Denna uppsats ger en bild över hur man kan göra för att hitta det rätta trädet för platsen.

Undersökningen jämför hur arbetet med träd skiljer sig åt mellan förskolor som har naturprofil ochförskolor utan sådan profil. För att ta reda på hur pedagoger arbetar med träd har pedagoger delsintervjuats och dels deltagit i en enkätundersökning. Pedagoger vid förskolor med naturprofilarbetar med träd på ett planerat, detaljerat och ingående sätt. En stor vikt läggs vid faktakunskapersom artkunskap samt olika naturvetenskapliga processer och kretslopp. Barnens intresse får i storutsträckning leda vägen för om och hur arbetet med träd utvecklas på förskolor utan naturprofil.Barnens upplevelse av träd anses av pedagogerna viktigare än faktakunskaper, även om processer,kretslopp och trädarter nämns. Undersökningen visar att förskolors inriktning har betydelse för hurpedagoger arbetar med träd på förskolan. / The study compares how preschools with and without nature profile work with trees. The researchis based on interviews and written questionnaires, answered by educators. The results show thateducators from preschools, which have a specific profile involving nature, work with threes in amore planned, detailed and thorough manner. This group emphasizes factual knowledge, such asknowledge about tree species and knowledge of various processes and cycles that can be observedin nature. Whereas working with trees, among preschools without a specific profiling towardsnature, is largely determined by the children's interest. The educators deem children's experiences oftrees to be more important than knowing facts about trees. Though processes, cycles in nature, anddifferent species of trees are mentioned by this group, too. The study shows that the profile of thepreschool matter with regards to the extent educators involve trees in educating preschool children.

Människan är beroende av de ekosystemtjänster som naturen bidrar med, i staden är människan inte alltid medveten om dessa ekosystemtjänster och kan lätt förbise dessa. Träden i städerna förser stadsborna med fler ekosystemtjänster än de är medvetna om. Ekosystemtjänster som temperaturreglering och dagvattenhantering kan bli kostsamma att återskapa om alla naturliga element som bidrar med dessa helt gratis är borta. För att inte missa värdefulla naturmiljöer och därmed förlora pengar i planerad exploatering har ett verktyg för att ranka ekosystemtjänster kopplade till urbana träd tagits fram. För att på ett tydligt sätt kunna peka ut olika ekosystemtjänster i staden har en värderingsmatris för ranking av dessa skapats. Rankingvärdet en ekosystemtjänst inom ett område fått kan därpå multipliceras med egen inputdata, en egen värdering av ekosystemtjänsten. Resultatet av sammanställningen visas i form av kartbilder med graderade polygoner för att synliggöra vart ekosystemtjänsten finns i störst redundans. Så vitt författaren känner till, finns det ingen annan typ av kartläggning som kombinerar möjligheten med litteraturbaserad värdering och egen åsikt. Verktyget kan användas i två delar, den litteraturbaserade värderingsmatrisen kan användas enskilt och genererar ett resultat om vart det finns högst värde för ekosystemtjänster, eller gemensamt med egen input kan ett resultat visas i GIS. Metoden är unik och kan förhoppningsvis avvärja konflikter i t ex. planarbeten då ett visst område kan bli extra viktigt, även om olika ekosystemtjänster fått högst värde av de som använder verktyget. Olika åsikter om ekosystemtjänsters värdekan då ändå generera samma resultat.

Strålföljning är en rendering teknik som använts för icke realtid rendering men har med hjälp av accelerationsstrukturer och GPUer lyckats uppnå rendering i realtid. För att använda strålföljning i spel eller dynamiska scener behövs accelerationsstrukturerna byggas om i realtid på grund av detta har denna undersökning valt att utföra en komparativstudie där accelerationsstrukturerna Boundary Volume Hierachy (BVH) och K-dimensional tree (KD-träd) undersöks angående konstruktionstider på GPUn. Undersökning gjordes via skapandet av olika scener som med hjälp av en brusfunktion, även en BVH och en KD-träd lösning implementerades baserat på Lauterbach et al (2009) och Li et al (2017) respektive. För att testa strukturerna implementerades en strålföljnings algoritm baserad på Whitted (1980). Resultaten visar att BVH konstruerar upp sin struktur snabbare än KD-träd i alla scener. Som framtida arbeten vore det intressant att ytterligare undersöka andra algoritmer samt att jämföra algoritmerna i spel scener.

Under vintern bildas det is i vattendrag och när den smälter kan den börja att röra på sig, och blir då dynamisk. Isdynamik kan skada och hämma träd som växer i strandzonen. I denna studie inventerades träden och dess isrelaterade skador på träd längs med två vattendrag. Två områden, ett med och ett utan dynamisk is identifierades och områdena delades in i transekter på två avstånd från vattnet. Antal, art och mängden skador på träd jämfördes mot varandra i förhållande till de två områdena med och utan isdynamik. Tidigare studier har visat att is kan påverka vegetationen och artsammansättning längs vattendrag. Denna studie fokuserar därför på hur isdynamik påverkar träd som växer i strandzonen, med avseende på antal, artsammansättning och mångfald. Resultatet av studien visade att det inte fanns något samband mellan isdynamik och antal träd i de två områdena. I områden med isdynamik var artrikedomen lägre men det var en jämnare fördelning av arterna i jämförelse med områden utan isdynamik. En intressant slutsats av denna studie var att på avstånden där det skadades flest träd var det högre artrikedom och diversitet än på avstånd där färre skadades. / During winter, ice develops in streams and when it melts it may start to move, and it becomes dynamic. Ice dynamics can damage and obstruct trees that grow in the riparian zones. In this study, trees and the ice related damages on trees along two streams were examined. Two locations, one with and one without ice dynamics were identified and the areas were divided into transects at two distances from the stream. Quantity, species and the amount of damage on trees were compared against each other in relation to the two locations with and without ice dynamics. Previously it has been shown that ice can affect the vegetation and composition of species along streams. This study therefore focuses on how ice dynamics affects trees that grow in the riparian zone, with respect to the quantity, composition of species and diversity. The result of this study showed that there is no relationship between ice dynamics and number of trees in these two locations. In the areas with ice dynamics the species richness was lower, but there was a more even distribution of species compared to the areas without ice dynamics. An interesting conclusion of this study is that at distances where most trees were damaged, there was higher richness of species and diversity compared to distances were fewer was damaged.

I den här essän kommer jag berätta om träd, om skogen och om en gubbe som plockar pinnar. Om Djusa, en by utanför Hedemora där jag spenderat timmar på att promenera i skogen som ligger där omkring och hur landskapet genom åren har förändrats på grund av avverkning.  Om Gaspar Borchardt, en violmakare i Cremona som vill bygga en fiol av en speciell sorts lönn som sägs längre inte existera. Om den dubbelheten jag känner för att arbeta med träet som ett levande material. Hur det känns att arbeta med våldsamma verktyg, om hur meditativ och slitsamt det är att slipa en skulptur.  Jag vill belysa och berätta om trädets inneboende känslomässiga kvalitéer, om hur de vårdar och tar hand om kapade träd och stubbar omkring dom. Om hur de processar information och bär på minnen. Om den politiska debatten kring skogsindustrin som är förkroppsligat i träet självt. Men också att förklara min egen omsorg för träden och om arbetsprocessen med mina träskulpturer.

Detta arbete undersöker prestandakraven hos realtidsväxande procedurellt genererande träd baserade på L-systemet genom att jämföra dessa med identiska träd representerade i form av statisk mesh. Ett stokastiskt parametriskt kontextberoende L-system med hakparenteser har implementerats i en enkel testmiljö baserad på OpenGL, statisk mesh har implementerats i form av display list. Undersökningen har jämfört de två teknikerna baserat på renderingstid, minnesanvändning, och genereringstid av Lsystem, såväl som hur de båda teknikerna skalar med antal vertiser och L-systemslängd. Resultaten visar på att de L-systemsbaserade träden har längre renderingstid än de representerade med statisk mesh, utöver tid för att växa träden via L-systemet före var rendering. De L-systemsbaserade träden visade dock på lägre minnesanvändning än sin statiska motsvarighet. Resultaten visar även på att de tekniker som jämförts inte nödvändigtvis var optimalt implementerade, och arbetet avslutas med en diskussion om hur detta skulle kunna åtgärdas i framtida arbeten. / <p>Det finns övrigt digitalt material (t.ex. film-, bild- eller ljudfiler) eller modeller/artefakter tillhörande examensarbetet som ska skickas till arkivet.</p><p>There are other digital material (eg film, image or audio files) or models/artifacts that belongs to the thesis and need to be archived.</p>

Gymnasieelevers förståelse av naturligt urval och fylogenetiska träd har undersökts genom en enkätundersökning med 223 elever på fyra gymnasieskolor i Sverige. Resultatet från studien visar att elever oftare svarar rätt på flervalsfrågor med evolutionära träd än på frågor som behandlar naturligt urval. Det skulle kunna vara för att de frågor (och svar) som tar upp naturligt urval har mer text, där den relevanta informationen måste kunna tas ut först från frågan och sedan från svarsalternativen för att kunna välja det rätta alternativet. Resultatet visar även att det inte finns något samband mellan elevernas förståelse av evolutionära träd och naturligt urval. Eleverna kan alltså förstå det ena (evolutionära träd) men behöver inte nödvändigtvis förstå det andra (naturligt urval) och vice versa. / High school students understanding of natural selection and phylogenetic trees has been tested through a survey of 223 pupils in four upper secondary schools in Sweden. The results of the study show that students more often choose the correct answer on multiple choice questions with evolutionary trees than on questions that address natural selection. One reason for this could be that the questions (and answers) that address natural selection have more text, where the students must be able to take out the relevant information first from the question and then from the answers, in order to be able to choose the correct answer. The result also shows that there is no connection between the students understanding of evolutionary trees and natural selection. The pupils can thus understand one (evolutionary trees) but do not necessarily need to understand the other (natural selection) and vice versa.

Syftet med denna rapport är att sammanställa fakta kring hur åtgärder före och efter trädflytt kan påverka trädets etablering. Rapporten behandlar även vilken inverkan rotbeskärning har på träd och hur nybildning av rötter kan främjas. Rapporten besvarar frågor kring hur ett träd reagerar på att bli flyttat och hur trädart, växtplats och tidigare åtgärder kan påverka resultatet av en trädflytt. Rapporten besvarar även frågor angående vilka åtgärder som kan genomföras, innan och efter trädflytt, för att förbättra trädets etablering på sin nya växtplats, vilken inverkan rotbeskärning har på det flyttade trädet och hur nybildning av finrötter kan främjas. Rapporten är skriven som en traditionell akademisk rapport och är baserad på litteratur som har samlats in från vetenskapliga artiklar, böcker och uppslagsverk. Vid trädflytt förlorar ett träd stora delar, cirka 90 procent, av sitt rotsystem och drabbas av stressymptom. Ett friväxande, sådd i naturen och icke-rotbeskuret, träd kan förlora ännu större delar av sitt rotsystem. Det är viktigt att undersöka om det är ett plantskoleträd eller ett friväxande träd och även vilken trädart som ska flyttas då det kan ha betydelse för hur lyckad trädflytten blir. Genom att utföra rotbeskärning skapas ett kompakt rotsystem som ger en minskad rotförlust. Rotbeskärning främjar även tillväxten av finrötter i rotklumpen, vilket gynnar trädet vid etablering och ger minskad vattenstress. Ofta genomförs en kronreducering för att reducera obalansen mellan krona och rötter. En måttlig kronreducering, mellan 10 och 30 procent, kan gynna trädet. Om trädet ska kunna etablera sig och överleva flytten måste det övervinna stressymptomen. Om ett träd ska kunna bilda nya rötter och ha tillväxt av grenar och skott behöver trädet ha god vitalitet. Bevattning spelar en essentiell roll för trädets överlevnad och etablering. Mulch kan ge god tillväxt av finrötter och bidra till en förbättrad etablering. Rapportens slutsats är att både förberedande åtgärder och efterskötsel har inverkan på trädets etablering och hur väl trädet klarar av att bli flyttat. En korrekt genomförd rotbeskärning bör utföras, en måttlig kronbeskärning av 10-30 procent av kronan bör utföras, träd ska flyttas under sin viloperiod och träd som flyttas bör ha hög vitalitet. Nybildning av rötter främjas av god markfukt, varm jord, jämn bevattning och att mulch läggs på. / The purpose of this report was to put together facts regarding how the measures before and after tree transplanting can affect the establishment of the tree. The report also dealt with the impact that root pruning might have on trees and how regeneration of roots can be promoted. The report answers questions concerning how tree transplanting affects a tree and how tree species, locality and previous measures can influence the effect of a tree transplanting. The reports also answers a question concerning which measures could be performed, before and after tree transplanting, to improve the tree’s establishment in it’s new locality. The last question that this report answers is what impact root pruning has on the tree and how regeneration of fine roots can be favoured. The report is written as a traditional academic report and is based on literature that was collected from scientific articles, books and encyclopedias. A tree loses a large amount, approximately 90 percent, of its root system during the tree transplanting. This causes stress symptoms in the tree. A tree, sown and grown in nature, that has never been root pruned will lose even larger amounts of its root system when it’s transplanted. It’s important to do investigations before tree transplanting. Investigations should be done before tree transplanting to determine what kind of tree, nursery-grown or grown in nature, and what species is about to be transplanted. Both of these aspects may have an influence on how successful the transplanting is. Root pruning can make the root system more compact which reduces root loss during transplanting. Root pruning also increases the amount of fine roots in the root ball which is beneficent during establishment and also reduces water stress. The high amount of root loss causes an imbalance between crown and roots. The crown is often reduced to correct this imbalance and in this report it was proven that a moderate crown reduction is beneficial for the tree. The tree must overcome the stress symptoms to be able to survive and to establish itself. Trees need good vitality to be able to regenerate roots, shoots and branches. Irrigation plays an important part in the establishment and the survival of the tree. Mulch can promote regeneration of fine roots and contribute to an improved establishment. The conclusion of the report is that both preparatory measures and after care has an impact on the establishment and on how successful the transplanting of a tree will be. A correctly executed root pruning and a moderate crown pruning (10 to 30 percentage of the crown) should be carried out. Trees should be transplanted during their dormant season and trees, that are going to be transplanted, should have high vitality. Regeneration of roots is promoted by having good soil moisture, warm soil, even watering and applying mulch.

Forskning och studier om hamlade träd och lövängar har varit något begränsad p.g.a. att de spår som syns i våra marker endast hyser ett fåtal rester. Förmodligen har landskapet varit rikt på hamlade träd. Under en inventering som pågick mellan 2004–2007 i nordöstra Skåne lokaliserades individer med hamlingsspår samt lövängsrester. Med den som grundmaterial genomfördes en inventering av fyra utvalda lokaler, varav två har ett formellt skydd i form av naturreservat och kulturreservat samt två utan skydd. Samma metod användes. Inventeringen visar att hamling och nyhamling av träd har ökat, främst på de lokaler som har skydd. Dessa lokaler har dessutom en skötselplan som gynnar hävd vilket passar individer med hamlingsspår. Resurser i form av medel och kunskap borde förläggas inom de områden där hamlade träd har störst chans att leva kvar. Reservat ger den möjlighet som ett långsiktigt bevarandearbete kräver, med en skötsel som gynnar de hamlade individerna, framhäver nyhamling samt det biologiska kulturarvet.