Att arbeta mer miljövänligt och hållbart blir alltmer viktigt för många företag. Så även inom logistik- och IT-branschen. Gröna informationssystem har hyllats för sina positiva effekter. Dessvärre undersöks oftast inte dess effekter utifrån ett miljöperspektiv, vilken påverkan dessa har på miljön utan mer vilka organisatoriska effekter som uppnås av dess implementation. Det har även identifierats att flest antal fel i utveckling av informationssystem uppkommer genom kravhanteringsprocessen. Problemet adresseras genom att undersöka vilken effekt de gröna informationssystemen inom logistikbranschen har på miljön och hur dessa möjliggör för uppnående av miljömålen i Agenda 2030. Kravhanteringsprocessen studeras även för att undersöka dess inverkan på de möjliga positiva miljöeffekterna av informationssystemen. För att kunna besvara studiens syfte och forskningsfrågor har en kvalitativ studie genomförts med intervjuer hos tre IT-tjänsteleverantörer. Alla med ett gediget hållbarhetsarbete och kunder i logistikbranschen. Litteraturen i uppsatsen låg till grund för intervjuguiden och användes vid de semistrukturerade intervjuer. Intervjuguiden är uppbyggd av sju kategorier. Dessa kategorier är gröna IS lösningar, miljöaspekter, organisatorisk påverkan, utmaningar, förhållningsregler, kravhantering och arbetsmetoder. Efter analys av de transkriberade intervjuerna identifierades ytterligare en kategori med relevans för studiens syfte, arbetsmiljö & hållbarhetsarbete. Dessa kategorier har varit betydelsefulla för utvecklandet av två modeller som förklarar kategoriernas påverkan vid utvecklandet av informationssystem som genererar positiva effekter på miljön. / Working more environmentally friendly and sustainable is becoming more important for a lot of organizations. Both in the logistics and IT industry. Green information systems have been acknowledged for their positive effects. Though when examined it is often not from an environmental view, effects on the environment, but instead on organizational effects from the implementation of the information systems. It has also been identified that most errors in the development of information systems occur through the requirements management process. The problem is addressed through examining the possibility of reaching the environmental goals in Agenda 2030 by the effects of green information systems in the logistics industry. The requirements management process was also studied to examine the impact of possible positive environmental effects by the information systems. To be able to answer the purpose of the research questions, a qualitative study was conducted with interviews with three IT service providers. All with genuine sustainability work and customers in the logistics industry. The literature in the thesis was the basis for the interview guide and was used in the semi-structured interviews. The interview guide is built upon seven categories. These categories are green IS solutions, environmental aspects, organizational impact, challenges, rules of conduct, requirements management and working methods. After analysis of the transcribed interviews, another category relevant for the purpose of the study was identified, work environment & sustainability work. These categories have been important for the development of two models that explain the categories' impact at the development of information systems that generate positive effects on the environment.

Kommunala e-tjänster i Sverige är ett resultat utav e-förvaltningens syfte att tillgodose invånare med användbara e-tjänster. Flera studier visar dock att kommunernas e-tjänster trots lagstadgade tillgänglighetskrav från DOS-lagen uppvisar stora mängder tillgänglighetsbrister vilket resulterar i att dessa inte är tillgängliga för alla invånare i den utsträckning som de ska vara. Det ökar risken för att användare med funktionsnedsättningar blir exkluderade och hamnar i ett digitalt utanförskap i samhället.  Syftet med den här kandidatuppsatsen är att undersöka hur svenska kommuner utvecklar och utvärderar e-tjänster efter dessa lagstadgade tillgänglighetskrav för att bidra med kunskap kring var i kommunernas arbete som dessa brister kan uppstå till följd. För att undersöka detta har en kvalitativ intervjustudie genomförts med sju respondenter och fem deltagande kommuner som tillhör regioner som lyckats olika bra med sitt tillgänglighetsarbete. Intervjustudiens resultat analyserades genom en tematisk analys och visade att den decentraliserade förvaltningsmodellen som svenska kommuner följer är en möjlig orsak till de tillgänglighetsbrister som existerar idag men även är ett hinder i förbättringsarbetet av detta. Kommunernas utvecklingsprocesser är väldigt snarlika varandra, men tillvägagångssätt för utvärdering och uppföljning skiljer sig åt. Studiens slutsatser visar att det största hindret för förbättringsarbete inom tillgänglighet är den decentraliserade förvaltningsmodellen och avsaknaden utav en utvärderingsstandard. Ett stort behov av kompetens är tydligt och tillgänglighet är något som behöver vara viktigt för alla, inte bara de som utvecklar och utvärderar e-tjänster, vilket innebär att kompetenshöjningen behöver ske i hela kommunen. Hur aktuella utvärderingsmetoder kan anpassas eller ändras för att bättra göra utrymme för lagstadgade tillgänglighetskrav går inte att säkert besvara då inget standardiserat utvärderingssätt existerar i dagsläget. Att förbättra detta är i sin tur en enorm utmaning som kräver en omstrukturering i hur kommunerna är organiserade. Studien belyser ett gap i litteraturen kring utveckling och utvärdering av kommunala e-tjänster kring tillgänglighet specifikt och indikerar ett behov för fortsatta studier både kring detta och kring förbättringsarbetet för tillgänglighet.

This thesis explores the development process of services based on artificial intelligence (AI) technology within an industrial setting. There has been a renewed interest in the technology and leading technology companies as well as many start-ups has integrated it into their market offerings. The technology´s general application potential for enhancing products and services along with the task automation possibility for improved operational excellence makes it a valuable asset for companies. However, the implementation rate of AI services is still low for many industrial actors. The research in the area has been technically dominated with little contribution from other disciplines. Therefore, the purpose of this thesis is to identify development challenges of AI services and drawing on service development- and value-theory to propose a process framework promoting implementation. The work will have two main contributions. Firstly, to compare differences in theoretical and practical development challenges and secondly to combine AI with service development and value theory. The empirical research is done through a single case study based on a systematic combining research approach. It moves iteratively between the theory and empirical findings to direct and support the thesis throughout the work process. The data was collected through semi-structured interviews with a purposive sample. It consisted of two groups of interview participants, one AI expert group and one case internal group. This was supported by participant observation of the case environment. The data analysis was done through flexible pattern matching. The results were divided into two sections, practical challenges and development aspect of AI service development. These were combined with the selected theories and a process framework was generated. The study showed a current understudied area of business and organisational aspect regarding AI service development. Several such challenges were identified with limited theoretical research as support. For a wider industrial adoption of AI technology, more research is needed to understand the integration into the organisation. Further, sustainability and ethical aspect were found not to be a primary concern, only mention in one of the interviews. This, despite the plethora of theory and identified risks found in the literature. Lastly, the interdisciplinary research approach was found to be beneficial to the AI field to integrate the technology into an industrial setting. The developed framework could draw from existing service development models to help manage the identified challenges. / Denna uppsats utforskar utvecklingsprocessen av tjänster baserade på artificiell intelligens (AI) i en industriell miljö. Tekniken har fått ett förnyat intresse vilket har lett till att allt fler ledande teknik företag och start-up:s har integrerat AI i deras marknads erbjudande. Teknikens generella applikations möjlighet för att kunna förbättra produkter och tjänster tillsammans med dess automatiserings möjlighet för ökad operationell effektivitet gör den till en värdefull tillgång för företag. Dock så är implementations graden fortfarande låg för majoriteten av industrins aktörer. Forskningen inom AI området har varit mycket teknik dominerat med lite bidrag från andra forskningsdiscipliner. Därför syftar denna uppsats att identifiera utvecklingsutmaningar med AI tjänster och genom att hämta delar från tjänsteutveckling- och värde teori generera ett processramverk som premierar implementation. Uppsatsen har två huvudsakliga forskningsbidrag. Först genom att jämföra skillnader mellan teoretiska och praktiska utvecklingsutmaningar, sedan bidra genom att kombinera AI med tjänsteutveckling- och värdeteori. Den empiriska forskningen utfördes genom en fallstudie baserad på ett systematic combining tillvägagångsätt. På så sätt rör sig forskning iterativt mellan teori och empiri för att forma och stödja uppsatsen genom arbetet. Datat var insamlad genom semi strukturerade intervjuer med två separata, medvetet valda intervjugrupper där ena utgjorde en AI expert grupp och andra en intern grupp för fallstudien. Detta stöttades av deltagande observationer inom fallstudiens miljö. Dataanalysen utfördes med metoden flexible pattern matching. Resultatet var uppdelat i två olika sektioner, den första med praktiska utmaningar och den andra med utvecklingsaspekter av AI tjänsteutveckling. Dessa kombinerades med de utvalda teorierna för att skapa ett processramverk. Uppsatsen visar ett under studerat område angående affär och organisation i relation till AI tjänsteutveckling. Ett flertal av sådana utmaningar identifierades med begränsat stöd i existerande forskningslitteratur. För en mer utbredd adoption av AI tekniken behövs mer forskning för att förstå hur AI ska integreras med organisationer. Vidare, hållbarhet och etiska aspekter var inte en primär aspekt i resultatet, endast bemött i en av intervjuerna trots samlingen av artiklar och identifierade risker i litteraturen. Till sist, det tvärvetenskapliga angreppsättet var givande för AI området för att bättre integrera tekniken till en industriell miljö. Det utvecklade processramverket kunde bygga på existerande tjänsteutvecklings modeller för att hantera de identifierade utmaningarna.

<p>Design Thinking är ett spännande och fortfarande relativt outforskat område med rötter i Service Management. Med hjälp av designerns verktyg och metoder och en mångvetenskaplig grund med fokus på kundens behov kan Design Thinking bidra till att utveckla produkter och tjänster och genom detta öka lönsamheten för företag. Syftet är att göra en deskriptiv studie av området Design Thinking som metodiskt arbetssätt vid tjänsteutveckling. Detta appliceras sedan på verkligheten för att komparativt se hur tre svenska bolag arbetar med tjänstutveckling inom en av världens största tjänstebranscher utifrån områdena Service Management och Design Thinking. Uppsatsen beskriver utvecklingen från Service Management till Design Thinking och hur man har gått från att utveckla tjänster till att <em>designa</em> tjänster. Uppsatsen har använt en kvalitativ metod vid datainsamling. Detta har gjorts genom intervjuer med de tre valda försäkringsbolagen samt med en tjänstedesignbyrå som samarbetat med ett av bolagen. Teoriavsnittet inleds med en teoretisk bakgrund där en djupare förståelse skapas inom områden Service Management och Design Thinking. Detta för att underlätta tolkningen och analysen av teorierna. En teoretisk modell för tjänsteutveckling har valts ut för respektive område, samt en som tolkas dess skillnader och likheter. Samtliga teorier har sedan tolkats och analyserats utifrån den empiriska studien av försäkringsbolagen. Några slutsatser som uppsatsen har genererat är att de studerade försäkringsbolagen inklusive tjänstedesignföretaget arbetar utifrån kundens behov när det utvecklar tjänster. Däremot visar undersökningen att försäkringsbolagen inte interagerar med kunden i den utsträckning som teorin säger samt att försäkringsbolagen anlitar tjänstedesignföretaget i ett senare skede av tjänsteutvecklingen än vad som egentligen är syftet enligt teorin. Intresset för Design Thinking kommer främst från tjänstedesignföretaget och inte i första hand  från försäkringsbolagen. Utvecklingen från Service Management till Design Thinking visar även att designerns roll har förändrats då denne nu kommer in och är med genom hela processen istället för att som tidigare endast vara med i slutskedet.</p> / <p>Design Thinking is a relatively young and unexplored field with its roots in Service Management. By using the tools and methodology of designers, working in multidisciplinary teams and focusing on the consumers needs Design Thinking can contribute to the development of services and thereby increase the profitability for business. The objective of this paper is to construct a thorough description of the field Design Thinking and its methodology in service development. This is subsequently applied to the swedish insurance sector to comparatively describe how three insurance companies develop their services in one of the worlds greatest service industries. The paper initially describes and explores the development from Service Management to Design Thinking and how one has gone from merely developing services to <em>designing </em>services. Some conclusions that the paper has discovered are that the insurance companies we studied focus on consumer need. However, the study shows that the companies don't interact with the consumer to the extent that is described in the the theorethical models relevant for the paper. According to the study of Design Thinking, the designer is supposed to be involved throughout the entire process and not merely in the later fases as they are in Service Management. The analysis shows that the insurance companies choose to recruit designers only when they feel it to be neccesary, not involving them in the business development which is the next competitive advantage for companies today.</p>

<p>Tourism has been an expanding market since the first travel agency started in the middle of the 18’Th century, and today it is a global industry, with intensified competition and high demands from the customers. Product development is therefore one of the most important aspects for successful companies, and scientists also agree that the first stages in product development are the most critical. This essay is focusing on those stages, regarding product development on travel agencies, and the research question is as follows: How are new tourism destinations developed and what is the difference in working process between small and big travel agencies? The empirical research consists of qualitative semi-structured interviews with two big and two small travel agencies. The results show that none of the travel agencies are working in a strategic way with product development, even though the theoretical research recommends a structured and planned process. The major differences between big and small travel agencies are within the areas target groups, research, product concept and decision making.</p> / <p>Den första resebyrån startades på 1850-talet och sedan dess har resandet ökat för varje år. Även idag är turism en expansiv bransch och det kommer ständigt nya resmål. Globaliseringen har dock lett till att konkurrensen intensifierats, och det är flera resebyråer som har fått gå i konkurs. Ett sätt att uppnå en bestående konkurrensfördel är genom produktutveckling. Att ta fram nya produkter är en av de viktigaste aspekterna för ett företags framgång, och spelar en central roll i kampen om kunderna.</p><p>Forskare är överens om att produktutvecklingens första fas är den mest kritiska, i och med att den är problematisk, har störst möjlighet till påverkan samt är avgörande för företagets fortsatta aktiviteter med produktutvecklingen. Samband visar att effektivisering av denna fas bidrar till framgång av den nya produkten. Uppsatsen behandlar därför hur resebyråer arbetar med produktutveckling i detta kritiska skede. Eftersom forskare även påvisar att det förekommer skillnader mellan små och stora företag vad gäller produktutveckling görs även en jämförelse mellan mindre och större resebyråer.</p><p>Forskningsfrågan uppsatsen ämnar besvara är: Hur sker utvecklingen av nya resmål och vilken är skillnaden i denna arbetsprocess mellan små och stora resebyråer?</p><p>För att ta reda på hur utvecklingen av resmål sker i praktiken genomfördes fyra intervjuer, två med stora resebyråer och två med små. Företagen som representerar de stora resebyråerna är Ving samt Apollo och företagen som representerar de små är Travelnet Gotland samt Läs och Res. Eftersom uppsatsen vill studera företagen på djupet är den kvalitativa forskningstekniken mest lämpad, i och med att den ger större insikt vid komplexa forskningsområden. Den intervjuteknik som används är semistrukturerade besöksintervjuer och telefonintervjuer.</p><p>Analysen visar att utvecklingen av nya resmål i teorin i många fall inte överensstämmer med praktiken. Exempelvis förespråkar forskare att produktutveckling bör vara en strukturerad process med stark planering och uttänkta strategier, vilket ingen av resebyråerna följer. Samtliga arbetar mer spontant och förespråkar istället ett öppet arbetsklimat där alla medarbetare är delaktiga i produktutvecklingsprocessen och det inte finns några låsta strategier. Skillnaderna mellan de större och de mindre resebyråerna gäller bland annat målgruppsfokusering, research, resekoncept och beslutsfattande. Enligt forskare är det av vikt för resebyråer att bestämma vilken målgrupp de ska vända sig mot och utefter dem ta fram lämpliga produkter. Vad gäller de större och mindre resebyråerna är det enbart de mindre som arbetar med detta. De större fokuserar å andra sidan mer på research. De större resebyråerna har även främst charter som koncept, medan de mindre erbjuder mer nischade resor. Skillnaden i beslutsfattande består i att besluten på de större resebyråerna fattas av koncernledning och säljbolag, medan det på de mindre resebyråerna sker inom företaget. Dock kan vi konstatera att det finns lika många likheter som skillnader mellan de större och mindre resebyråerna.</p>

Design Thinking är ett spännande och fortfarande relativt outforskat område med rötter i Service Management. Med hjälp av designerns verktyg och metoder och en mångvetenskaplig grund med fokus på kundens behov kan Design Thinking bidra till att utveckla produkter och tjänster och genom detta öka lönsamheten för företag. Syftet är att göra en deskriptiv studie av området Design Thinking som metodiskt arbetssätt vid tjänsteutveckling. Detta appliceras sedan på verkligheten för att komparativt se hur tre svenska bolag arbetar med tjänstutveckling inom en av världens största tjänstebranscher utifrån områdena Service Management och Design Thinking. Uppsatsen beskriver utvecklingen från Service Management till Design Thinking och hur man har gått från att utveckla tjänster till att designa tjänster. Uppsatsen har använt en kvalitativ metod vid datainsamling. Detta har gjorts genom intervjuer med de tre valda försäkringsbolagen samt med en tjänstedesignbyrå som samarbetat med ett av bolagen. Teoriavsnittet inleds med en teoretisk bakgrund där en djupare förståelse skapas inom områden Service Management och Design Thinking. Detta för att underlätta tolkningen och analysen av teorierna. En teoretisk modell för tjänsteutveckling har valts ut för respektive område, samt en som tolkas dess skillnader och likheter. Samtliga teorier har sedan tolkats och analyserats utifrån den empiriska studien av försäkringsbolagen. Några slutsatser som uppsatsen har genererat är att de studerade försäkringsbolagen inklusive tjänstedesignföretaget arbetar utifrån kundens behov när det utvecklar tjänster. Däremot visar undersökningen att försäkringsbolagen inte interagerar med kunden i den utsträckning som teorin säger samt att försäkringsbolagen anlitar tjänstedesignföretaget i ett senare skede av tjänsteutvecklingen än vad som egentligen är syftet enligt teorin. Intresset för Design Thinking kommer främst från tjänstedesignföretaget och inte i första hand  från försäkringsbolagen. Utvecklingen från Service Management till Design Thinking visar även att designerns roll har förändrats då denne nu kommer in och är med genom hela processen istället för att som tidigare endast vara med i slutskedet. / Design Thinking is a relatively young and unexplored field with its roots in Service Management. By using the tools and methodology of designers, working in multidisciplinary teams and focusing on the consumers needs Design Thinking can contribute to the development of services and thereby increase the profitability for business. The objective of this paper is to construct a thorough description of the field Design Thinking and its methodology in service development. This is subsequently applied to the swedish insurance sector to comparatively describe how three insurance companies develop their services in one of the worlds greatest service industries. The paper initially describes and explores the development from Service Management to Design Thinking and how one has gone from merely developing services to designing services. Some conclusions that the paper has discovered are that the insurance companies we studied focus on consumer need. However, the study shows that the companies don't interact with the consumer to the extent that is described in the the theorethical models relevant for the paper. According to the study of Design Thinking, the designer is supposed to be involved throughout the entire process and not merely in the later fases as they are in Service Management. The analysis shows that the insurance companies choose to recruit designers only when they feel it to be neccesary, not involving them in the business development which is the next competitive advantage for companies today.

Tourism has been an expanding market since the first travel agency started in the middle of the 18’Th century, and today it is a global industry, with intensified competition and high demands from the customers. Product development is therefore one of the most important aspects for successful companies, and scientists also agree that the first stages in product development are the most critical. This essay is focusing on those stages, regarding product development on travel agencies, and the research question is as follows: How are new tourism destinations developed and what is the difference in working process between small and big travel agencies? The empirical research consists of qualitative semi-structured interviews with two big and two small travel agencies. The results show that none of the travel agencies are working in a strategic way with product development, even though the theoretical research recommends a structured and planned process. The major differences between big and small travel agencies are within the areas target groups, research, product concept and decision making. / Den första resebyrån startades på 1850-talet och sedan dess har resandet ökat för varje år. Även idag är turism en expansiv bransch och det kommer ständigt nya resmål. Globaliseringen har dock lett till att konkurrensen intensifierats, och det är flera resebyråer som har fått gå i konkurs. Ett sätt att uppnå en bestående konkurrensfördel är genom produktutveckling. Att ta fram nya produkter är en av de viktigaste aspekterna för ett företags framgång, och spelar en central roll i kampen om kunderna. Forskare är överens om att produktutvecklingens första fas är den mest kritiska, i och med att den är problematisk, har störst möjlighet till påverkan samt är avgörande för företagets fortsatta aktiviteter med produktutvecklingen. Samband visar att effektivisering av denna fas bidrar till framgång av den nya produkten. Uppsatsen behandlar därför hur resebyråer arbetar med produktutveckling i detta kritiska skede. Eftersom forskare även påvisar att det förekommer skillnader mellan små och stora företag vad gäller produktutveckling görs även en jämförelse mellan mindre och större resebyråer. Forskningsfrågan uppsatsen ämnar besvara är: Hur sker utvecklingen av nya resmål och vilken är skillnaden i denna arbetsprocess mellan små och stora resebyråer? För att ta reda på hur utvecklingen av resmål sker i praktiken genomfördes fyra intervjuer, två med stora resebyråer och två med små. Företagen som representerar de stora resebyråerna är Ving samt Apollo och företagen som representerar de små är Travelnet Gotland samt Läs och Res. Eftersom uppsatsen vill studera företagen på djupet är den kvalitativa forskningstekniken mest lämpad, i och med att den ger större insikt vid komplexa forskningsområden. Den intervjuteknik som används är semistrukturerade besöksintervjuer och telefonintervjuer. Analysen visar att utvecklingen av nya resmål i teorin i många fall inte överensstämmer med praktiken. Exempelvis förespråkar forskare att produktutveckling bör vara en strukturerad process med stark planering och uttänkta strategier, vilket ingen av resebyråerna följer. Samtliga arbetar mer spontant och förespråkar istället ett öppet arbetsklimat där alla medarbetare är delaktiga i produktutvecklingsprocessen och det inte finns några låsta strategier. Skillnaderna mellan de större och de mindre resebyråerna gäller bland annat målgruppsfokusering, research, resekoncept och beslutsfattande. Enligt forskare är det av vikt för resebyråer att bestämma vilken målgrupp de ska vända sig mot och utefter dem ta fram lämpliga produkter. Vad gäller de större och mindre resebyråerna är det enbart de mindre som arbetar med detta. De större fokuserar å andra sidan mer på research. De större resebyråerna har även främst charter som koncept, medan de mindre erbjuder mer nischade resor. Skillnaden i beslutsfattande består i att besluten på de större resebyråerna fattas av koncernledning och säljbolag, medan det på de mindre resebyråerna sker inom företaget. Dock kan vi konstatera att det finns lika många likheter som skillnader mellan de större och mindre resebyråerna.

Tidigare forskning har visat att kundinvolvering kan ske på olika nivåer, där dehögsta nivåerna bidragit till bland annat ökad kundnöjdhet, konkurrenskraftigafördelar och förbättrat införande av nya tjänster hos organisationerna. Syftet medstudien har varit att bidra med kunskapsutveckling kring Radikal Kundinvolveringinom tjänstesektorn. Begreppet var nytt för forskningsområdet och få tidigarestudier visade effekterna av djupgående kundinvolvering. Den teoretiskareferensramen inleddes med kundfokus inom Offensiv kvalitetsutveckling,kundengagemang och kundinvolvering för att slutligen mynna ut i begreppetRadikal Kundinvolvering. Den kunskapsteoretiska utgångspunkten i studien harvarit hermeneutisk med abduktiv ansats. Kvalitativa djupintervjuer har använts sommetod för datainsamling. Till intervjuerna valdes fyra organisationer sombedömdes ha arbetat med Radikal Kundinvolvering och frågor rörandeerfarenheter, effekter och framtidsutsikter ställdes utifrån en semistruktureradintervjumall. Intervjumaterialet analyserades med utgångspunkt frånforskningsfrågorna. Förutom att stärka resultaten från tidigare forskning, visadeförfattarnas slutsats på att organisationerna kombinerade olika metoder förkundinvolvering och att effekterna av Radikal Kundinvolvering blev stärktorganisationskultur, ökad kommunikation och delaktighet. Arbetet ledde också tillatt kundgrupper vars åsikter vanligtvis inte fångades genom traditionella metoderblev hörda. / Previous research shows that customer involvement can occur on different levels,where the highest ones have had effects like increased customer satisfaction,competitive advantages and improved introduction of new services for theorganisations. The purpose of the study was to develop a deeper knowledge ofRadical Customer Involvement within service development. The term was new tothe field of research the and few studies had mentioned the effects of deepercustomer involvement. The theoretical framework leads the reader from customerorientation within Total Quality Management, customer engagement and customerinvolvement to Radical Customer Involvement. The research method washermeneutic with an abductive approach. Qualitative in-depth interviews wereused to collect data. Four organisations that were considered working with RadicalCustomer Involvement were chosen for the study and questions involvingexperiences, effects and the future of the field were asked with the help of a semi-structured interview guide. The analysis was based on the questions of the study.Besides strengthening previous research, the authors conclusion showed that theorganisations combined different methods of customer involvement and thatRadical Customer involvement had positive effects on the organisations culture,communication and participation. It also helped raise the voice of customers thattraditional methods were unable to reach. / <p>2019-06-27</p>

The purpose of this case study is to understand how children participation cancontribute to the organizations development through the Västermodel. TheVästermodel is a tool which four municipalities use to involve children in purpose toachieve a development. The method of use in this study has been semi structuredqualitative interviews and document analysis. The data has been collected from oneorganization that used the Västermodel during two years. The result shows that theVästermodel is orientated towards evaluation and that the children have a low degreeof participation. Despite this, the result show that the Västermodel has contributed toimprovements of the service and a higher degree of customer orientation. Theorganizations ability to work with continuous improvements also seems to havematured between the two years. The conclusion in this study is that the studiedapplication of the Västermodel can contribute to an organizational and a servicedevelopment, primarily through evaluation of existing services and how theorganization delivers that service. It could therefore be a first step towards a higherdegree of children involvement. The organizations need to take actions to analyze theimprovements that have been made to be able to show the value of childreninvolvement. / Denna fallstudie har syftat till att förstå hur barns delaktighet kan bidra tillsocialtjänstens verksamhetsutveckling genom Västermodellen. Västermodellen är ettarbetssätt som fyra kommuner använt för att involvera barn i syfte att åstadkomma enverksamhetsutveckling. Datainhämtningen har skett i form av kvalitativa intervjuer samtinhämtande av skriftliga dokument vilka har kvantifierats, datainhämtningen har ägtrum inom en organisation som använt sig utav Västermodellen under två års tid.Resultatet visar på att Västermodellen är utvärderingsorienterad där barnen utifrånbeskriven teori har en låg grad av involvering. Trots detta visar resultatet på attorganisationen med stöd av Västermodellen bidragit med förbättringsåtgärder och enökad kundorientering. Även organisationens förmåga att arbeta med ständigaförbättringar verkar ha mognat mellan de två åren. Slutsatserna i denna studie är blandannat att Västermodellen i den studerade tillämpningen visar på en förmåga att bidratill en verksamhetsutveckling, främst gällande befintliga tjänster och hur den tjänstenges. Västermodellen kan därmed utgöra ett första steg mot ökad barninvolvering,organisationen behöver dock vidta åtgärder för att analysera de förbättringsåtgärdersom genomförs för att visa på värdet av att involvera barnen.

The financial sector, as we know it, is radically transforming. As a result of the European regulation PSD2, customers banking data is becoming available for third parties by APIs [Evry n.d]. The traditional banks are now being exposed to competition from FinTechs and BigTech [Evry 2017]. The transformation is on-going and to the tunes of to new technologies, new regulations and new customer demands [Tornjanski et al. 2015]. This study aimed to identify the nature and behavior of the trend leaders, Generation Y (18 to 30 years old), and in the context of open banking, diagnose the transformation of banking services to meet new digital needs.To achieve this, a sequential embedded explanatory methodology was applied. The quantitative phase, identified and generalized the behaviors of Generation Y. The qualitative phase was exploratory, where multiple focus groups (38 individuals) developed the future banking services they request and want. This was analyzed based on Business Model Canvas [Osterwalder and Pigneur 2010] and a new service development framework for customer co-creation [Ozdemir, Trott, and Hoecht 2007]. The results imply that Generation Y, abide to be courted on their conditions and on-demand. They request a further expansion of the banks operational context, to supply with open banking platforms including both financial- and non-financial services. Hence, to meet these requests and remain the primary financial service provider the future banking services most transform into becoming digitally personalized and to seamlessly assist in everyday life. / Finanssektorn, som vi känner till den, förändras radikalt. Som ett resultat av den europeiska förordningen PSD2 blir kundernas bankdata tillgängliga för tredjepartsaktörer via API:er [Evry n.d]. De traditionella bankerna utsätts nu för konkurrens från FinTechs och BigTechs [Evry 2017]. Transformationen pågår och möjliggör för ny teknik, nya regler och nya kundkrav [Tornjanski et al. 2015]. Denna studie syftar till att identifiera trendledarna, Generation Ys (18 till 30 år) natur och beteenden, och inom ramen för open banking, diagnostisera omvandlingen av banktjänsterför att möta nya digitala behov. För att uppnå detta tillämpades en sekventiell inbäddad förklarande metodik. Den kvantitativa fasen identifierade och generaliserade Generations Y: s beteende. Den kvalitativa fasen var undersökande, där flera fokusgrupper (38 individer) utvecklade de framtida banktjänster som de efterfrågar och vill ha. Detta analyserades utifrån Business Model Canvas [Osterwalder and Pigneur 2010] och ett ramverk för utveckling av ny tjänster genom kundsamverkan [Ozdemir, Trott, and Hoecht 2007]. Resultaten påvisar att Generation Y förväntar sig att bli betjänade på sina villkor och begäran. De efterfrågar en framtida expansion av bankernas operativa kontext, till att förmedla öppna plattformar som inkluderar både finansiella och icke-finansiella tjänster. För att möta efterfrågan och förbli den primära finansiella tjänsteleverantören, måste de framtida banktjänsterna transformeras till att bli mer digitala och personanpassade hjälpmedel i vardagen.