Pausutrymmen när tomten inte räcker till Det finns rekommendationer på 20 kvadratmeter utomhusyta per barn för en skola. Denna tomt, insprängd i en ännu inte byggd stadsdel i norra Stockholm, är precis som många andra platser där nya skolor ska uppföras idag relativt liten och ger inte utrymme att både uppfylla programkrav och storlek på skolgård.  En viktig funktion som skolgårdar fyller är plats för paus från skolarbete. Hur kan jag som arkitekt skapa pausutrymmen för barnen när tomten inte räcker till? En stark koppling mellan inomhus och utomhus ger barnen en del av de positiva, avkopplande effekterna som de vanligtvis skulle fått på en skolgård - att se grönska, hög takhöjd, spring och ljus - dock inrymt inom programmets ytkrav. Genom att kunna öppna upp väggar och dörrar möjliggörs olika rörelsemönster, så att barnen kan springa runt både i och utanför byggnaden. En terass som sträcker sig upp mot skogen tillgängliggör den närliggande naturen och skogen för alla elever på skolan. Takytor utnyttjas också till att bli terasser som kan fungera som en förlängning av allrumsytorna, och maximera utomhusmiljön på den lilla tomten. Struktur, komplexitet och generalitet Studier visar att rum med hög visuell komplexitet, som kan skapas av exempelvis en synlig bärande struktur, har positiv inverkan för bland annat hur kreativ man upplever sig kunna vara i olika typer av rum. Variation i takhöjd är en annan rumslig faktor som har visat sig vara bra för barns samarbetsförmåga. Detta förslag är utformat med bland annat dessa rumsliga kvalitéer som utgångspunkt.  Byggnadens stomsystem i limträ är tydligt avläsbart och skapar rum i rummet. Pelarna, som i stora delar av byggnaden är organiserade i ett rutnät om 3 x 3 meter, ger nästan ett trädlikt intryck i ett försök att skapa en stark koppling mellan det som händer utomhus och inomhus.  Stomsystemet har bärande balkar i två lager, vilket innebär att vissa rum kan få en lägre takhöjd och mer sluten karaktär medans andra har högt i tak och rikligt med frihängande balkar som skapar ett mer komplext uttryck i innertaket. Mötena i stomsystemet är omsorgsfullt utformade och är både fina att titta på och pedagogiska för att förstå hur byggnaden står upp.  Stommen skapar också en generalitet och symmetri mellan byggnadens två flyglar som möjliggör förändring av innerväggar och höjder på innertak utan att ta ner några bärande element om 10, 50 eller 100 år. / Spaces for pause when the plot is too small There are recommendations for 20 square feet of outdoor space per child for a school. This project is situated on a plot in a not yet built suburb of northern Stockholm. Similarly to many other new schools in Stockholm today, the plot is relatively small and does not provide sufficient space for both the program requirements and an adequate schoolyard. An important function for schoolyards is to be a place where the children can take a pause from their schoolwork. How can I, as an architect, create pause spaces for the children when the plot is not enough? A strong link between indoor and outdoor spaces gives the children some of the positive, relaxing effects they would normally have in a schoolyard - seeing greenery, high ceilings, freedom to run around and light - yet contained within the program's surface requirements. By opening walls and doors new and different patterns of movement are made possible, allowing the children to run around both inside and outside the building. A terrace that stretches up to the forest makes the natural surroundings available for all schoolchildren, regardless of physical capabilities. Roof surfaces are also utilized to become terraces that can serve as extensions to the living room areas, thus maximizing the outdoor environment on the small plot. Structure, complexity and generality Studies show that rooms with high visual complexity, which can be created by, for example, a visible constructive structure, have a positive impact on things such as one’s percieved creative ability. Varied ceiling heights is another spatial factor that has been proven to be benificial for children's cooperative abilities. This proposal is designed with these spatial qualities as a starting point. The building's glulam supporting structure is clearly readable and creates smaller spaces within the larger rooms. The pillars, which are generally organized in a 3 x 3 meter grid, create an almost treelike impression in an effort to create a strong link between what is happening outdoors and indoors. The supporting structure has slabs in two layers varying in height, which means that some rooms can have a lower ceiling height and more closed spatial character while others have high ceilings and plenty of exposed beams that create a more visually complex ceiling. The joints in the structural system are carefully designed to be both pleasant to look at and serve an educational purpose for the children. The structural frame also creates a generality and symmetry between the two wings of the building that allows for change of interior walls and ceiling heights without removing any load bearing elements in 10, 50 or 100 years.

Purpose – the climate issue is one of the most important political issues, both in Sweden and globally. Achieving the climate goals of the Paris Agreement and the Agenda 2030 sustainability goals requires efforts to slow down global warming. In Sweden, the construction and real estate sector accounts for over 20 percent of domestic greenhouse gas emissions. Despite this, industrial buildings are not covered by the new law on climate declaration that came into force on January 1, 2022. This study investigates what is required for more industrial buildings to be built in wood and what factors form the basis for decisions on material selection in the frame. It also examines how companies in the industry work towards a transition to more climate-smart construction. Method – the study's objective is achieved through interviews with actors with different roles in the building construction process. The eight actors are developers, building contractors and project managers with different levels of experience and knowledge. The study has a qualitative focus as the purpose of the questions is to understand the connections and causes of how the choice of frame material for an industrial building is made. Result – there is most knowledge and experience in constructing steel-framed industrial buildings. There is a positive attitude and desire to build industrial buildings with timber frames where cost is the most decisive factor in the choice of frame material. The wooden frame must also have the same functional requirements as a steel frame, be delivered and assembled in about the same time. There is also a belief in the future that timber frames in industrial buildings will increase, mostly due to the need for a smaller carbon footprint. Discussion – the most decisive factor in the choice of frame material turned out to be the cost, similarities can be found in the theories. Environment and sustainability is something that most respondents bring up as an important factor and advantage regarding wood as a material. Despite this, a few of the respondents see these advantages as so great that they choose wood for the frame over steel. However, theories show that companies with innovative and developed sustainability plans can benefit from low operating costs but also from being seen as more attractive on the market. All respondents consider themselves to have enough knowledge to build industrial buildings in wood, which is contradicted by the theories, as a lack of knowledge about wood construction is seen as one of the decisive factors why more buildings are not built in wood today. Sammanfattning Syfte – klimatfrågan är en av de viktigaste politiska frågorna, både i Sverige och globalt. För att nå klimatmålen i Parisavtalet och hållbarhetsmålen Agenda 2030 krävs insatser och åtgärder för att bromsa den globala uppvärmningen. I Sverige står bygg- och fastighetssektorn för över 20 procent av inhemska utsläpp av växthusgaser. Trots detta omfattas inte industribyggnader av den nya lagen om klimatdeklaration som trädde i kraft 1 januari 2022. I denna studie utreds vad som krävs för att fler industribyggnader ska kunna byggas i trä samt vilka faktorer som ligger till grund för beslut kring materialval i stommen. Det undersöks även hur företag i branschen arbetar för en omställning mot mer klimatsmart byggande.   Metod – studiens mål uppnås genom intervjuer med aktörer inom byggsektorn med olika roller i processen när en byggnad ska uppföras. De åtta aktörerna är beställare, byggentreprenörer och projektledare med olika nivå av erfarenhet och kunskap. Studien har en kvalitativ inriktning då avsikten med frågeställningarna är att förstå samband och orsaker till hur valet av stommaterial till en industribyggnad går till. Resultat – det finns mest kunskap och erfarenhet att bygga industribyggnader med stålstommar. Det finns en positiv inställning och önskan om att bygga industribyggnader med trästommar där kostnad är den mest avgörande faktorn vid valet av stommaterial. Trästommen måste också kunna uppfylla samma funktionskrav som en stålstomme, samt levereras och monteras på ungefär samma tid. Det finns också en framtidstro att trästommar i industribyggnation kommer att öka, mest på grund av behovet av ett mindre klimatavtryck. Diskussion – den mest avgörande faktorn vid val av stommaterial visade sig vara kostnad, något som går att hitta likheter med i det teoretiska ramverket. Miljö och hållbarhet är något som de flesta respondenter tar upp som en viktig faktor och fördel rörande trä som stommaterial. Trots detta är det bara ett fåtal som ser dessa fördelar som tillräckliga för att välja trä till stommen före stål. Teorier visar dock att företag med innovativa och utvecklade hållbarhetsplaner får fördelar med lägre driftskostnader och i att bli mer attraktiva på marknaden. Alla respondenter anser sig besitta tillräckligt med kunskap för att bygga industribyggnader i trä, detta motsägs i teorierna då brist på kunskap om träbyggnation ses om en av de avgörande faktorerna till varför det inte byggs mer i trä idag.

This essay is a description of my artistic work process. The essay gives examples of how the work occurs in the boundary between places such as the studio and the wood workshop. In the essay you can follow four different passages that are followed by strophes that have arisen during the work. With the help of Hannah Arendt's 'The human condition: vita activa', I describe the conditions and prerequisites of creation in my work. Through the artists Daniel Buren, Constantin Brâncuși, Gordon Matta-Clark, I discuss how the separation and transformation of materials creates form with a loss. The essay describes a working process that consists of finding form for the absent in the present.

Klimatet och hur människans klimatpåverkan ska minskas diskuteras flitigt i dagens samhälle. Byggbranschen står för ungefär en femtedel av Sveriges totala utsläpp av koldioxidekvivalenter. Sverige har som mål att till 2030 minska klimatpåverkan markant, för att det ska vara möjligt måste alla branscher göra sin del. Byggbranschen med sin stora del av Sveriges totala klimatpåverkan står inför en utmaning att minska sin klimatpåverkan rejält det kommande decenniet. Boverket införde 2022 krav på att en klimatdeklaration skall uppföras för byggnaden som omfattas av regelverket. För att en byggnad som omfattas av regelverket ska få slutbesked krävs det att en klimatdeklaration skickats in. Examensarbetet är en fallstudie på Norrskenet Etapp 3, ett flerbostadshus i Linköping. Flerbostadshuset har en betongstomme som delvis är prefabricerad och platsgjuten. I fallstudien undersöks konstruktörens möjlighet att påverka byggnadens klimatdeklaration. Konstruktionslösningar som möjliggör att klimatpåverkan reduceras undersöks och används om de anses lämpliga. En klimatkalkyl för en avgränsad del av nuvarande byggnad upprättas och används för jämförelse av klimatpåverkan. Klimatåtgärderna som undersökts är val av betongtyp, byta material i vindsbjälklaget och jämförelse mellan avväxlingsbalk i limträ och stål. Reduceringen av klimatpåverkan undersöks genom att hela nuvarande betongstomme mängdas och klimatdata för två standardbetonger och två klimatförbättrade betonger används i klimatkalkylen. Materialet i vindsbjälklaget byts från nuvarande i betong till ett bjälklag med KL-träplattor. För KL-träbjälklaget behövs det avväxlingsbalkar i ytterväggarna och justering av befintliga stålpelare i utfackningsväggen. KL-träbjälklaget fungerar bra som vindsbjälklag då det inte ställs samma ljudkrav på ett vindsbjälklag som ett lägenhetsavskiljande. Avväxlingsbalkarna dimensioneras som stålbalkar men även i limträ. En jämförelse i klimatpåverkan mellan de olika materialen utförs för en avväxlingsbalk, då alla avväxlingsbalkar lämpar sig som limträbalkar. En klimatförbättrad betong kan reducera utsläppen av koldioxidekvivalenter med ungefär 40% jämfört med en standardbetong. Av jämförelsen av vald betongtyp framgår även Boverkets konservativt satta klimatdata då deras klimatförbättrade får ungefär samma beräknad klimatpåverkan som standardbetong med EPD. Vindbjälklaget i KL-trä reducerar klimatdeklarationen för del 1 av byggnaden med dryga 6% jämfört med nuvarande konstruktion. Klimatdeklarationen med utbytt vindsbjälklag och optimering av betongtyp, plattbärlag och fönster reducerar klimatpåverkan med 30% jämfört med nuvarande konstruktion. Som konstruktör går det att påverka klimatdeklarationen till viss del. Genom att konstruktionselement och byggnadsdelar projekteras och dimensioneras med minskad klimatpåverkan i åtanke. För de åtgärder som reducerar klimatpåverkan mest krävs dialog med beställare och i vissa fall arkitekt. Val av betongtyp är ett exempel där dialog med beställare krävs då det tillkommer en extra kostnad. Det utbytta vindsbjälklaget krävs dialog med både beställare och arkitekt även fast arkitektens underlag ej ändras. Konstruktören som är påläst kring olika material och konstruktionslösningar samt är insatt i respektives klimatpåverkan och egenskaper kan i tidigt skedet påverka byggnadens klimatpåverkan effektivast.

Trädet vid ån är en offentlig byggnad i Järna. Byggnaden ligger vid Moraån och har utsikt mot Järnas fina natur. Byggnaden ska likna ett metaforiskt träd med strukturen som trädkrona och byggnaden som trädstam, därav titeln “Trädet vid ån”. Inuti byggnaden kan man äta färska grönsaker i restaurangen eller köpa färska grödor i butiken. Dessutom kan man delta i odlingsworkshops där man lär sig att odla både inomhus i odlingslådor eller utomhus i odlingsmarken vid ån. Oavsett om man befinner sig inuti byggnaden eller går förbi den, tar man alltid del av Järnas fina natur. / The Tree By The River is a public building in Järna that is located by the river Moraån. This project focuses on combining nature with build environment. A building can be an extension of nature and this is exactly what The Tree By The River is. It is a wood building with a steel structure above. The steel structure works as the “Crown of the tree” with its climbing vegetation. When you are walking past the plot, it seems like you are walking past a giant tree that embraces nature and self-sufficiency. Inside of this giant tree, one can eat freshly picked vegetables and buy them too. These vegetables are farmed inside of the building and on the arable land by the river. There are also workshops where one can learn to farm inside of the building. Regardless if you are inside or outside of the building, you are always taking part of the beautiful nature in Järna.

Tillgången av skog har gjort att vi i Sverige har en god tradition av att bygga med trä. 1994 blev det igen tillåtet att bygga hus högre än två våningar vilket lett till att intresset för trä som konstruktionsmaterial har ökat på senare år. Trä är ett förnybart material vilket gör det till ett högst intressant material i klimatomställningen. Dock har trä sina begränsningar i sina akustiska, brand- och fukttekniska egenskaper. Trä som stommaterial till bjälklag har heller inte setts som tillräckligt starkt för att kunna byggas med längre spännvidder då det oftast är nedböjningen som blir begränsande. I det här examensarbetet kommer samverkansbjälklag med KL-trä och betong att studeras för att hitta dess för- och nackdelar samt kontrollera om det är möjligt att nå längre spännvidder. För att åstadkomma samverkan mellan KL-träskivan och betongen används skjuvförbindare. I analysen har en typ av skruvförbindare använts; SFS Intec VB screw. Sexton olika bjälklagskombinationer med olika dimensioner och kvaliteter beräknats för hand och sedan kontrollerats i finita element-program, FEM-design. Vid handberäkningar har 𝛾 -metoden från Eurokod 5 använts för att beräkna samverkansgraden mellan materialen. Studien visar att samverkansbjälklag med KL-trä och betong har goda egenskaper för att klara akustiska och brandtekniska krav och är även lämpligt för längre spännvidder i jämförelse med bjälklag i endast KL-trä. / The availability of forest has meant that we in Sweden have a good tradition of building with wood. In 1994, there was allowed again to build houses higher than two floors, which has in recent years led to an increase of interest in wood as a construction material. Wood is a renewable material, which makes it a highly interesting material in climate change. However, wood has its limitations in its acoustic, fire- and moisture technical properties. Wood as a frame material for joists has also not been seen as strong enough to be able to be built with longer spans, as it is usually the deflection that becomes limiting. In this degree project composite joist with CLT (Cross Laminated Timber) and concrete will be studied to find its advantages, disadvantages and check if it is possible to reach longer spans. To achieve cooperation between the CLT and the concrete, shear connectors are used. In the analysis, one type of screw connector has been used; SFS Intec VB screw. Sixteen different joist combinations with different dimensions and qualities calculated by hand and then checked in finite element software, FEM design. In hand calculations, the 𝛾-method from Eurocode 5 has been used to calculate the degree of interaction between the materials. The study shows that composite joist with CLT andconcrete have good properties to meet acoustic and fire engineering requirements and are also suitable for longer spans in comparison with joists made only from CLT. / <p>2023-07-11</p>

In Sweden, the long-term climate goal is to achieve a net zero emission of greenhouse gases by 2045. At the same time, today the Swedish construction and property industry accounts for 21 percent of all greenhouse gas emissions, and the use of more climate-friendly materials can be part of the solution. The aim of the study is to analyze the climate impact and costs from a nine-floor building, where four different frame systems are compared. The nine-floor building is of a normal concrete frame with load-bearing steel columns in the outer walls. This building will then be compared against if the building was made of green climate-compensated concrete. As well as two hybrid solutions where the top three floors are dimensioned to a wooden frame and six floors in gray and green concrete below. In order to analyze the climate impact and costs, a life cycle analysis (LCA) and a life cycle cost analysis (LCC) will be carried out using the One Click LCA tool. In the life cycle analysis, the stages (A1-A5) will be studied and in the life cycle cost analysis the material costs (A1-A3) will be studied. The result from the life cycle analysis shows that the hybrid building with wood and green concrete has the lowest climate impact in terms of emissions of carbon dioxide equivalents (CO2e), followed by the building in green concrete. The result also shows that the hybrid building with wood and green concrete has approximately 43% lower climate impact compared to the gray concrete building which had the largest. The life cycle cost analysis shows that the gray concrete building has the lowest material costs, while the hybrid building with wood and green concrete has the highest. The conclusions of the study are that dimensioning a wooden frame meant thicker building parts compared to a concrete frame, which resulted in a smaller living area. But the hybrid buildings with three floors with a wooden frame, on the other hand, had a significantly smaller climate impact compared to the respective concrete building.

Folketshus och en plats för de lokala producenterna att sälja de lokala produkterna i hjärtat av Nynäshamn. Jag valde denna plats för att den av många uppfattas som osäker och mörk. Genom att skapa en mer levande och användbar miljö kan den outnyttjade grusplanen få nytt liv och bli en tillgång för hela samhället.Genom att skapa en sådan plats för hållbar livsmedelsproduktion i Nynäshamn skulle det inte bara gynna de lokala producenterna och konsumenterna, utan även ge möjlighet till kunskapsdelning och främja samarbete inom sektorn. Det skulle vara en möjlighet att stärka Nynäshamns image som en hållbar och progressiv stad och dra till sig intresserade besökare och turister som är angelägna om att stödja hållbara initiativ och njuta av kvalitetsprodukter från närområdet. / A community center and a place for the local producers to sell the local products in the heart of Nynäshamn. I chose this place because it is perceived by many as unsafe and dark. By creating a more vibrant and useful environment, the unused gravel pitch can be given new life and become an asset for the whole community. By creating such a place for sustainable food production in Nynäshamn, it would not only benefit the local producers and consumers, but also provide an opportunity for knowledge sharing and promote cooperation within the sector. It would be an opportunity to strengthen Nynäshamn's image as a sustainable and progressive city and attract interested visitors and tourists keen to support sustainable initiatives and enjoy quality products from the local area.

Purpose: Sustainability and reduced environmental impact are increasingly pressing challenges within the construction sector. Wood has become a sought-after building material due to its renewability and lower energy intensity during manufacturing. However, the growing demand for buildings coupled with diminishing available land has led to vertical construction emerging as a solution. Multi-story buildings that primarily utilize wood as their construction material, however, face a range of challenges, including fire hazards, moisture-related issues, and requirements for strong connections between various components of the structure. Method: The research methodology employed in this study is based on a systematic review of relevant literature to investigate the use of CLT in tall buildings. The three selected aspects for this study will then be examined to gain in-depth knowledge of the challenges that arise. Interviews will be conducted regarding moisture and fire aspects to obtain firsthand insights from industry experts on how these challenges are addressed. The third component, concerning connections, will be investigated using literature on various types of connections used in CLT buildings. Two different solutions will be evaluated and compared based on observations and documentation from sitevisits. Results: CLT is a building material that exhibits certain challenges regarding connections, fire resistance, and moisture. This study investigated various solutions to address these three aspects. Moisture control can be achieved through different measures such as weather protection, moisture measurements, and on-site or pre-manufacturing drying of CLT. Fire solutions commonly employed include fire-retardant coatings, sprinklersystems, and fire-resistant gypsum boards. Another viable approach is oversizing, taking advantage of wood's natural charring process. The two most common connection solutions for the selected joints are angle brackets and long timber screws. These solutions yield comparable results in terms of load-bearing capacities but require distinct approaches to installation and fireinsulation. Conclusions: This study investigated challenges related to three aspects in order to develop effective solutions for these various challenges. The solutions examined in this work are viable and applicable, but careful consideration must be given to their practical implementation. All three aspects require meticulous planning and expertise, and the application should also be carried out correctly.

The increased popularity of timber buildings has heightened the demand for more knowledge on how tomake these buildings safer. In many cases, parts of wooden constructions are prebuilt in factories that later are delivered to the building site. Transportation by road limits the sizes of the parts. When the structural timber parts arrive on site, they are ultimately assembled into the building. Some of these smaller parts, specifically cross-laminated timber (CLT) floor boards, create joints when connected together. The EI criteria of these joints will be examined in this bachelor thesis.  The purpose is to show the requirements to satisfy the EI criteria for CLT joints and evaluate different types of joints with the help of screening tests using the fire furnace at Luleå tekniska universitet (LTU). While doing so also collect more information and become more familiar with the material and engineering methods used.  Previous evaluations of joints have shown that it is essential that they are fully airtight for them to meet the EI criterion. However, this was with different types of structural timber, combined with different core joints and thicknesses of floor boards. Results have shown various viable CLT joints, airtight and semi-airtight, that met the EI-90 criteria and other non-viable joints that explored non-airtight solutions with a twist. The method, results and other observations during testing were analysed and discussed to assess their feasibility and the impact some error sources may have had. The conclusion is that all joints met the EI-criteria. While straight joints have a lot of smoke emissions, the temperature at the top of the joint do not exceed critical temperatures for the gap sizes in this thesis.