebörd har anknutits till Émile Durkheim och Max Weber. Efter avslutad analys fann jag fyra kvalitativt skilda kategorier med motiveringar till varför man väljer att döpa sitt barn. Dessa kategorier var: Dopets betydelse inför framtiden, Tro, Rit och Tradition.

Vi har valt utifrån ett sociologiskt perspektiv studera skillnader mellan elitsatsande och ickeelitsatsande föreningar. Syftet med vår studie är att få större förståelse om hur fotbollskulturer (elitsatsande och icke-elitsatsande) påverkar ungdomars sociala identitet. För att i styrning kunna koppla samman fokus på resultat och skillnader mellan föreningar. Vi har utfört en kvalitativ studie där vi har använt semistrukturerade intervjuer för att samla in vårt material. Vi har använt oss av teorier kring kollektiv identitet, sociala band, interaktionsritualer, habitus, fält och tillhörighet för att få en förståelse och skapa ett sammanhang för vår data. Vi har även använt oss av tidigare forskning kring tränarens roll, kulturen och utslagning för att få en ökad förståelse och för att läsarna ska få en mer utsträckt bild kring vår frågeställning. För att kunna nå och sträva efter resultat samt att ha en grupp som mår bra krävs en tydlig kommunikation från ungdomar, ledare och organisation. Resultatet visar att det finns skillnader i kulturen mellan de olika föreningarna som kan påverka den sociala identiteten. I den elitsatsande föreningen satsar man på individnivå för att de ska bli en professionell fotbollsspelare. I den icke-elitsatsande föreningen fokuserar man på kollektivet och gemenskapen. Dessa ritualer kan påverka kan påverka ungdomens vardag. / We have chosen from a sociological perspective to study differences between elite- and nonelite associations. The purpose of our study is to gain a deeper understanding of how football culture (elite- and non-elite associations) affects young people's social identity. In order to be able to link together focus on results and differences between associations. We have conducted a qualitative study where we have used semi structured interviews to collect our material. We have used theories about collective identity, social bond, interaction rituals, habitus, fields and affiliation to get an understanding and create a context for our data. We have also used previous research on the coach's role, culture and exclusion to get a better understanding and readers to get a more comprehensive picture of our issue. In order to reach and strive for results and to have a group that is well-needed, clear communication from young people, leaders and organization is needed. The result shows that there are differences in the culture between the different societies that can affect social identity. In the elite association, they focus on individual level to become a professional football player. In the non-elite association, the focus is on the collective and the community. These rituals can affect the everyday life of the youth.

No description available.

The group known as “non-religious” have in recent time received attention in sociology of religion due to the need of presenting a more accurate and nuanced image of these individuals.  In the following study, young adults who ascribe themselves as religious to a low degree are investigated through quantitative analysis on previously collected survey material from the project Religion som resurs? (2008).  The study examines what reasons the respondents have stated for assigning themselves a religious affiliation, and to what degree they value the importance of religious tradition in their lives. Furthermore, the study includes a comparative analysis of two non-religious groups which were ethnic Swedes and Swedish born second-generation immigrants whose parents originate from outside of Scandinavia. The purpose of this comparison is to detect whether non-religiosity is expressed differently depending on ethnic background. Finally, the study also examines how the two groups differ in the degree of religious socialisation during their childhood years. Due to restrictions in method and material, this study can only show correlation or lack thereof in regard to the respondents’ answers, rather than explain what the causes behind the differences between the two non-religious groups are. The results were constructed through cross-tabulation of the two groups and six questions from the mentioned survey. In analysing the results, the theories used are socialisation theory as it is expressed by Berger & Luckman, but more so theories developed by Day (2011) from her qualitative study. The analysis uses Days categorisation of nominalist identities, belief orientations and the term which she calls performative belonging. The results of this essay show that the majority of both groups did not grow up exposed to religious socialisation, however a larger share of the second-generation immigrants than the ethnic Swedes stated that they did. Furthermore, almost twice as many second-generation immigrants than ethnic Swedes ascribe themselves a religious affiliation to a high degree. As for why the respondents ascribe themselves a religious affiliation, the reasons, and the degree of which the respondents agree to these reasons, differ slightly between the two groups. The biggest differences which can be seen is that the second-generation immigrants ascribe themselves a religion based on their relationships with family. Finally, regarding the respondents’ opinions on tradition, the results show that they have varied opinions on the question of how important traditions are, but that religious tradition largely does not affect their life-view.

Förskolor organiseras på olika sätt som påverkar förskollärarens arbetsmiljö och relationen till organisationen. Det är därför intressant att jämföra hur förskollärares arbetsförutsättningar ser ut i en platt eller hierarkisk organisationsstruktur. Detta görs genom att undersöka vilka ramfaktorer som påverkar relationen mellan förskolläraren och organisationen. För att kartlägga ramfaktorerna intervjuas förskollärare från fyra förskoleorganisationer – två kommunala, hierarkiska förskolor och två fristående, platta organisationer som styr som föräldrakooperativ och personalkooperativ. De ramfaktorer som framkommer ur studien är strukturella faktorer, faktorerna beslutsfattande och påverkan samt faktorerna tillhörighet och tillit. I diskussionen analyseras resultatet utifrån de olika ramfaktorerna. Resultatet av studien visar att de finns skillnader mellan platta och hierarkiska organisationer vad gäller relationen till organisationen. De hierarkiska organisationerna har större svårigheter att kommunicera och ge förskollärarna insyn i organisatoriska frågor. Det medför även styrkor vad gäller kompetens, stöd och nätverk runt pedagogerna. I de platta organisationerna finns större insyn i verksamhetens beslutsfattande, förskollärarna har större möjlighet att själva påverka organisatoriska beslut. I diskussionen om de platta organisationerna ifrågasätts även beslutsfattarnas makt utifrån deras kompetens.  I slutstadiet av studien diskuteras huruvida dessa resultat beror på organisationernas uppbyggnad eller snarare på olika kompetenser och roller i organisationen. / Pre-schools are organized in several separate ways that affect the preschool teacher's working environment and the relationship with the organization. It is therefore interesting to compare how pre-school teachers’ working conditions look like in a flat or hierarchical organizational structure. This is done by examining the framework factors that affect the relationship between the preschool teacher and the organization. To map out the framework factors, preschool teachers from four preschool organizations are interviewed - two municipal, hierarchical preschools and two independent, flat organizations that act as parent cooperative and employee cooperative. The framework factors that emerge from the study are structural factors, decision-making factors and influence, as well as the factors of belonging and trust. The discussion analyzes the results based on the different framework factors. The result of the study shows that there are differences between flat and hierarchical organizations regarding the relationship with the organization. The hierarchical organizations have greater difficulties communicating and giving preschool teachers insight into organizational issues. It also brings strengths in terms of competence, support and network around the educators. In the flat organizations there is greater transparency in the decision-making process of the business, the preschool teachers have greater opportunity to influence organizational decisions themselves. In the discussion of the flat organizations, the power of decision makers is also questioned based on their competence. The final stage of the study discusses whether these results depend on the organization's structure or rather on different skills and roles in the organization.

Studien genomfördes med förhoppning om ökad förståelse för hur fritidspersonal relaterar till elevers relationsskapande och kamratgrupperingar, hur vissa elever inkluderas eller utesluts samt hur fritidspersonalen upplever sin betydelse för att främja elevers känsla av social tillhörighet och trygghet. För att finna inblick i detta genomfördes nio kvalitativa intervjuer med yrkesverksamma inom fritidshemmet. Intervjuerna har bearbetats utifrån en tematisk analysmetod, vilket utmynnat i fyra teman som analyserats utifrån det gruppsykologiska perspektivet. Studien framhåller resultat som dels styrker tidigare forskning men som även skiljer sig gentemot forskning om relationer och pedagogiskt ledarskap. Resultatet visar att fritidspersonal betonar vikten av närvarande pedagoger, att vägleda, stötta samt agera förebilder för eleverna, medan tidigare forskning betonar den fria leken som viktig avseende elevers sociala relationsskapande (Elvstrand & Lago, 2016). Då resultatet skiljer sig gentemot vad som tidigare framgår inom det fritidshemspedagogiska området, finns en förhoppning om att studien kan bidra med nya insikter inom forskningsfältet.

I denna uppsats studeras individers upplevelser av gränser i ett bostadsområde som har två olika boendeformer villor och hyreslägenheter. Syftet med denna uppsats är att undersöka upplevelser av gränser och dess innebörder ses som skapade. Studiens frågeställningar är: vilka gränser upplever de boende i området? Vilken innebörd har gränserna för de boende? Uppsatsen är av kvalitativ natur och bygger på empirin från kvalitativa intervjuer. Studien har ett konstruktionistisk synsätt vilket innebär att de gränser som upplevs och dess innebörder ses som skapade. Studiens huvudresultat visar att de boende upplever flera gränser och att de inverkar på trygghet, samt hur de boende rör sig i bostadsområdet, vilket skapat en vi och dem-kultur.

This study starts off with an introduction to the challenges organizations today encounter concerning managing knowledge and finding suitable staff that meet the needs of the organization. Thereafter the challenges are seen through the aim of diversity. Several studies discuss the pros and cons of the impact of diversity, and more specifically ethnic diversity among the workforce. This results in a more focused approach on the subject of ethnic diversity, the impact it has on organizations and how ethnic diversity could be managed and also exemplify how they manage. In order to bring light upon the challenge’s organizations face, this study chose an inductive approach with qualitative interviews as the methodical focus. With eleven interviews concluded and brought together in the empirical analysis chapter the focus of the theoretical framework was combined to problematize the results of the empirical findings. Finally, the study concludes that the challenges and possibilities concerning ethnic diversity and organizations need of knowledge can be described through a few conclusions. It is found that there are several positive results on business value and improvement within work environment in dynamic and diverse organizations. By focusing on openness and inclusion an organization has better chances of implementing a suitable organizational culture that allows exchange of knowledge between colleagues of different cultural backgrounds. Also, leadership qualities that allow inclusion, self-criticism and focuses on creating the mentioned work environment is preferable. By paying attention to individual prejudice it is possible to counter the negative impressions of different cultures in order to become less prejudice. One way is to encourage discussions to expand the horizons of colleagues and try to become an intercultural and learning organization. The linguistic aspect is also important to consider, and it is shown how ignoring of language differences has several negative impacts on organizations, but that it at the same time are ways to counteract the negative effects. It is also important to remember to try to see past generalizations and focus on the values of the individual and realize that it is more about the competence of the individual than that of the cultural background.

Denna studie undersöker hur olika professioner ser på hur lärare genom assisterande teknik kan öka delaktigheten i skolan för elever i läs- och skrivsvårigheter. Studien bygger på sex semistrukturerade intervjuer och deltagarna består av två specialpedagoger, en speciallärare, en logoped, en IT-pedagog och en forskare inom läs- och skrivsvårigheter samt assisterande teknik. Intervjuerna utgör empirin för studien, vilket har analyserats utifrån delaktighetsaspekterna tillhörighet, tillgänglighet och samhandling. Resultatet av vår analys visar att en elevs tillhörighet främst berör vilken skolform, skola eller klass hen är inskriven i men också huruvida lärare kan skapa möjligheter för en elev att uppleva tillhörighet i en grupp. Resultatet pekar också på att tillgänglighetsaspekten är en övergripande och essentiell del av en elevs delaktighet i skolan och berör bland annat hur lärare genom assisterande teknik kan erbjuda stöd till elever i läs- och skrivsvårigheter att delta i undervisningen. Vidare visar resultatet att tillgänglig assisterande teknik kan möjliggöra för en elevs samhandling, eftersom tekniken kan skapa förutsättningar för eleven att kunna delta och bidra i samma aktiviteter som kamraterna. Studien drar slutsatsen att delaktighet är komplext, men att tillgänglig assisterande teknik kan bidra till att skapa delaktighet för elever i läs- och skrivsvårigheter