Purpose: The aim of this study was to investigate the climate impact of building materials used in the pilot project “Klimatpositiva hyreshus av trä i Västerås” by ETC Bygg. The purpose also included studying the demands on building materials when it comes to climate impact as well as the challenges of building with more climate friendly materials. Method: This study is based on a literature study and case study of the building materials used in the pilot project “Klimatpositiva hyreshus av trä i Västerås”. Results: By using the climate-enhanced concrete instead of conventional concrete in the building foundation, the climate impact is reduced by 45%. If the storage of carbon in wood is taken into account, the wooden based materials used in the buildings are considered the most climate friendly. Also, when carbon storage is not taken into account, the wooden frame of cross-laminated timber used in studied buildings results in lower climate impact than conventional concrete. In most cases even better than climate enhanced concrete. The wooden fibre insulation used has one of the lowest climate impact, together with cellulose, when the carbon storage is considered. Data of its impact, without carbon storage, is missing. Literature shows that insulation of cellulose from recycled material, like the one used in the studied buildings, has among the lowest climate impact, whether the storage of carbon is included or not. However, data of the specific cellulose used in the buildings is missing. The results also show that there is possible to make more climate friendly options within a group of materials. In the studied project there has been no greater challenges when using selected materials. Currently there are no demands considering greenhouse gas emissions from building materials. Although, there is regulation in the law which aims at a sustainable development and there is national environmental goals and goals for the building sector to lower the climate impact. Conclusions: By using climate enhanced concrete in the foundation and wood as frame material and insulation, the studied buildings have reduced their climate impact in comparison to usage of more conventional building materials during the product stage. Some major challenges with used materials in the studied buildings do not appear to have existed, which differs from what is described in the literature, where several challenges are mentioned. By using building materials with lower climate impact, it can be considered a way to work towards the goals and regulations considering sustainable development.

I detta examensarbete studeras vad som styr valet att använda väderskydd under produktion av träbyggnader som innehåller KL-trä. Rapporten tar upp teori om hur trä beter sig i olika klimat, en fallstudie bestående av fuktmätningar som används för att beräkna uttorkningstiden och mögeltillväxten med datorprogrammet WUFI. Studien består av en litteraturstudie där effekten av mikrobiell tillväxt på trä kontrolleras och hur träets egenskaper påverkas av fukt diskuteras. Litteraturundersökningen följs av intervjuer som genomförs med entreprenörer och byggherre. Intervjufrågorna fokuserar på att få en uppfattning om vad som styr valet till att bygga med väderskydd eller inte. Därefter analyserades två fallstudier, nämligen Projekt A och Projekt C. Projekt A erhölls med väderskydd och av Projekt C var utan väderskydd. Studien avrundas med beräkningar av klimatdata som erhölls inom Projekt A och Projekt C. För Projekt A beräknades fuktkvoten i bjälkarna. För Projekt C beräknades fuktkvoten i bjälklag och yttervägg. Beräkningarna omfattade en period från tidpunkten när mätning gjordes och tre år framåt. Resultatet användes för att bestämma om bildandet av mögel skulle vara ett problem. Konstruktioner som använder väderskydd har mindre fuktvariation och lägre fuktkvot. Det finns också mindre risk för hälsoproblem på grund av att mögel försämrar hälsan. Det syns att användningen av väderskydd fortfarande är i tidigt stadie. Det är inte obligatoriskt och användningen är mycket beroende av den beslutande byggherrens kunskap. Användning av väderskydd rekommenderas emellertid ur ett tekniskt perspektiv för att undvika onödiga hälsoproblem, skador och eventuellt strukturella komplikationer.

Intresset för användning av KL-trä som byggnadsmaterial har ökat kraftigt sedan tekniken introducerades i Sverige under 1990-talet. Med ökande användning av KL-trä i konstruktioner finns behov av att undersöka hur materialet beter sig under längre tid. Förband är generellt sett en svag punkt i en konstruktion, och det är därför viktigt att närmare undersöka långtidsbeteendet hos förband i KL-trä. Syftet med arbetet är att utveckla metoder som kan användas för att ge större insikt i hur effekterna av belastning under lång tid påverkar konstruktioner i KL-trä. I den här studien undersöks vilka tidigare utförda studier som behandlat långtidsbeteende hos trä i allmänhet och hos KL-trä i synnerhet. Utifrån dessa studier har två förslag på testmetoder tagits fram: ett test för förband utsatt i skjuvning, och ett utdragstest. / The interest for the use of CLT as a building material has increased dramatically since the technology was first introduced in Sweden during the 1990s. With increasing use of CLT in constructions there is a need to investigate the material’s long-term behaviour. Connections are generally a weak point in a construction, and it is therefore important to investigate the long-term behaviour of connections in CLT. The purpose of this project is to develop methods that can be used to provide greater insight into how the effects of long-term loading affect the behaviour of CLT designs. This study examines previously conducted studies involving long-term behaviour of wood in general and CLT in particular. Following this investigation, two proposals of test set-ups have been developed: one test for joints subjected to loading in shear, and one withdrawal test.

I ett samhälle med allt större fokus på miljön och användning av förnybara resurser så har efterfrågan på trä som material ökat. En ökad efterfrågan på material kan i sin tur leda till att det kan bli svårt att få tag i material och då gäller det att företagen kan utnyttja sina resurser på bästa sätt och på det viset även kunna minska sina kostnader. Trä är ett organiskt material och har därmed egenskaper som inte förekommer hos andra material. Egenskaperna varierar mellan olika trädslag, inom varje trädslag samt inom varje enskilt träd. Detta beror bland annat på cell och kviststrukturen samt hur träden har växt. Med materialutnyttjande i fokus växte detta examensarbete fram för att kartlägga en produktionslina för golvstommar. Syftet var även att studera möjligheterna att minska materialförlusterna genom att limma ihop materialet två och två innan de gick vidare i processen. För att studera detta genomfördes först en bakgrundsstudie kring trä som material samt limfogning av trä. Därefter genomfördes ett antal fallstudier för att kunna beräkna materialförlusterna i produktionen. Det följdes av en praktisk studie i en testmiljö där det studerades möjligheten att minska materialförlusterna genom att sammanfoga materialet med lim innan sönderdelning till lameller. Resultatet visade att det blev materialförluster både i form av sågspån, som är svårt att göra något åt, samt material som faller sönder till följd av främst kvistar. Materialförlusterna på grund av kvistar finns det möjlighet att minska på genom, vilket de partiska testerna av att sammanfoga materialet med lim innan sönderdelning visade. Att studera sina processer och dess materialutnyttjande är relevant för alla träförädlande företag så att råvaran utnyttjas på bästa möjliga sätt. Det går inte att eliminera alla materialförluster men en åtgärd för att minska materialförlusterna kan i detta fall vara att sammanfoga materialet innan sönderdelning. / In a society with an ever-growing focus on the environment and renewable recourses, the demand for wood as a material will increased. An increase in demand can, however, lead to a shortage in materials. This in turn puts pressure on companies to utilize their resources optimally to both conserve materials and to minimize the costs. Wood is an organic material which gives it unique properties compared to other materials. These properties are not however uniform and can change based on the type of wood. Differences in properties might occur between trees of the same wood species, and even in singular trees. This variety depends on the tree’s cellular and knots structure in addition to how it was grown. The focus of this bachelor thesis was the use of materials in a production line of flooring frames. The aim of this study was also to see if it was possible to minimize the loss of materials by gluing together two pieces of material before processing. The first step in completing this study was to perform a background study which focused on wood as a material and the usage of bonding agents for wood. The background study was then followed by a number of case studies where the loss of materials in the production line was calculated. The case studies were then in turn followed by a practical study performed in a test environment concerning the ability of minimizing material losses by adhering two pieces of material before processing them into lamina. The result showed a loss of materials in form of sawdust and materials breaking after processing, mainly due to knots. The sawdust is difficult to avoid but as the practical study showed, it was possible to reduce the loss of materials caused by knots, by adhering material together before processing it. To study the production and its use of materials is relevant for all wood manufacturing industries to ensure the optimal usage of the material. It is not possible to eliminate all material losses but one possible way to minimize it could be, in this case, to adhere material before it is processes.

Detta arbete är en undersökning genom hantverket. Målet med arbetet är att hitta min hantverksidentitet och tänkbara yrkesroll vilket jag gör med stöd i arbetets utgångspunkter. Dessa utgångspunkter är samtal med andra och samtal med mig själv samt utgångspunkter som bygger på min anknytning till radbyn Bonäs intill Våmhus socken i Dalarna och dess tillhörande hantverkshistoria inom hårarbetet. Efter att jag utvärderat dessa utgångspunkter samt det formspråk som jag ser har präglat mina arbeten under min utbildning på Malmstens, har jag genomfört en gestaltningsprocess som utmynnar i en produkt som grundar sig i en till möbelsnickaryrkets förekommande produkter. Slutresultatet är en tänkbar hantverksidentitet som jag kan bära med mig tillsammans med utbildningen ut i arbetslivet. / This work is an investigation through the craft. The aim of the work is to find my craft identity and imaginable professional role, which I do with support in the datums of the work. Those datums are conversations with others and conversations with myself, while the other datums are based on my connection to the linear village of Bonäs next to the parish Våmhus in Dalarna and its associated crafts history in the work of hair jewellery craft. After evaluating these datums and also the form language that characterized my work during my education at Malmstens, I continued the investigation trough a materialized process wich resulted in a product existing in the furniture carpentry profession. The result is a conceivable craft identity that I can carry with me along with my education into my occupational journey.

Rävstavik Health Hotel is a hotel complex which main focus is to offer the visitors opportunities for relaxation, recreation and exploration in direct contact with the peaceful nature of Stockholm archipelago. In such a sensitive environment it has been an important part of the project to integrate the building with the landscape as warily and consciously as possible. Throughout the project I have been investigating how I can combine my intentions of the spatial features and relationships, the use of the building and how to move within and around it, with the conditions of the site. Many decisions have been based on studies conducted in some form of visual media, such as plan and section drawings, perspective sketches and sketch models. This material has then been analyzed and processed for further development. The result is a hotel composed of two main buildings and fifteen separate units for accomodation spread across the site. Every building unit is placed on plinths above ground and to the greatest possible extent between the existing trees to minimize the physical impact on the site. The idea is that the buildings, theoretically, could be demolished without leaving any visible trace. / Rävstavik Hälsohotell är ett hotellkomplex vars huvudfokus är att erbjuda besökarna möjlighet till avkoppling, rekreation och upplevelser i direkt kontakt med den fridfulla naturen i Stockholms skärgård. I en sådan känslig miljö har en viktig del av projektet varit att integrera byggnaden med landskapet på ett så varsamt och medvetet sätt som möjligt. Under projektet har jag undersökt hur jag kan kombinera mina intentioner om rumsliga egenskaper och relationer, användandet av byggnaden och hur man rör sig i och omkring den, med platsens förutsättningar. Många beslut har baserats på studier utförda i någon form av visuell media, så som plan- och sektionsritningar, perspektivskisser och skissmodeller. Detta material sedan analyserats och bearbetats för vidare utveckling. Resultatet är ett hotell bestående av två huvudbyggnader samt femton separata enheter för boende utspridda över platsen. Varje byggnad är placerad på plintar ovan mark och mellan de befintliga träden till så stor utsträckning som möjligt för att mimimera den fysiska påverkan på platsen. Tanken är att byggnaderna, teoretiskt sett, skulle kunna rivas utan att lämna några fysiska spår efter sig.

This thirty-storey apartment tower in wood is an exploration of the potential of a prime building material grown by the sun. The building industry represents approximately one-third of greenhouse gas emissions worldwide. Since buildings are becoming more and more energy-efficient, the effects of the embodied energy in building structures become increasingly important. In this respect, wood structures embody a significantly lighter carbon footprint than steel and concrete and offer a viable approach for meeting the challenges of climate change. Typically the unique architectural qualities of wood have been reserved for low-rise typologies, but the performance characteristics of wood make it a competitive, eco-friendly alternative to steel and concrete in tall buildings. Wood in the form of mass timber panels is a durable and strong material. With increasing demand for housing in large sustainable buildings, wood should be an important structural material for the skylines of the future. / Det här trettio våningar höga typhuset i trä är en undersökning av potentialen för ett utmärkt byggmaterial som produceras av solen. Byggbranschen står för ungefär en tredjedel av världens utsläpp av växthusgaser. Eftersom dagens byggnader är alltmer energieffektiva blir effekterna av den inbyggda energin i byggnadskonstruktioner allt viktigare. I det sammanhanget ger träkonstruktioner upphov till betydligt lägre utsläpp av koldioxid än stål och betong och erbjuder därmed en framkomlig väg för att möta de utmaningar som klimatförändringen medför. Träets unika arkitektoniska kvalitéer har traditionellt varit hänvisade till låga byggnadstyper, men dess materialegenskaper gör det till ett konkurrenskraftigt och miljövänligt alternativ till stål och betong i höga hus. Trä i form av massivträskivor är ett hållbart och starkt material. Genom ökande efterfrågan på bostäder i stora hållbara byggnader torde trä bli ett viktigt konstruktionsmaterial för framtidens skylines.

Projektet är en ombyggnation. En förvaringslada från 70-talet konverterad till ett kreativitetshus, nu vidare omarbetat till en lokal för endast Cirkus Cirkör, deras huvudkontor. Följande byggkomponenter återanvänds: Bärande stomme: betong. Tak: betong. Stabiliserande element: lättbetong. Insidan blåses ut och förnyas till ett stort rum, uppdelat efter behov och funktion. Rörliga väggar: glas. Rörliga väggar: tyg Fasta ickebärande innerväggar: trä. Bjälklag: trä.

Tidiga tankar som kretsade kring projektet var att en skola självfallet ska ha en känsla av gemenskap, samtidigt eftersom skolan är för månaga en starkt laddad miljö även måste kännas säker och skapa en känsla av trygghet och tillhörande. Därför är årskursernas basrum eller ’’hem klassrum’’ placerade i tre olika delar av byggnaden och kring skolagården. Åk 0 - 3 i byggnadens syd östra del och egna byggnad, åk 4-6 i mittendelens övre plan och åk 7-9 på den övre våningen i skolans nord västra flygel. Kring skolans huvudentré ligger dom gemensamma funktionerna och lärosalarna som ger möjlighet för eleverna att intrigera med varandra.  Byggnadernas första plan är framförallt byggt i betong och tegel där många av dom gemensamma ämnena och funktionerna är placerade. Ovanpå den tyngre tegelsockeln landar våning 2, en lättare träkonstruktion som ska ge en mjukare varmare känsla åt dom ’’egna’’ avdelningarnas basrum i respektive årskurs. Tomten ligger på en plats i början av Centralparken på Tyresö. En lång park som sträcker sig ner mot en vik och omgärdas av villaområden och färre flerbostadshus. Byggnadens oregelbundna form skapar variation i fasad och utryck. I norr skapar byggändens brytningar effektiva och säkra lämning och hämtnings platser till skolan, nära ingångarna till byggänderna och passagerna till skolområdet. I söder skapar brytningarna effektivt skolgårdar med riktning ut mot parken. Fotbollsplanen är vriden för att ge plats för idrottshallen som också hjälper till att skärma av exponeringen av skolområdet.  År 0 har fått en egen byggnad. Omställning från dagis till en så pass stor skola som detta kan vara krävande och därför får eleverna möjlighet att skapa och lära känna sitt sammanhang i mindre skala till att börja med. År 1-3  huserar i 2 liknande plan. Här kan man se att basrummen är placerade i en slags modulkombination. 2 basrum som emellan sig skapar både ett grupparbetsrums samt ett förrum eller kapprum. Denna modul återkommer i nästan hela skolan och effektiviserar planlösningen på ett bra sätt. Nära intill basrummen har stora rum och ateljéer placerats som lätt går att omprogramera efter behov och på eftermiddagar brukas som yta för fritidsaktivitet.  År 4-6 är då man mer börjar använda sig av dom gemensamma salarna. Därför är deras avdelning placerade nära dessa samt enkel kommunikation ut mot gården och idrottsfältet. Deras allmänna ytor är mer flytande och utspridda i korridorer, ateljéer och vid ingången under valven för en eventuellt mer riktad aktivitet.  År 7-9 är dom som mest använder dom gemensamma rummen och ämnessalarna. Men har även eventuellt annorlunda behov och intressen än dom lägre årskurserna. Därför har dom fått en mer separerad del av skolan men som samtidigt enkelt knyter an till resterande utrymmen och funktioner. / Early thoughts abut the projekt was that a elementary school of course got to have a feeling of belonging and fellowship, along for some students the school years could be perceived as very unsafe and exposing, the feeling of safety and belonging in a smaller group also have to be considered. Therefor the different year groups so called ’’base rooms’’ are placed in 3 different parts of the school and the schoolyard. Year 0-3 in the southeast part of the building and yard, year 4-6 in the middle upper floor, and year 7-9 in the schools northwest part upper floor. The public areas, functions and classrooms are placed around the schools main entrance and gives the students opportunity to interact. The buildings first floor is mainly constructed by brick and concrete where mainly the common subjects and functions are placed. In contrast to second floor where most the different grades ’’base rooms’’ are placed with a warmer and softer feeling bult in a 100% wood structure. The plot that vas given to us is placed in the north of a long park in the Tyresö area south east of Stockholm. The park is reaching down to a bay sounded by villas and smaller apartment buildings. The irregular form of the building creates variation and in facade and expression. In the north does the main corners create effective and safe areas and roads for leaving and picking up the students. In the south the variations creates nice and enclosed yards opening to the park and soccer field. The soccer field is now tuned to give room for the new PE Hall, witch also helps lower the exposition of the schoolyards. Year 0 has got there own building. The change from kindergarten to pre school can be difficult and stressing for some students, and are therefor given an place where they can in there own phase get used to there new environment. Year 1-3 is located on 2 very similar floors. Here can you notice that the ’’base rooms’’ are placed in a kind of a module combination. 2 base roms with a group and a coatroom in between them. This module makes the floorpan very effective and repets itself at many places in the school. Close to the base rooms are there big multifunctional rooms that easy can be reshaped after needed use for example after school activities in the afternoon. Year 4-6 is when the students getting to know the common subjects rooms in more regulary. Thats why there department is loaded close to these and with a easy communication out to the yard and the PE field. There free time spaces is more flowing and spread around in korridors or in studios for more specific activity. Year 7-9 is the grades that uses the common rooms and areas the most. But probably also have lot off different needs than the yunger students. Thats why they have there own apartment, more separated from the rest of the school, but that still easily connects to the rest of the school and functions.

I patienthotellet bor flera familjer tillsammans i ett tillfälligt kollektiv. Kollektivet är i detta fall inte självvalt av familjerna utan en praktisk lösning för de familjer som har lång resväg till sjukhuset och inte möjlighet att resa hem över natten. Projektet har därför kretsat kring hur man distribuerar privata och gemensamma rum inom byggnaden. Hur privat vill man vara och hur gemensam vill man vara? Ska man göra separata lägenheter med pentry? Ska man återskapa en bostad delad med andra? Eller ska man maximera de gemsamma ytorna och se de privata ytorna som endast sovrum? Om man skapar en alltför hemlik miljö, kan den intimiteten bli påträngande när man delar den med främlingar? Jag har undersökt min frågeställning i byggnadens alla delar. Hur relaterar byggnaden till sin omgivning? Hur ser fasaden ut? Hur relaterar de privata rummen till de gemsamma rummen? Hur relaterar de gemensamma rummen till varandra? / In a hotel at a hospital several families live together in a kind of temporary community. The community in this case is not a chosen one but rather a practicality for families who have to travel far to hospital and who don´t have the option to travel home over night. The project has investigated how to distribute private and shared rooms within the building. How many private and how many shared rooms are neccesary? Should each family have their own apartment with cooking facilities? Or should the families get their own bedrooms but share the other living spaces with the other families? If the rooms are too homelike, can that intimacy feel intrusive when shared with strangers? I have researched these questions in every part of the building. How does the building relate to its surroundings? What does the facade look like? How do the private rooms relate to the shared rooms? How do the shared rooms relate to each other?