Sweden's prosperity is one fifth based on successful and innovative industries. To be able to meet the increasingly demanding and complex market the manufacturing companies need to be able to change. This, in turn, puts high pressure on leadership and internal and external communication before a transformation within the organisation, even more so on a global organisation. To meet these requirements, the manufacturing companies need to work hands on with dissemination of information between the organization's boundaries before change. This study aims to investigate how management can work with dissemination of information before a change. A qualitative method approach was used to answer the study's research question and the method of choosing was semistructured individual interviews. Sensemaking was used as a theoretical perspective to analyse the collected data. The study results show that management and bosses need to adapt their way of communication depending on which individual the information is addressed to, and that organizations need to work with organizational culture to encourage change. This study also reversals that it is important for concerned organisational members to feel involved in, and to understand the meaning with, the change. The management within the organization can therefore establish a change group to work with these issues. / Sveriges välstånd är till en femtedel byggt på framgångsrika och innovativa industrier. För att tillverkningsföretagen ska kunna möta den allt mer komplexa och krävande marknaden behöver de kunna förändras. Detta sätter i sin tur hög press på ledarskap och intern och extern kommunikation inför en förändring, och allra främst på globala organisationer. För att kunna möta dessa krav behöver tillverkningssektorn aktivt arbeta med informationsspridning mellan organisationens gränser inför förändringsarbeten. Den här studien kommer att undersöka hur ledning kan arbeta med informationsspridning inför ett förändringsarbete. En kvalitativ metod ansats har använts för att besvara studiens forskningsfråga och den valda metoden utgjordes av semistrukturerade individuella intervjuer. För att analysera studiens insamlade data användes Sensemaking som ett teoretiskt perspektiv. Studiens resultat visar att ledning och chefer behöver anpassa sitt sätt att kommunicera beroende på vilken individ informationen riktar sig till, samt att organisationer behöver arbeta med organisationskultur för att främja förändringsarbeten. Studien visar även att det är viktigt att berörda organisationsmedlemmar känner sig involverade i, och förstår meningen med, förändringen. Ledningen inom organisationen kan bland annat arbeta med detta genom att tillsätta en förändringsgrupp.

Bakgrund: Tillverkningsindustrins små företag utgör en stor andel av de totala företagen i Sverige, och branschen omsätter näst mest i landet. Tillverkningsbranschen står även för det största förädlingsvärdet. Det finns stor utvecklingspotential för dessa mindre företag när det gäller tillväxt, och ökad tillväxt skulle gynna såväl det lokala som nationella samhället. Förbättrad kunskap inom ekonomistyrning kan vara en väg till ökad tillväxt, men forskningen inom ämnet är skral när de kommer till små företag då den främst utgått empiriskt ifrån stora företag. Således saknas en helhetssyn över kunskaperna i tillverkningsindustrins små företag samt vad som förklarar dessa kunskaper.  Syfte: Att fördjupa förståelsen för ekonomistyrning bland mindre tillverkningsföretag genom att undersöka vilka ekonomistyrningskompetenser som är mer eller mindre frekventa i tillverkningsföretag med årlig omsättning mellan 5–20 miljoner kronor. Studien ämnar även undersöka vad som kan förklara de nuvarande ekonomistyrningskunskaperna.  Genomförande:  Det empiriska materialet samlades in via enkäter som undersökte företagsstruktur, självskattade kunskaper inom ekonomistyrning, framtida behov samt planerat tillvägagångssätt för att förbättra kompetenser inom ekonomistyrning. Enkäten skickades ut till över 800 respondentföretag. För att analysera empiriska data användes statistiska analysmetoder.     Slutsatser: Mindre tillverkningsföretag anser sig ha goda kunskaper inom de finansiella delarna av ekonomistyrning, relativt goda kunskaper inom de organisatoriska delarna och mindre goda kunskaper inom de kulturrelaterade delarna. Studien identifierar tre faktorer som genom underliggande strukturer förklarar företagens ekonomistyrning. Ett statistiskt signifikant samband har funnits mellan ledningsgruppens utbildningsnivå och förklaring av kunskaper inom en av de tre faktorerna. / Background: The manufacturing industry's small companies make up a large proportion of the total companies in Sweden, and the industry has the second highest turnover in the country. The manufacturing industry also stands for the greatest value added. There is room for development for these smaller businesses in terms of growth, and increased growth would benefit both local and national society. Improved management control competencies may be a path to increased growth, but research on the subject is scant when it comes to small companies, as it has primarily been empirically based on large companies. Thus, a holistic view over the knowledge structure in the manufacturing industry's small companies is lacking, as well as what explains their competencies.   Objective: Deepening the understanding of management control within smaller manufacturing companies by examining which management control competencies are more or less frequent in manufacturing companies with annual sales of between SEK 5-20 million. The study also intends to investigate what might explain their current knowledge within management control.  Design: The data was collected via surveys that examined company structure, self-assessed knowledge in management control and future competence need regarding management control. The survey was sent to more than 800 respondent companies.   Conclusion: Smaller manufacturing companies consider themselves to have good knowledge in the financial and organizational parts of management control and less knowledge in the culture-related management control. The study identifies three factors that explain the financial management of companies through underlying structures. A statistically significant relationship has been found between the management group's level of education and the explanation of knowledge within one of the three factors.

Produkter med digitala element utsätts alltmer frekvent för framgångsrika cyberattacker och därmed har EU introducerat Cyber Resilience Act. Förordningen har blivit godkänd och förväntas träda i kraft under 2024, men tillverkningsföretagen behöver inte uppfylla kraven förrän 2027. Det huvudsakliga kravet i förordningen är att tillverkningsföretag inte får ha några kända säkerhetsluckor i produkter med digitala element. Denna studie, Digital säkerhet i tillverkningssektorn, undersöker hur tillverkningsföretag förhåller sig till förordningen samt hur tillverkningsföretag förebygger, identifierar och hanterar säkerhetsluckor i produkter med digitala element. En kvalitativ metod genomfördes där nio respondenter intervjuades. Studien Digital säkerhet i tillverkningssektorn visar att tillverkningsföretagens förhållningssätt gentemot förordningen baseras på mognad och medvetenhet. Penetrationstest, sårbarhetshantering och patchhantering är de främsta metoderna som används för att förebygga, identifiera och hantera säkerhetsluckor. Människans kunskap är viktig för att skapa cyberresiliens, men varierar utifrån hur avancerad tekniken är i företaget och hur mycket mänsklig expertis som finns inom området. / Products with digital elements are increasingly subject to successful cyber attacks and with that the EU has introduced the Cyber Resilience Act. The regulation has been approved and is expected to enter into force in 2024, but the manufacturing companies do not have to meet the requirements until 2027. The main requirement of the regulation is that manufacturing companies must not have any known security gaps in products with digital elements. This study, Digital security in the manufacturing sector, examines how manufacturing companies relate to the regulation and how manufacturing companies prevent, identify and manage security gaps in products with digital elements. A qualitative method was carried out where nine respondents were interviewed. The study Digital security in the manufacturing sector shows that the manufacturing companies' approach to the regulation is primarily based on their maturity and awareness. Penetration testing, vulnerability management, and patch management are the main methods used to prevent, identify and manage security gaps. Human knowledge is important for creating cyber resilience, but varies based on how advanced the technology is in a company and how much human expertise there is within the field.

Digital transformation beskriver omfattande organisatoriska förändringar med digitalateknologier som grund och har en fundamental betydelse för organisationer idag. En viktiggrund för att transformeras till en datadriven organisation startar med att lita på data och etableraen datadriven kultur, vilket ofta kräver stora organisatoriska förändringar.Syftet med studien är att undersöka betydelsefulla organisatoriska förmågor som beslutsfattareuppfattar påverkar transformationen till högre grad av datadrivna beslutsprocesser samt hinderför att utveckla dessa organisatoriska förmågor i tillverkningsföretag inom den privata sektorn.En kvalitativ forskningsmetod har tillämpats där semistrukturerade intervjuer genomförts medfem personer som arbetar med beslutsfattande på ledningsnivå.Resultaten har analyserats utifrån en konceptuell modell baserad på identifieradeorganisatoriska förmågor berörande tre aspekter människa, kultur och data från tidigareforskning. Studien visar att de organisatoriska förmågorna människa, kultur och data påverkari hög grad transformationen mot en högre grad av datadrivna beslutsprocesser. Uppfattadehinder i transformationen inkluderar bristande datakvalitet, förståelse- och kunskap inomorganisationen, gamla system och att bryta gamla mönster. För att motverka dessa hinder visarstudien på utbildning, kommunikation, ledarskap samt strukturerad hantering av data.Resultaten belyser vikten av att adressera både tekniska och framför allt mänskliga aspekter föratt möjliggöra en digital transformation mot datadrivna beslutsprocesser.

Manufacturing companies are increasingly serving customers through valuebased offers by adding and integrating more services in their businesses. Although, manufacturers mainly still use cost-based pricing, many are reconsidering their pricing strategies to capture a fair share of the value they create through value-based offers. Therefore, adopting to value-based pricing (VBP) becomes a necessity when competing value-driven. This study explores the barriers to VBP among servitising industrial manufacturers. Related concepts to VBP, such as value-based selling (VBS) and service-dominant logic (SDL) are also discussed in this thesis. The study implemented a qualitative multiple-case study. The case companies provided insights to their VBP journey and the barriers they face, where contextual factors are an important aspect to consider. In the findings, the discovered barriers are divided into internal and external barriers. It is evident that companies should work with SDL and VBS as means for overcoming barriers as they affect the outcome of VBP. Hence, this thesis contributes to the emerging research on VBP, and provides guidance to companies that are on their VBP journey.

Trends such as globalization, increased customer demands and the increased sustainability challenge are forcing medium sized manufacturers to rethink their production processes and start developing lean and sustainable production systems.Many of the developed tools and methods for the lean and sustainable production presented in the literature are not well suited for medium sized manufacturers with a lack of empirical case studies, and therefore investigating suitable approaches for improving the production and sustainability performances is needed in their case. This thesis proposes to use a mixture of tools from both the Lean and sustainable development literature for creating a lean and sustainable production roadmap for medium sized manufacturers. It demonstrates a case study conducted at a medium sized roller blind manufacturer who is preparing to introduce lean and enhancing their sustainability at the production to cope with the condensed market and their customer requirements. The study analyzes the manufacturing processes from both the lean and sustainability perspectives, where different tools were adopted and used throughout the work, which are: Value Stream Mapping, Sustainable Life Cycle Assessment, and Sustainability Compliance index, with the data collected through interviews, dialogues, observations, time studies and internal documents. Understanding the company specific problems and value acted as a foundation for further analysis and improvement potentials identification to reach a future lean and sustainable state in the production, which resulted in enhancing the firm´s lean and sustainability performances. This thesis complement the lean initiatives with a sustainability assessment effort to grasp the whole picture and generate ultimate improvement potentials in order to cope with today´s evolving trends and the increased sustainability requirements. A main contribution is the developed guidelines for creating a lean and sustainable production roadmap for medium sized manufacturers, which result in leveraged benefits satisfying both the lean and sustainable needs. / Trender såsom ökad globalisering, nya kundkrav och ökade utmaningar inom hållbarhet, leder till att medelstora tillverkningsföretag tvingas att tänka om gällande produktionsprocesser och börja utveckla koncept inom lean och hållbar produktion.Många av de utvecklade verktygen och metoderna inom lean och hållbar produktion, som återfinns i litteraturen, är inte väl lämpade för medelstora tillverkningsföretag och saknar empiriska fallstudier. Detta motiverar till vidare analys kring lämpliga metoder för att öka prestationen inom produktion och hållbarhet för dessa företag. Denna uppsats går igenom de olika verktyg som finns definierade i litteraturen, både ifrån lean och hållbarhetsutveckling, och föreslår en väg framåt för att skapa en optimerad och hållbar produktion för medelstora tillverkningsföretag.Denna uppsats demonstrerar en fallstudie utförd på en medelstor rullgardinstillverkare som är beredd att introducera lean och öka deras hållbarhetsperspektiv i produktionen. Detta för möta den mättade marknaden och deras kundkrav. Studien analyser tillverkningsprocesserna från både lean och hållbarhetsperspektiv, där olika verktyg har blivit anpassade och testade under hela processen (Value Stream Mapping, Sustainable Life Cycle Assessment och Sustainability Compliance index). Uppgifterna som använts har samlats in genom intervjuer, dialoger, observationer, tidsstudier och intern dokumentation. Förståelse av företagets specifika problem gav en grund för vidare analys, där förbättringspotentialer identifierades för att nå ett framtida lean och hållbarhetsperspektiv i produktionen. Uppsatsens resultat bidrog till reella förbättringar för företaget inom området. Denna uppsats drar slutsatsen att komplettering utav lean initiativ med hållbarhetsutvärdering är nödvändigt för att få fram en helhetsbild kring en optimal förbättringspotential. På så sätt kan företagen bättre klara av dagens nya trender med ökade hållbarhetskrav. De utvecklade riktlinjerna för att skapa en lean och hållbar produktion i ett medelstort tillverkningsföretag resulterar i fördelar som uppfyller kraven både från ett lean och i hållbarhetssynpunkt.

Sammanfattning Syfte: Syftet med detta examensarbete är att skapa ett ramverk för att underlätta valet av automatisk identifieringsteknik för tillverkningsföretag med tillhörande lagerhanteringsprocesser. Syftet är också att identifiera brister i Emballator Lagan Plasts nutida spårbarhetslösning, tillämpa ramverket för att välja en lämplig automatisk identifieringsteknik och utforma en bättre framtida spårbarhetslösning.  Metod: Denna studie är baserad i kvalitativ forskningsmetod och inkluderar en systematisk litteraturstudie, en intervjustudie och en fallstudie. Data till första forskningsfrågan insamlades genom en systematisk litteraturstudie och en intervjustudie med expert inom automatiska identifieringstekniker. Data till forskningsfråga två insamlades genom intervjuer med anställda hos Emballator Lagan Plast tillsammans med vetenskapliga artiklar.  Resultat: Genom att analysera data från den systematiska litteraturstudien gentemot data från intervjustudien sammanställdes ramverket för val av automatisk identifieringsteknik. Baserat på intervjuer med anställda identifierades brister i den nuvarande spårbarhetslösningen hos Emballator Lagan Plast. Ramverket tillämpades sedan för att välja automatisk identiferingsteknik som en del av den framtida spårbarhetslösningen. Den framtida spårbarhetslösningen baseras på 2D-streckkoder, förändringar i lagerhanteringsprocesserna samt mer utnyttjande av det tillgängliga lagerhanteringsystemet. / Abstract Purpose: The purpose of this thesis is to create a framework for manufacturing companies to facilitate the choice of auto-id technology. The purpose is also to identify faults in the current traceability solution at Emballator Lagan Plast, apply the framework to choose an auto-id technology and to suggest the future traceability solution.  Method: This thesis is based on qualitative method and includes a systematic literature review, an interview study and a case study. For research question one data was gathered through a systematic literature review and through an interview with an expert in the field of auto-id technologies. For research question two data was gathered through interviews with employees at Emballator Lagan Plast together with scientific articles.  Results: By analysing data from the systematic literature review and the interview the framework for choosing an auto-id technology was established. Based on interviews with employees’ faults in the current traceability solution at Emballator Lagan Plast was identified. The framework was applied to choose an auto-id technology as a part of the future traceability solution. The future traceability solution consists of 2D-barcodes, changes in warehouse processes and increased utilization of the warehouse management system.

This thesis set out to investigate what motivates an established manufacturing firm to add smart and connectivity features into its products and what considerations are made when doing so. Such a firm was used as a case study object, a firm that is considering digitalization in one of its product areas but has not yet finalized the strategy on how to move forward. The qualitative study was made using semi-structured interviews which included mostly respondents from this organization, but also respondents representing the customers as small company entrepreneurs.  A literature study was conducted to better define the subject of product digitalization. Previous research on smart and connected products as well as related business and market theories were identified as relevant, as well as literature on digital transformation. Based on the literature study, a theoretical framework was formulated in the form of an iterative model on product digitalization, where the business and market mechanics are included. A qualitative case study was then conducted in the form of semi-structured interviews, with topics considered relevant based on the literature study. The empirical data shows many similarities compared to the current literature on the topic. The literature study has identified these aspects as relevant to be considered by an established manufacturing firm and compared them with the case study firm: ·       Digital vision – with clear intent and outcome for both the business and the customer ·       Customer intimacy – services related to smart and connected products will increase the intimacy to the end customer ·       Business model – product sales business model will be transformed by servitization ·       Technology content – smart and connected products need integration of new technologies, such as hardware, software and data management ·       Capabilities – necessary capabilities and the ability to integrate and coordinate these ·       Competitive strategy – using digital technology to gain competitive advantage.  ·       Technology acceptance –what technologies are accepted by the customers and why The case study shows that the firm have identified several key areas affected by product digitalization. Many of these aspects are considered when making strategic decisions, and the members of the organization are including most of them when building scenarios. One area of concern is the ability to integrate and coordinate all necessary functions, both for technology and services. Another is the switch in mindset going from a predictable product business model to a innovate digital one. Offering services will bring them into more direct contact with the customers, and possibly change the role of the dealership network.

The new Industry 4.0 technologies have the potential to increase the operational performance of lean-driven manufacturing organizations, however, there is a lack of guidance on how to select and implement Industry 4.0 technologies which often leads to digital waste. In essence, these organizations want to preserve the value of their current lean manufacturing system, without missing out on improved operational performance potential from exploiting new I4.0 technologies. Furthermore, recent research suggests that there is a complementary effect between lean manufacturing and Industry 4.0 where higher use of both domains in a factory results in higher operational performance. However, in theory, it has not been established what influencing factors lead to the increase in operational performance when the two domains, lean manufacturing and Industry 4.0, are in high concurrent use. The purpose of this study is to identify the influencing factors in the implementation process of Industry 4.0 technologies that facilitate higher Industry 4.0 maturity within factories. In this case study, a qualitative method was used to obtain the empirical data by conducting a series of interviews with individuals working in a multi-national lean-driven manufacturing organization. From a thematic analysis, seven influencing factors were identified that contributed to higher Industry 4.0 maturity: three in the governance structure, two in the selection of Industry 4.0 technologies, and two in the implementation of Industry 4.0 technologies. In the governance structure, a shared digital vision, following a roadmap, and a standardized way of working with digitalization in place facilitated a more successful implementation process. In the selection, a demand-based selection and identification of a business case around the Industry 4.0 technology increased the possibility of the technology selected reaching an implementation stage. Further, in the implementation, having local cross-functional teams and actively developing the employees' knowledge, and providing training in digitalization resulted in more successful implementations. Further, a ripple effect was seen between the influencing factors: having an effective governance structure led to more demand-based selections and thereby more successful implementations that resulted in higher Industry 4.0 maturity. / De nya industri 4.0 teknologierna har potentialen att öka de operativa resultaten inom lean-drivna industriföretag, men det saknas vägledning för hur man väljer och implementerar industri 4.0 teknologier vilket oftast resulterar i digitalt slöseri. Industriföretagen vill bevara värdet av de lean-drivna tillverkningssystemen utan att gå miste om förbättrade resultat med hjälp av industri 4.0. Dessutom tyder den senaste forskningen på att det finns en kompletterande effekt mellan lean produktion och industri 4.0 teknologier, där högre användning av båda domänerna i en fabrik resulterar i bättre operativa resultat. I teorin har det dock inte fastställts vilka de påverkande faktorerna är som leder till ett förbättrat operativt resultat när de två domänerna, lean-produktion och industri 4.0, används i hög grad samtidigt. Syftet med studien är att identifiera vilka de påverkande faktorerna är i implementeringsprocessen av industri 4.0 teknologier som främjar en högre mognadsgrad av industri 4.0 i tillverkningsfabriker. I fallstudien användes en kvalitativ metod för att erhålla empirin genom att utföra en serie av intervjuer med individer som arbetar på ett multinationellt lean-drivet industriföretag. Utifrån en tematisk analys identifierades sju påverkande faktorer som bidrog till en högre mognadsgrad av industri 4.0: tre i styrningsstrukturen, två i valet av industri 4.0 teknologier och två i implementeringen av industri 4.0 teknologier. I styrningsstrukturen återfanns att en delad vision, att följa en roadmap och att ha ett standardiserat arbetssätt för digitalisering främjade en mer framgångsrik implementeringsprocess. Inom valet av teknologier återfanns att ett val baserat på efterfrågan och generering av ett business case för industri 4.0 teknologier ökade möjligheten för den valda teknologin att nå en implementeringsfas. Till sist, i implementeringsfasen visade det sig att lokala tvärfunktionella team och att aktivt utveckla medarbetarnas kunskaper, samt att ge utbildning i digitalisering, resulterade i mer framgångsrika implementeringar. Slutligen sågs en kedjeeffekt mellan de påverkande faktorerna, nämligen att ha en effektiv styrningsstruktur ledde till fler val baserade på efterfrågan och därmed fler framgångsrika implementeringar vilket resulterade i en högre mognadsgrad av industri 4.0.

Lean är ett arbetssätt som myntades av Toyota på 1950-talet och som vanligtvis är förknippat med stora tillverkande industriföretag. Den amerikanska universitetsprofessorn Jeffrey K. Liker sammanfattade leans arbetsmetodik med fjorton principer i den storsäljande boken The Toyota Way. I detta arbete undersöktes det hur applicerbara de fjorton principerna är på småskaliga tillverkningsföretag. Projektet avgränsades till småskaliga tillverkningsföretag inom guldsmedsbranschen med maximalt 10 anställda. Undersökningen påbörjades med en enkät som skickades ut till experter inom området lean, med avsikt att urskilja de principer som var mest tillämpbara för småskaliga tillverkningsföretag. Därifrån valdes principerna 3, 6, 7, 10, 12 och 14 ut som mest relevanta för småskaliga tillverkningsföretag. En litteraturstudie utfördes sedan för att hitta information om de utvalda principerna och som komplement till teorin intervjuades även en expert inom området lean. Tre guldsmeder i Stockholmsområdet intervjuades angående deras arbete medan arbetsstationerna och arbetsytorna inspekterades. Intervjuerna resulterade i hur guldsmederna arbetar i praktiken vilket kompletterade de teoretiska resonemangen kring lean och dess applicerbarhet i småskaliga tillverkningsföretag. Arbetet resulterade i slutsatsen att småskaliga tillverkningsföretag generellt arbetar med värderingar och ambitioner som påminner starkt om lean trots att ordet lean, och många andra beskrivande tekniska termer, inte var igenkännbara av guldsmederna själva. Ovannämnda principer kunde även framhävas och rekommenderas som intressanta för småskaliga tillverkningsföretag att förkovra sig i och applicera på sin verksamhet. / Lean is a working structure that was created initially by Toyota in the 1950s and is usually associated with large industrial manufacturing companies. The american university professor Jeffrey K. Liker summarized the lean work methodology with fourteen principles in the best-selling book The Toyota Way. In this paper it was investigated how applicable the fourteen principles are with respect to small-scale manufacturing companies. The project was limited to small-scale manufacturing companies with up to 10 employees within the goldsmith industry. The research began with a survey that got sent out to experts in the field of lean to discern the principles that were most applicable to small-scale manufacturing companies. Based on the survey the principles 3, 6, 7, 10, 12 and 14 were selected as most relevant to small scale manufacturing companies. A theory survey was then carried out to find information about the selected principles, and as a complement to the theory, an expert in the field of lean was also interviewed. Three goldsmiths based in Stockholm were interviewed regarding their work and at the same time the workstations and work surfaces were inspected. The interviews resulted in knowledge about how the goldsmiths worked in practice which strengthened the theoretical reasoning around lean and its applicability in small-scale manufacturing companies. The work resulted in the conclusion that small-scale manufacturing companies generally work with values and ambitions that strongly resemble lean even though the word lean, and many other descriptive technical terms, were not recognizable to the goldsmiths themselves. The above-mentioned principles could also be highlighted and recommended as interesting for small-scale manufacturing companies to engage in.