ABSTRACT Title: The exact title used in the thesis will be mentioned here.Level: Bachelor thesis in BusinessAuthor: Mattias Lindqvist & Jonas TesfaySupervisor: Peter LindbergDate: 2011 – JuneAim: In Sweden the representation of women on company boards is discussed extensively. It has also been suggested that regulations such as quotas should be imposed, in hopes of getting the gender balance on the board of directors. Measures such as these have been presented when this problem attacks our democratic values about how a society should look like. The aim is to study and analyze whether there is any connection between the return on assets and the proportion of women on company boards.Method: The paper is made from a quantitative with a deductive approach. We have collected our data between the years 2005-2009 for all listed companies on the Stockholm Stock Exchange with headquarters in Sweden. Using the databases Retriever and SIS Ägarservice, all collected secondary data have been validated. We have done a regression analysis using TSP Version 5.0.Result & Conclusions: We have in this study demonstrated that there is no correlation between the return on assets and the share of women in the board of directors. However one reason for the increase of women in the board of directors could be caused by the public debate about women.Suggestions for future research: Our proposal for further research is to locate the variables that have a higher coefficient of determination. Another proposal is to investigate the reasons for more women appointed to the board because the company already has a high profitability. A third issue is to measure non-visible variables.Contribution of the thesis: We believe that the contribution is the non-correlation result between the percentage of women on the board and return on assets.Key words: Return on total assets, Women, Boards of companies, Risk Aversion

Relationen mellan kapitalstruktur och lönsamhet har undersökts många gånger och diverse teorier har utvecklats för att förklara skuldsättningsgradens effekter. Trots detta har ingen enighet nåtts i ämnet och det finns argument som talar för ett positivt samband, likväl som för ett negativt samband. Lönsamheten framhålls ofta som högsta prioritet för bolag, då det är vad som producerar värde i förhållande till investerat kapital för aktieägare. Med det i beaktning tar studien ett aktuellt problem med bostadsbrist i Västerbotten och kopplar det till fastighetsbolagens vilja att uppnå maximalt värde och hur kapitalstrukturens effekter påverkar ledningens investeringsbeslut.Med avstamp från Miller och Modiglianis teori om kapitalstruktur, trade off-teorin, agentteorin och pecking order-teorin undersöker studien förhållandet mellan lönsamhet och kapitalstruktur för 78 stycken fastighetsbolag i Västerbotten med en omsättning på över 10 miljoner SEK, under perioden 2012–2016. Frågeställningen som ämnas besvaras är följande: Hur påverkas lönsamheten hos fastighetsbolag verksamma i Västerbotten av dess skuldsättningsgrad?Lönsamhet testas mot enbart skuldsättningsgrad, men modellen utökas också att inkludera nettoomsättning, tillväxt och räntekostnader för att bättre förklara lönsamheten. Studien är kvantitativ och utförd med sekundärdata från databasen Retriever Business. De statistiska modellerna som används för att besvara hypoteserna är både en enkel linjär regression och även en multipel linjär regression. Bägge är baserade på Random Effects-modellen och utförda med robusta klusterjusterade standardfel, för att justera för problem med heteroskedasticitet och seriell korrelation i datamaterialet. Lönsamhet är den beroende variabeln medan skuldsättningsgrad, nettoomsättning, tillväxt och räntekostnader använts som förklarande variabler.Resultaten tyder på att ett negativt samband mellan skuldsättningsgrad och lönsamhet existerar för studiens undersökta bolag, dock är det bara en av de två testade hypoteserna som visar ett signifikant resultat. En ökad skuldsättningsgrad förknippas alltså med en lägre lönsamhet. Då tidigare forskning är splittrad i hur sambandet faktiskt ser ut, är detta resultat i linje med en del studier och emot andra. Trots det, bidrar ändå resultatet till att konsensus i frågan till slut ska kunna nås.

Detta kandidatarbete handlar om de börsnoterade fastighetsbolagens lönsamhet; mer specifikt om de 17 på Stockholmsbörsens Large-, Mid- och Small Cap-listor vid årsskiftet 2010-2011 noterade fastighetsbolagens avkastning på totalt och eget kapital. Syftet var att jämföra företagen och se vilket eller vilka som hade högst av de nämnda avkastningarna under de fem senaste åren, samt att upptäcka udda trendavvikelser av olika slag i jämförelsen mellan företagen under samma tidsperiod. Arbetet utfördes genom att hämta data från årsredovisningar och sammanställa och bearbeta dem i Excel, och sedan med hjälp av samma program illustrera informationen på linje- och stapeldiagram som illustrerade utvecklingen under de fem senaste åren på ett sätt som gjorde det möjlig att hitta svar på frågeställningarna. Slutsatserna var att inget av företagen har haft högst avkastning konsekvent under alla fem år men Catena har haft högst snittlig avkastning på totalt kapital (10,4%) och Balder har haft högst snittlig avkastning på eget kapital under de fem senaste åren (20,7%).

En omvänd aktiesplit minskar antalet aktier i ett företag samtidigt som värdet per aktie ökar. Företag genomför vanligen omvända aktiesplittar för att justera prisintervallet, förbättra aktiens anseende och minska transaktionskostnader. Trots dessa fördelar, och att processen i sig enbart är en redovisningsmässig åtgärd som inte påverkar värdet av företag, visar tidigare forskning att både offentliggörandet och genomförandet av en omvänd aktiesplit kan resultera i avvikande avkastning. Den avvikande avkastningen som uppstår vid offentliggörandet av omvända aktiesplittar kan förklaras av signaleringsteorin, att händelsen signalerar ny information till investerare gällande företagens förväntade oförmåga att höja aktiekursen genom egen prestation. Däremot är det anmärkningsvärt att avvikande avkastning också upptäckts vid genomförandet, eftersom marknaden redan borde ha anammat den nya informationen. Studien undersöker om avvikande avkastning förekommer vid omvända aktiesplittar på London Stock Exchange under åren 2016 till 2021, och om företagets tidigare prestation mätt i räntabilitet på totalt kapital kan påverka marknadsreaktionen vid offentliggörandet. Genom att använda eventstudier finner studien resultat som stöder att det förekommer negativ avvikande avkastning vid offentliggörandet, och att företagets tidigare prestationer kan påverka den avvikande avkastningen. Det upptäcktes dock inte signifikanta reaktioner vid genomförandet, vilket kan indikera att marknaden är effektiv i sin halvstarka form. För att säkerställa denna slutsats krävs dock ytterligare studier.

Ekonomiska problem kan ses som den främsta anledningen till att företag går i konkurs och startskottet är oftast förknippat med likviditetsbrist. Tidigare forskning om likviditetens betydelse är inte entydig. Empiriska resultat tyder snarare på att det kan finnas en avvägning mellan likviditet och lönsamhet. Denna studie avser att utveckla och testa teoretiska förklaringar för att visa vilket inflytande kassalikviditeten har för företagsprestationer. Studien syftar även till att utveckla en förståelse för vilka faktorer som i sin tur påverkar ett företags kassalikviditet. Empiriskt baseras studien därför dels på en kvantitativ del där data från 8 608 aktiebolag i Norrbotten användes i syfte att analysera hur kassalikviditet påverkar företagsprestationer. Den andra delen är en kvalitativ analys baserad på intervjuer utförda på 10 företagsledare. Syftet med den kvalitativa analysen är att ta reda på hur respondenterna ser på kassalikviditet och vilka faktorer som dem främst ser påverkar den. Resultat från regressionsanalyser visar på signifikanta samband mellan företags kassalikviditet och dess prestationer. Resultaten visar att sambanden är icke-linjära och att de följer formen för så kallade inverterade U, vilket innebär att företags kassalikviditet är positivt relaterat till företagets prestationer upp till en viss punkt varefter ökad likviditet påverkar vidare prestationer negativt. Resultat från den kvalitativa analysen visar att en stor del av skillnaden i hur kassalikviditet används som styrmått ligger i vilket perspektiv ledningsgruppen har på nyckeltalet. Respondenter som uttalar sig för företag med hög kassalikviditet anger överlag att likviditet ska fungera som en buffert och säkerhet mot framtida marknadsförändringar medan respondenter som uttalar sig för företag med låg kassalikviditet anger att likviditet framförallt ska arbeta och vara verksamt. Studien visar att kassalikviditet är ett centralt nyckeltal som kan påverka ett företagsprestationer såväl positivt som negativt och det framgår att nyckeltalet används olika beroende på företagsledningens inställning till likviditet som arbetande resurs alternativt som riskbuffert. Studiens resultat har implikationer för utformning av ekonomisk styrning.

Regelverk för redovisning utvecklas och harmoniseras ständigt, men den komplexa värderingen av goodwill samt rörelseförvärv består. Förvärvad goodwill är ofta en betydande komponent och förväntas generera framtida ekonomiska fördelar. Tidigare studier som utifrån redovisning- eller kapitalmarknadssyn uträtt förvärv och dess lönsamhet har fått tvetydiga svar. Studien ämnar till att belysa värderingsproblematiken vid rörelseförvärv med fokus på goodwill då den förväntas generera framtida ekonomiska fördelar. Syftet är att avgöra huruvida den redovisningsmässiga och marknadsmässiga värderingen av ett rörelseförvärv samverkar samt se hur väl de kan förklara företagskombinationens framtida lönsamhet. Studien utfördes genom en kvantitativ metod där data samlades in från databaserna Zephyr, Retriever Business samt Nasdaq Nordic. För att undersöka marknadens värdering tillämpades eventstudiemetodik. Data analyserades med hjälp av en korrelationsanalys samt multipel regressionsanalys. Korrelationsanalysen visade att det förelåg ett negativt samband mellan förvärvad goodwill samt investerarnas värdering vid förväntad ekonomisk förlust. Studien visade att lönsamhet efter förvärv påverkades av variablerna goodwill samt immateriella övervärden. Investerarnas värdering kan hjälpa till att förklara lönsamhet bättre vid förväntad ekonomisk förlust.

Background: It is today common for companies to provide some sort of incentive for CEO's and senior management positions to motivate, retain and benefit employees within a company. This is in order to drive the goals of the CEO and management in the direction that is desired by the owner. Currently, the Swedish centre-right government has forbidden the use of such variable pay within state-owned companies. There are two different attitudes to variable pay, one that is in favour and one that rejects it. However most people agree on the fact that a well-functioning incentive scheme can be of great strategic importance for a company. Approach: has variable pay to CEO's had any effect on the company's profitability. Aim: the aim of the study is to compare companies who use variable pay to CEO's with companies that do not in relation to their profitability in terms of profit margins, yearly performance, returns on total capital and returns on equity. Method: the study uses a quantitative approach. The statistical methods that are used to answer the research question are linear and logistic regression analyses of 51 publicly owned companies in Sweden. The statistical analyses utilises an existing database (Affärsdata) which has information based on the companies’ annual report. Due to the fact that the database lacked information concerning incentive schemes, this information was retrieved manually from the company websites (annual financial reports). The research approach is deductive as we have used a range of theories which we thereafter test through our empirical analysis. Results: The results for the linear regressions show that variable pay to CEO has little or no connection to the degree of the company’s profitability. The logistic regressions show a positive significant relationship between variable pay and the company’s odds of being profitable or not. Conclusion: The study shows that variable pay to the CEO is unlikely to have a big impact on the degree of profit or loss for a company. It does however show that variable pay to the CEO is of importance in terms of whether the company makes a profit or not. / Bakgrund: Det är idag vanligt att företag använder sig av någon typ av incitament till VD och ledande befattningshavare. Syftet är att motivera, behålla och gynna anställda inom ett företag.  Detta för att kunna styra VD och ledningens mål i den riktning ägaren önskar. I dagsläget har den borgerliga regeringen i Sverige beslutat om att bruket av rörlig ersättning inom statligt ägda företag är förbjudet. Uppfattningar kring företags tillämpande av rörlig ersättning skiljer sig från de som helt förkastar användandet till de som fullt ut förespråkar dem. Däremot är de flesta överens om att ett fungerande incitamentsprogram kan vara av stor strategisk betydelse för ett företag. Problemformulering: Har rörlig ersättning till VD någon effekt på företagets lönsamhet? Syfte: Syftet med studien är att jämföra företag som använder sig av rörlig ersättning till VD med företag som inte gör det med avseende på deras lönsamhet i form av vinstmarginal, årets resultat, avkastning på totalt kapital och avkastning på eget kapital. Metod: Studien har en kvantitativ ansats. De statistiska metoder som används för att besvara forskningsfrågan är linjär och logistisk regressionsanalys av 51 publika aktiebolag i Sverige. De statistiska analyserna grundar sig på en existerande databas (Affärsdata) som tillhandahåller information om företagens årsredovisningar. Då databasen saknade information kring incitamentsprogram hämtades denna information in manuellt via de studerade företagens hemsidor (årsredovisningar). Ansatsen är deduktiv då vi valt att utgå från en uppsättning teorier som vi därefter prövar med hjälp av våra empiriska analyser. Resultat: Resultaten för de linjära regressionerna visar att rörlig ersättning till VD har en obetydlig koppling till företagets grad av lönsamhet eller förlust. De logistiska regressionsanalyserna visade emellertid att rörlig ersättning till VD har betydelse för huruvida företaget går i vinst eller förlust. Slutsats: Studien visar att rörlig ersättning till VD troligtvis inte har en så stor betydelse för graden av vinst eller förlust för ett företag, men däremot för huruvida företaget går med vinst eller inte.

Bakgrund: Samhällsintresset bland konsumenter har ökat, vilket har bidragit till att både svenska och internationella företag måste agera och ta sitt sociala ansvar.  Hållbarhet berör alla företag runt om i världen och i takt med detta skapas en angelägenhet för företag att arbeta i linje med CSR (Corporate Social Responsibility). Hur mycket ansvar ska företagen ta? Är målet att endast uppnå vinstmaximering eller ska CSR-perspektivet tas i beaktning? Syfte: Syftet i denna studie är att undersöka hur CSR-arbete påverkar svenska företags finansiella prestanda, med avseende på lönsamhet (CFP). Metod: Denna studie har använt en deduktiv kvantitativ metod, för att kunna besvara studiens frågeställning samt uppfylla syftet. Folksams rapport “Index för ansvarsfullt företagande” användes för att operationalisera CSR-variabeln och Tobin’s Q, ROE, ROA samt vinstmarginal användes för att operationalisera lönsamhet. För att undersöka vilket samband som råder genomfördes multipel regressionsanalys. Slutsats: Studiens resultat påvisar att det råder ett negativt samband mellan CSR och lönsamhetsmåttet ROE. Resterande lönsamhetsmått Tobin’s Q, ROA och vinstmarginal råder det inget samband, då det inte går att statistiskt påvisa. / Background: Consumer interest in the community has increased, which has helped both Swedish and international companies to act and take their social responsibility. Sustainability affects all companies around the world and, such as, creates an issue for companies to work with CSR (Corporate Social Responsibility). How much responsibility should companies take? Is the goal to only maximize profits, or should the CSR-perspective be considered? Purpose: The purpose of this study is to examine how CSR affects Swedish company’s financial performance, in terms of profitability (CFP). Methodology: This study has used a deductive quantitative method to be able to make a statistical generalization, to answer the question of the study as well as fulfillment the purpose. Folksam’s report “index för ansvarsfullt företagande” was chosen to operationalize the CSR-variable, and Tobin’s Q, ROE, ROA och profitmargin were used to operationalize profitability. To examine how CSR affects financial perfomance a multiple regression analysis was used. Conclusion: The studys results indicate that there is a negative correlation between CSR and ROE. Remaining profitability Tobin’s Q, ROA and profitmargin indicates that there is no significant correlation between CSR and profitability.

No description available.

Leasingen har ökat under de senare åren. Den har använts som ett alternativt finansieringssätt för många företag. Genom leasing kan företagen undvika lån eller bundet kapital vid investering. Detta medför flexibilitet och ekonomiska fördelar. Enligt IAS 17 klassificeras leasing med två redovisningssätt, operationellt och finansiellt leasingavtal. Ett operationellt avtal betyder en konstant kostnad över leasingtiden i resultaträkningen. Det finansiella leasingavtalet redovisas med en avskrivning och en ränta i resultaträkningen samt en skuld och en tillgång i balansräkningen. Redovisningsskillnaden mellan avtalen medför problem då operationell leasing redovisas utanför balansräkningen "off-balance-sheet". Den operationella redovisningen ger inte investerare och analytiker en rättvisande bild om företagets finansiella ställning. Med anledning av detta har IASB och FASB tvingats utveckla en ny och omarbetad leasingstandard (IFRS 16). Standarden är tänkt att eliminera redovisningsskillnaderna och därmed öka jämförbarheten. Den främsta förändringen i den nya leasingstandarden är att leasingavtal, som är mer än 12 månader, ska redovisas som den nuvarande finansiella leasingen där tillgången tas upp som en tillgång och en skuld i balansräkningen. Syftet är att undersöka förändringen av företagens finansiella ställning före och efter en kapitalisering, vid ett byte från IAS 17 till IFRS 16. Kapitaliseringen innebär ökade skulder och tillgångar i balansräkningen. Rapporten ska undersöka hur balansräkningen förändras. Kapitaliseringen påverkar även resultaträkningen genom avskrivningar och räntekostnader. Dessa förändringar i resultaträkningen ska också undersökas. Tidigare forskning visar att företagens storlek och bransch kan få olika effekt vid en kapitalisering. Syftet är därför att kartlägga kapitaliseringseffekten mellan olika branscher samt beskriva effektskillnaderna mellan företagens storlek, samt söka samband dem emellan. Undersökningen visade att effekten på företagens finansiella rapporter var varierande, där resultaträkningen hade en mindre effekt än balansräkningen. Kapitaliseringen ledde till en kraftig skuldökning samt en mindre ökning på tillgångssidan, som i sin tur gav olika effekt på nyckeltalen. Skuldsättningsgraden och soliditeten påverkades mest, i jämförelse med de andra nyckeltalen i undersökningen. Gällande branscher och företagsstorlek är det Consumer Services och Small Cap, som totalt sett påverkades mest. Detta medför att företagens egenskaper och storlek hade betydelse vid en kapitalisering.