Vi har valt att undersöka grundsärskoleelevers skolplacering. Vårt syfte är att undersöka vad en skolgång i grundsärskolan idag, i praktiken kan innebära för eleven, med avseende på skolplacering, och vårt mer preciserade syfte är att undersöka elevers skolplacering i grundsärskolan, avseende kursplanstillhörighet, elevens fysiska placering och skolans organisation. Vi har, för att undersöka grundsärskoleelevers skolplacering, riktat oss med en enkät till 46 kommuner i 3 län i Sverige. Vi har också genomfört intervjuer med två personer som först deltagit i enkätundersökningen. Det visar sig i vår undersökning att grundsärskolan i praktiken, för de elever som är mottagna inom skolformen, kan se mycket olika ut både inom och mellan de kommuner som varit föremål för vår undersökning. Det saknas till stor del forskning om var och hur elever i grundsärskolan är skolplacerade, de undersökningar som finns är främst gjorda inom skolmyndigheterna. I framtiden skulle det vara av vikt om ytterligare undersökningar gjordes beträffande var och hur våra grundsärskoleelever är skolplacerade, inte minst för att kunna jämföra exempelvis skolresultat och trivsel med fysisk skolplacering. Det är av vikt att vara medveten om olikheten inom skolformen, för yrkesutövande, men även för att t.ex. kunna delta i den diskussion kring grundsärskola som finns såväl inom forskningen, som i den mer allmänna samhällsdebatten.

Syftet med föreliggande avhandling är att studera användning och förekomst av lektionsbeteckningar på scheman i skolor utan en nationellt fastställd timplan, samt belysa hur elever upplever de lokala val som görs vad gäller vissa av dessa lektionsbeteckningar. Den teoretiska referensramen har sin grund i didaktikens selektionsfråga och kommunikationsfråga, och Bernsteins båda begrepp klassifikation och inramning. Avhandlingen består av två delstudier. I delstudie I analyseras, såväl kvalitativt som kvantitativt, 326 scheman från 33 skolor som på försök arbetar utan timplan. 163 scheman från skolor med timplan har analyserats i jämförande syfte. I delstudie II genomförs tio gruppintervjuer med totalt 41 elever kring tre typer av icke ämnesrelaterade lektionsbeteckningar (lagtid, verkstad och mentorstid), som är vanligt förekommande på elevers scheman. I avhandlingen visas att en mängd schemabeteckningar (170 stycken) används för att beskriva vad elever och lärare ämnar ägna sig åt. Utöver traditionella ämnen, schemaläggs arbetsmetoder, gruppbaserad tid, skriv- och lästid, social samspelstid, rekreationstid samt lektioner där eleverna involveras i val, planering och utvärdering. Den här typen av alternativa schemabeteckningar används i signifikant större utsträckning i skolorna utan timplan och i de tidigare årskurserna. När skolorna utan timplan använder alternativa beteckningar leder det huvudsakligen till schemapositioner med svagare inramning och svagare klassifikation, samt en förskjutning från innehåll mot metod/form. Eleverna upplever att lektionerna med svagare inramning och klassifikation har ett värdefullt och verklighetsanknutet innehåll, men att de inte är lika viktiga som ämnena. De upplevs ibland vara slöseri med lektionstid. Resultaten diskuteras i ljuset av annan forskning om skolor utan timplan och avhandlingens didaktiska perspektiv. / The aim of the present thesis is to study the existence and use of lesson designations on the schedules in schools that do not work according to a nationally set timetable, and to elucidate how pupils experience the local choices as regards some of these designations. The theoretical frame of reference is based on the didactical questions of selection and communication together with Bernstein’s concepts of classification and framing. The thesis includes two studies. Study I is a qualitative as well as quantitative analysis of 326 schedules from 33 schools that take part in an experiment where they work without the nationally set timetable. For the purpose of comparison 163 schedules from schools following the set timetable have also been analysed. In study II ten group interviews with a total of 41 pupils are carried out concerning three types of non-subject related lesson designations (team time, workshop, and mentor time), which frequently appear on the pupils’ schedules. In the thesis it is demonstrated that a large number of lesson designations (170 in all) are used to describe what the pupils and the teachers are doing at school. Apart from traditional subjects, working methods, group-based time, time for reading and writing as well as social interaction and recreation, and lessons, where pupils are involved in selecting, planning and evaluating activities, are included on the agenda. These types of alternative lesson designations are used to a significantly higher degree in schools without a timetable and in the lower grades. The use of alternative designations at the schools without timetable primarily leads to lessons with weak framing and weak classification and, in addition, to a change of focus from content to method or form. The pupils think that lessons with weak framing and classification have a meaningful content related to their everyday life but they are not as important as the ‘real’ subjects. They are sometimes experienced as a waste of valuable lesson time. The thesis has an overall didactic perspective, and the results of the two studies are discussed in the light of previous research about schools using no set timetable.

Idag talar flera forskare och lärarutbildare om vikten av att tydliggöra mål och riktlinjer för ökad motivation och lärande hos eleverna. Detta examensarbete kom till av att forskningen ställdes i kontrast till det faktum att engelskämnet i årkurs 1–3 inte har några formulerade kunskapskrav. Syftet med examensarbetet kom att inta ett lärarperspektiv utifrån frågan om, och i så fall hur, bristen på kunskapskrav påverkar synen på engelskämnet och i förlängningen också den ansträngning lärare lägger på ämnet. Detta undersöktes genom en enkät med över 70 deltagare och tre djupare intervjuer med olika lärare som undervisar engelska i Sverige. Materialet analyserades och diskuterades utifrån ett sociokulturellt perspektiv, samt Ford (1992) och Banduras (1994) teorier kring motivation och self-efficacy. Resultatet visade en enlighet bland lärare om att kunskapskrav behöver införas för att ge eleverna möjligheten till en rättvis bedömning och likvärdig utbildning. Undersökningen fann att lärares motivation för att bedöma kunskaper i engelska påverkas av att de inte har några tydliga riktlinjer för vad som ska bedömas. Studien kunde också utläsa att vissa lärare upplever en bristande motivation för att undervisa och bedöma engelska till följd av för få timmar i timplanen. Resultaten i detta examensarbete kan ha betydelse för forskning om lärares attityder och motivationsfaktorer. / <p>Engelska</p>

Bakgrund: Hem- och konsumentkunskap är grundskolans minsta ämne sett till undervisningstid. Ämnets centrala innehåll styr vilket stoff som skall behandlas. Det centrala innehållet har genomgått stora förändringar gällande dess komplexitet och omfattning sen införandet på 1800-talet. Timplanen har inte utökats följaktligen. Skolverket formulerar både timplan och det centrala innehållet i kursplanen. Skolverket erbjuder inga mallar för hur en terminsplanering bör utformas för att inrymma hela det centrala innehållet i timplanen för ämnet. Uppgiften åligger läraren utifrån dennes profession. Syfte: Studiens syfte var att undersöka hur lärare i Hem- och konsumentkunskap resonerade kring arbetet med att upprätta en terminsplanering. Hur arbetade de för att överbrygga eller hantera motsättningen mellan ett stort innehåll och ett begränsat antal undervisningstimmar? Metod Kvalitativa forskningsintervjuer genomfördes med fyra lärare i hem- och konsumentkunskap. Kvalitativ innehållsanalys användes som metod för analys. Resultat: I lärarnas arbete med att upprätta terminsplaneringar framkommer olika strategier för att hantera motsättningen med ett stort centralt innehåll och ett begränsat antal undervisningstimmar. Fyra teman identifierades: kompensera för få lektionstimmar, kompromissa med innehåll, kapitulera inför rådande förhållande och kämpa för rätten till 118 timmars undervisningstid. Slutsats: Få av strategierna syftade till att överbrygga motsättningen mellan tid och innehåll. Tiden ansågs för begränsande. Genom att utöka timplanen för HKK kan lärare ges rimligare förutsättningar att inrymma hela det CI på ett sätt som gynnar likvärdighet i skolan och elevers måluppfyllelse. Detta kan även innebära positiva effekter för miljön, folkhälsan och privatekonomin. Forskning kring de ämnesspecifika utmaningarna i den här studien kan tillsammans med lärarutbildningen ge blivande lärare viktiga verktyg, för hur de kan hantera utmaningen.

Technology has only been a mandatory school subject in Sweden since the 1980s, and it has no tradition on its own as to didactics and content. This makes it hard for teachers to practice equivalent teaching in agreement with the curriculum. In 2018, The Swedish National Agency for Education revised the curriculum and allocated specific hours to strengthen the position of the Subject of Technology. Our purpose with this systematic research overview is to see what has been written about the possibilities or challenges for technology teachers to work according to the curriculum. We have searched for peer-reviewed articles in two databases, SwePub and ERIC, to cover both national and international research. This resulted in many articles about the internal factors such as teachers’ perceptions about the subject and its content, but not that many articles about the more practical circumstances surrounding the teaching situation. Our conclusion is that the already engaged teachers with interests and confidence in Technology will focus on the subject in their teaching, and at the same time they can play a big part in helping more insecure colleagues. The external factors such as economy, allocated hours, and the school facilities are still invisible in the research area but would be interesting to look at more thoroughly.

Sammanfattning Syftet kring undersökningen är att undersöka lärarnas syn och tankar på teknik samt få en uppfattning om hur lärarna undervisar i skolämnet teknik för årskurserna 4-6. Detta görs genom att intervjua lärare som undervisar i ämnet teknik. Intervjuerna görs utefter frågeställningarna: 1. Hur är lärarnas syn och tankar om teknik? 2.Vilka tankar kring undervisningen i teknikämnet har lärare? 3. Vad är lärarnas reflexioner på att teknikämnet får en egen timplan?  Intervjuerna visar att de flesta lärarna som deltagit i undersökningen tycker att det bör finnas en gemensam definition för teknik. Undersökningen visar även att de flesta lärarna tycker att det är bäst att undervisa med teori och praktik varvat men att det är brist på resurser för ämnet teknik som gör det omöjligt att genomföra undervisningen med variationsteorin. / Abstract   The purpose of the study is to investigate the teachers' views and thoughts on technology as well as an understanding of how teachers teach the school subject technology for grades 4-6. This is done by interviewing teachers who teach in the subject of technology. The interviews address the questions: 1. What are the teachers' views and thoughts about technology? 2. What thoughts about teaching in the subject of technology have teachers? 3. What are the teachers’ reflections on the technical subject getting your own timetable? The interviews show that most teachers who participated in the survey find that there should be a common definition of technology. The study also shows that most teachers think it is best to teach theory and practice but that there is a lack of resources for the subject of technology that makes it impossible to complete the theory of variation theory.

De senaste åren har hållbar utveckling fått mer och mer betydelse i samhället. Skolan speglar samhället, vilket syns i styrdokumentens krav på integrering av undervisning för hållbar utveckling i alla ämnen. Studiens syfte är att undersöka hur undervisningen för hållbar utveckling genomförs i biologiundervisningen i åk. 4-6 och vilka hinder lärarna träffar på. Tre mellanstadielärare som har undervisat i hållbar utveckling i biologi kontaktades och intervjuades. Resultaten visar att lärarna saknar utbildning i undervisning för hållbar utveckling, men strävar efter att genomföra en bra undervisning utifrån den befintliga kunskapen. Skolans indelning i olika ämnen gör det svårt för lärare att arbeta ämnesövergripande. Dessutom hindrar lektionens längd och den begränsade planeringstiden lärarna från att ge eleven ett djup förståelse av hållbar utveckling. Slutligen behöver lärarna möjligheter att utveckla sin förståelse av begreppet och skolverkets krav på undervisningen för hållbar utveckling. / In recent years, sustainable development has become more and more important in society. The school reflects society which is visible in the requirements within the governing documents for the integration of education for sustainable development into all subjects. The aim of the study is to examine how education for sustainable development is conducted in biology education in grades 4-6 and the obstacles that the teachers encounter. Three middle school teachers who have taught sustainable development in biology were contacted and interviewed. The results show that teachers lack education in education for sustainable development, but strive to achieve a good education based on existing knowledge. The division of the school into different subjects makes it difficult for teachers to work interdisciplinary. In addition, the duration of the lesson and the limited planning time prevent teachers from giving the student a deep understanding of sustainable development. Finally, teachers need opportunities to develop their understanding of the concept and the school's requirements for education for sustainable development.