The art and skill of listening can have great potential as a leadership capacity to develop, in a world with increasing demands and complexity in response to our challenges of global sustainability. The study found that listening requires a perception of leadership as social interaction, empathy in the communication, and a leader with awareness and internal balance. The study explores in detail three categories; interactive leadership, listening beyond hearing and the leader as instrument. Interactive leadership – leadership is an interaction between engaging in the purpose and development of the organisation and the recognition and development of coworkers. The study recognises a tension between looking at leadership as an exercise of management and as a collective practice based on mutual relationships. Listening beyond hearing– Leadership is more than hearing to what has been said, it is also to see, care, presence and create space. The potential for developing generative listening is particularly beneficial for leaders meeting complex challenges that requires co-learning and innovation. The leader as instrument – In the practice of emphatic and generative listening, the leader himself becomes the instrument. The leader’s self-awareness and internal balance is therefore of key importance. Leaders find these areas of self-care and balance primarily in their private life. The theoretical framework this study follows is built on sustainable leadership. It applies the existing literature within the areas of system theory, co-creation and innovation; the perspective of relations in leadership; and listening. Qualitative interviews were conducted with four leaders, and was analysed using the Constant Comparative Method from Grounded Theory. The experience of listening, how listening gives meaning and how leaders experience their own importance in the art of listening, is closely linked with how leadership is perceived. Creating the necessary space in the practice of leadership and scaffolding the organisational opportunity for deeper dialogues, are some of the challenges in regards to the future needs of more sustainable leadership practices at all levels in the organisation. / Utgangspunktet for denne studien er temaet lytting i lederskap. Fire ledere med variert bakgrunn og erfaring, har blitt intervjuet om sin opplevelse av lytting i utøvelsen av lederskap. Datainnsamlingsmetoden som er brukt i studien er kvalitativ intervjustudie med fenomenologisk tilnærming. Analysen av det empiriske datamaterialet er basert på elementer fra den konstant komparative analysemåten utviklet av Corbin og Strauss (1990) innenfor metodetilnærmingen Grounded Theory. Tre hovedtemaer trådte fram gjennom analysen av datamaterialet og har blitt formgitt i kategoribetegnelsene: 1)Lederskap i samspill. 2) Det handler om mer enn å høre. 3) Lederen som instrument. Den første hovedkategorien har to undertemaer; engasjement og vilje til utvikling og anerkjennelse. Den andre har tre undertemaer; å se og bry seg om, tilstedeværelse og å skape rom. Den tredje har også tre undertemaer; selvinnsikt, balanse og balansenøkler. Studien har bærekraftig lederskap som en overordnet teoretisk innramming og funnene har blitt drøftet på bakgrunn av teori om systemtenkning, felles skapelse og innovasjon som ett tema, relasjonsperspektivet i lederskap som et annet og lytting som et tredje. Et sentralt funn i denne studien er at lederskap oppfattes som samspill. I det blir engasjement i virksomhetens formål og utvikling, anerkjennelse av medarbeiderne, kommunikasjon og lytting viktig. Studien viser også at det i synet på lederskap kan sees et spenningsfelt mellom lederskap som management (styring) og lederskap som kollektiv praksis. Dette relateres til det noen hevder er et pågående paradigmeskifte innenfor lederskap som forsknings- og praksisfelt. Et annet sentralt funn er at lytting for disse lederne handler om mer enn å høre hva som faktisk blir sagt. Opplevelsen av lytting i utøvelse av lederskap kan, utover faktuell lytting, primært knyttes til empatisk lytting. Studien påpeker potensial for utvikling av generativ lytting med tanke på å kunne møte komplekse problemstillinger med felles læring og innovasjon. Et tredje sentralt funn er at lederen selv får en betydning som instrument i utøvelsen av lytting og at selvinnsikt og egen balanse dermed blir viktig. Studien viser at lederne finner arenaer for selvivaretakelse primært i fritiden. Studiens funn leder til implikasjoner for utvikling av lytting som ledelseskapasitet og forankring av lederskap som en kollektiv praksis. Det å skape rom for lederskap i samspill og skape støttestrukturer (scaffolding) for utvikling av dialogisk praksis, blir trukket fram som utfordringer i forhold til framtidens behov for mer bærekraftig lederskap på alle nivåer.

Aliphatic polyesters prepared by the ring opening polymerization of lactones and lactides, are versatile polymers having good hydrolyzability, mechanical properties and biocompatibility. These characteristics make them a leading material in biomedical and pharmaceutical industries as a resorbable implant and a vehicle for controlled drug delivery. An extensive research effort has been made to develop new initiators, catalysts for the ring opening polymerization of cyclic esters. Many effective initiators based on alkali metals, metal oxides have been developed for anionic polymerization of lactones. The main objectives of this project were to develop a novel catalyst by utilizing fully biocompatible and non-toxic reagents for the synthesis of polycaprolactone (PCL) by ring opening polymerization of cyclic esters at reasonably low temperature and a synthesis of hybrid silica nano-composite for biomedical applications and its characterization. Silica and dry calcium hydride reagents were used to successfully prepare heterogeneous catalysts for the ring opening polymerization of cyclic ester monomer å-caprolactone at reasonably low temperature of 100 oC. Two kinds of catalyst were prepared with non-functionalized and silane functionalized silica. The GP silane functionalized silica catalyst showed higher activity and higher product yield as compared to non-functionalized catalyst during polymerization at the same temperature. The in-situ polymerization kinetics of both reactions was studied using Raman spectroscopy. A silica based nano-composite was also synthesized which has a potential application in bone tissue engineering and possible drug delivery. The synthesized polyester and hybrid silica nano-composite were characterized with different analytical techniques to confirm required product formation.

Kristianstad is a city of 41.000 inhabitants in southern Sweden. Once a fort on an island in the river of Helge Å, parts of the river and surrounding lakes were lowered or removed as the city expanded. This has caused parts of Kristianstad to have the lowest point in Sweden, -2,32 meters below ocean level. The surrounding river has an important role as it creates a wetland ecosystem called Vattenriket that surrounds the city. This area is recognised as a biosphere reserve of international importance. Water is currently held at bay with help of embankments, but the city experiences recurring floods during years of high water levels. The threat that the water poses is expected to increase by the end of the century due to rising sea levels.  How can a city combat flooding through use of urban design in relation to local ecosystems in an era of rising water levels? This project is about how a city in an exposed position could deal with water, ecosystems services and sustainable development in a changing climate with care towards the surrounding wetland, to use it as a major tool in how to tackle the challenges ahead.

Denna masteruppsats undersöker de mellankommunala konflikter som finns längs vattendraget Helge å. I studien undersöks vilka dessa konflikter är, varför de finns och hur de hanteras av Länsstyrelsen och de kommuner som är involverade. Utifrån detta har studien undersökt hur kommuner kan förhålla sig till en planeringsproblematik som inbegriper den egna kommunen, men där planeringsförutsättningarna avgörs utanför kommunens administrativa gräns. Helge å utgör studiens undersökta fall medan de fyra kommunerna Älmhult, Osby, Hässleholm och Kristianstad som är belägna längs med ån, tillsammans med Länsstyrelsen i Skåne, Kronoberg och Kalmar har utgjort undersökningsenheterna. Det empiriska materialet har skapats genom dokumentstudier och semistrukturerade intervjuer med en representant från vardera kommun och Länsstyrelse. Intervjuerna har sedan bearbetats genom en kvalitativ innehållsanalys, vilket har skett utifrån Lundman och Graneheims (2014) tabell där empirin har kodats och kategoriserats. Fem planeringsideal har applicerats i studien och dessa består av rationell, kommunikativ och kollaborativ, advokat och pragmatisk planeringsteori. Det teoretiska perspektivet utgörs av Mouffes (2008) agonistiska teori som analyserar hur konflikterna och hanteringen av dem kan förstås. Bearbetningen av empirin har synliggjort två olika konflikter. Konflikt ett utgörs av motstående politiska värderingar och kommunala intressekonflikter. Konflikt två består av mellankommunalt inflytande gentemot ett fortsatt starkt planmonopol. Slutsatsen med masteruppsatsen är att det svenska planeringssystemet framförallt tydliga har kopplingar till de tillvägagångssätt för problemhantering som förespråkas inom det rationella planeringsidealet. Vid hantering av konflikter längs vattendrag är det framförallt rationella tekniska lösningar som appliceras. Detta är dock enligt det teoretiska perspektivet problematiskt, eftersom det i konflikterna finns en bakomliggande politisk dimension som inte kan lösas genom rationella lösningar. Politiska motstridiga intressen bör enligt Mouffes agonism synliggöras för att förstå konflikterna, men genom rationella lösningar så döljs dem. Planeringsdebatten i Sverige indikerar på ett behov av en regional planeringsnivå, samtidigt som mellankommunala konflikter enligt studiens empiri är svåra att lösa utan en regional planeringsnivå. Masteruppsatsen kastar ljus åt problematiken med att det inte finns någon regional planeringsnivå med ett generellt planeringsansvar i Sverige.

The purpose of this study is two-fold. The first is to determine the dependence of the molecular ion profiles on the various ionospheric and atmospheric parameters that affect their distributions. The second is to demonstrate the correlation of specific ionospheric parameters with 6300 Å nightglow intensity during periods of magnetically quiet and disturbed conditions.

Trädet vid ån är en offentlig byggnad i Järna. Byggnaden ligger vid Moraån och har utsikt mot Järnas fina natur. Byggnaden ska likna ett metaforiskt träd med strukturen som trädkrona och byggnaden som trädstam, därav titeln “Trädet vid ån”. Inuti byggnaden kan man äta färska grönsaker i restaurangen eller köpa färska grödor i butiken. Dessutom kan man delta i odlingsworkshops där man lär sig att odla både inomhus i odlingslådor eller utomhus i odlingsmarken vid ån. Oavsett om man befinner sig inuti byggnaden eller går förbi den, tar man alltid del av Järnas fina natur. / The Tree By The River is a public building in Järna that is located by the river Moraån. This project focuses on combining nature with build environment. A building can be an extension of nature and this is exactly what The Tree By The River is. It is a wood building with a steel structure above. The steel structure works as the “Crown of the tree” with its climbing vegetation. When you are walking past the plot, it seems like you are walking past a giant tree that embraces nature and self-sufficiency. Inside of this giant tree, one can eat freshly picked vegetables and buy them too. These vegetables are farmed inside of the building and on the arable land by the river. There are also workshops where one can learn to farm inside of the building. Regardless if you are inside or outside of the building, you are always taking part of the beautiful nature in Järna.

Sura sulfatjordar (SSJ) bildas på tidigare havsbottnar med sulfidhaltiga sediment som med landhöjningen har lyfts upp ur havet och genom grundvattensänkande aktiviteter  exponerats för syre. Vörå å är ett vattendrag  i västra Finland som är kraftigt SSJ-påverkat. Närings-, trafik- och miljöcentralen i Österbotten har gjort vattenmätningar i Vörå å i flera decennier och syftet med detta arbete var att strukturera, beskriva och tolka tidigare obehandlade data från vattenmätningar som gjorts mellan 1969 och 2017 och därmed synliggöra årstidsvariationer och förändringar i vattnets kemiska sammansättning över tid. Vattenkvaliteten i Vörå å var allra sämst under höst och vår: pH <5, höga sulfathalter och konduktivitet om 25–100 mS/m.  Suspenderat material och turbiditet var som högst i april medan pH, konduktivitet, järnhalt och COD var som högst under sommaren. Variationerna i vattnets kemiska sammansättning var minst under våren och störst under sommaren då flera variabler uppvisade en mycket stor spridning. I slutet av mätperioden uppvisade många variabler en liten bättring och vad denna beror på är oklart. I och med klimatförändringar har årsmedeltemperaturerna i Finland stigit vilket skulle kunna tänkas påverka tiden för högflöden. Det finns tecken i datan som tyder på sådana förändringar sedan 1970-talet. Metallmätningar som gjorts under 2000-talet jämfördes mot bakgrundsvärden, vissa uppvisade förhöjda värden. / Acid sulphate soils (ASS) form in sulphide bearing marine sediments that have been exposed to atmospheric oxygen caused by eustatic uplift and draining of cultivated fields. The river Vörå å, in western Finland, is a small stream that is severely affected by ASS. Finnish authorities have during decades sampled and analysed the water, but the data has not been interpreted. The objective of this study was to structure, describe and interpret previously untreated analyses data of the water samples from the years 1969 to 2017. Wa-ter quality was in general very bad and the worst situations occurred during springs and late autumns with pH <5, high sulphate concentrations and EC between 25–100 mS/m. Suspended solids and turbidity peaked in April while pH, EC, iron concentration and COD were highest during the summer. The variations in the chemical composition of the water were lowest during the spring and most widespread during the summer. At the end of the measurement period, many variables showed a slight improvement, the reason for this is unclear. Due to climate change the mean temperatures in Finland have increased, this may possibly affect the timing for snow melt in the spring and the time for flooding during the autumn. There are signs in the data indicating such changes. Metal concentra-tions from samples collected since 2005/2010 were compared with regional background values. Some metals demonstrated high concentrations.

Studiens syfte är att undersöka ordförståelse hos elever i grundskolans senare år (årskurs 7–9). I undersökningen ingick 40 informanter som fick genomföra ett ordtest bestående av 19 ord. Samtliga ord hade med svenskämnet i grundskolan att göra. I studien ligger fokus på å ena sidan elevernas övergripande ordförståelse, och å andra sidan på skillnaden mellan deras upplevda (receptiva) och uppvisade (produktiva) ordförståelse. Elevernas svar analyserades dels utifrån vilken typ av ordförståelse som uppvisades, dels utifrån vilken frekvens orden har. Resultatet visar att majoriteten av eleverna har god såväl receptiv som produktiv ordförståelse med undantag för två av orden. Det förekommer också några fall där elever överskattar respektive underskattar sin egen ordförståelse. Något som också framkommer i resultatet är att en del elever har svårt för vanligt förekommande ord och inte enbart för ord som är lågfrekventa. Med utgångspunkt i detta resultat är det rimligt att argumentera för att svensklärare – men även lärare i övriga ämnen – bör arbeta aktivt med elevernas receptiva och produktiva ordförståelse, med speciellt fokus på ordens kontext. Detta gäller oavsett elevernas språkliga bakgrund, även om andraspråkselever generellt kan behöva extra stöd i ordinlärningen.

Målet med den här studien var att undersöka kiselalger och dess eventuella missbildningar i tre vattendrag i södra Sverige - Höje å, Skivarpsån och M42. Kiselalger används som bioindikator för vattenkvalitet i hela Europa, men de befintliga kiselalgsindexen visar inte eventuell förekomst av miljöfarliga ämnen. Det har dock visats att en förekomst > 1 % av missbildade kiselalger indikerar påverkan av miljöfarliga ämnen, såsom pesticider och tungmetaller. Denna studie är en av få som har undersökt kiselalgers missbildningar i vattendrag som är mer eller mindre påverkade av herbicider. Sex prov från varje vattendrag analyserades - kiselalger räknades och identifierades till artnivå och missbildningar dokumenterades och kategoriserades. Vattendragen delades in efter PTI (Pesticide Toxicity Index), där Höje å hade lägst PTI och ansågs minst påverkad av herbicider. Skivarpsån och M42 hade högre PTI, och ansågs därför ha en högre herbicidpåverkan. Det fanns en signifikant skillnad i missbildningsfrekvens vattendragen emellan, den kunde dock inte kopplas till PTI. Både Höje å och M42 hade > 1 % missbildningar. Skivarpsåns missbildningsfrekvens var < 1 % trots vattendragets relativt höga PTI. Det är möjligt att missbildningsfrekvensen bättre hade reflekterat PTI om herbicidprovtagningen skett någon månad tidigare, då herbicidhalter kan variera och kiselalger har visat sig kunna spegla ett vattendrags mående upp till tre månader bakåt i tiden. En annan förklaring till en varierande missbildningsfrekvens kan vara en lika varierande artsammansättning. Vissa arter är mindre “benägna” att missbildas än andra - ett prov som domineras av sådana skulle därför kunna innehålla få missbildningar trots eventuell miljögiftspåverkan. Det krävs dock ytterligare studier för att bättre förstå kiselalgers missbildningar i förhållande till herbicider.

Studien undersöker invånare och verksammas upplevelser av ett, enligt en rapport frånunderrättelseenheten, utsatt bostadsområde i Västerås. För att besvara frågeställningen har vigenomfört 14 intervjuer varav 5 var semistrukturerade och resterande var ostrukturerade. Vihar även genomfört 6 observationer, där samtliga var icke deltagande observationer. Dåmålsättningen var att undersöka så förutsättningslöst som möjligt har vi använt oss av BarneyGlasers variant av grundad teori som metodologiskt angreppssätt. Tidigare forskning som vibelyser är delade i tre teman: Segregation, familjestrukturer och sysselsättning. En teorisom är grundad i data presenteras i resultatdelen och beskriver det som sker i Bäckby.Studiens teoretiska referensramar är Erving Goffmans teori om stigma, Howard. S. Beckersteori om avvikande samt Giorgio Agambens teori om undantag och belägring som fungerarsom en komplettering till förståelsen av hur det är i ett utsatt bostadsområde. Slutsatsernavisar att det är en handfull ungdomar som står för oron som sker i Bäckby och dess handlingarmöjliggörs på grund av misslyckade strukturella åtgärder. De förhållanden vi har funnitavgörande för trygghets upplevelse i Bäckby är inte endast att ungdomar behöversysselsättning, utan det behövs även en spridning av människor med utländsk bakgrund blandetniska svenskar och förebyggande åtgärder från externa aktörer.