Detta arbete syftar till att undersöka vilka möjligheter för lärande applikationer marknadsförda som pedagogiska erbjuder samt hur dessa används av barn. Detta sker med utgångspunkt i de fyra kriterierna för att avgöra applikationernas pedagogiska värde, framtagna av Hirsh-Pasek, Zosh, Golinkoff, Gray, Robb och Kaufman (2015). De applikationer vi valt att undersöka är Jaramba samt Tripp trapp träd, vilka ligger på App Stores topplista och marknadsförs som pedagogiska. Då vi ville undersöka relationen mellan applikationers innehåll och barns användning utav dessa, valde vi att utgå från ett socialkonstruktionistiskt perspektiv med utgångspunkt i multimodal designteori. Arbetet har en kvalitativ ansats och datainsamlingen utgörs av två delar, vilka är innehållsanalyser och videoobservationer. Resultatet visade att den didaktiska designen gav upphov till meningsskapande aktiviteter vilket uttrycktes i de sociala interaktionerna men också i barnens handlingar. Däremot uppnådde inte applikationerna de höga värdena av pedagogiskt innehåll när de enbart användes av barnen. Det är därför av vikt med en närvarande pedagog som kan vägleda barnen i användningen av applikationer. En pedagog har dessutom möjligheten att utmana barnen i att använda multimodala uttryck i sociala interaktioner, något som applikationerna själva inte kunde erbjuda i någon större utsträckning.

Jag har valt att kalla mitt projekt ”Whereabouts”, vilket betyder plats eller tillhåll. Och det är just en plats som jag försöker skapa i mitt examensarbete. Arbetet handlar om textil i rum och hur jag kan använda mig utav textil för att bygga upp en rumslighet. Fokus ligger på offentlig miljö, och hur jag i en sådan miljö kan skapa en plats för avskildhet och lugn. Lite som ett gömställe att fly till när omgivningen blir stökig och orolig. Det hela resulterar i en rumsavdelare i form av ett textilt tak och golv.Kärnan i projektet är att utforska hur jag kan skapa rumslighet, eller snarare illusionen av rumslighet då jag inte använder mig av några väggar som stänger av flödet i rummet. Istället undersöker jag om det skapas en känsla av att kliva in i ett annat område eller rum genom att föra in ett extra, lägre tak över ett begränsat område. Om det skapas en annan atmosfär under taket. För att ytterligare bygga på detta, arbetar jag även fram ett golv, som fungerar som en avspegling av taket och därmed binder ihop golv och tak. / Program: Textildesignutbildningen

<p>Med naturen och Learning study modellen som inspirationskällor har jag arbetat med tema träd under två veckor på en förskola med barn i åldrarna 3 – 6 år. För att tydligt kunna synliggöra barnets lärande har för- och eftertester varit en del av metodarbetet. Testerna genomfördes med hjälp av intervjuer. Barnen fick även rita teckningar av ett träd både vid förtestet och eftertestet. Detta som ett ytterligare komplement för att kunna se deras kunskapsutveckling. Under dessa två veckor mellan för- och eftertestet deltog barnen i olika aktiviteter på ett lekfullt och lustfyllt sätt. Genom hela arbetet användes en handdocka i form av en ekorre. Handdockan gjorde att även de barn som var lite reserverade vågade prata och ställa frågor. Vidare användes även olika lekar såsom tillexempel memory och Kims lek. Utifrån den här studien med inspiration från Learning study metoden kan man konstatera att barnens kunskap inom temat träd har utvecklats.</p>

Med naturen och Learning study modellen som inspirationskällor har jag arbetat med tema träd under två veckor på en förskola med barn i åldrarna 3 – 6 år. För att tydligt kunna synliggöra barnets lärande har för- och eftertester varit en del av metodarbetet. Testerna genomfördes med hjälp av intervjuer. Barnen fick även rita teckningar av ett träd både vid förtestet och eftertestet. Detta som ett ytterligare komplement för att kunna se deras kunskapsutveckling. Under dessa två veckor mellan för- och eftertestet deltog barnen i olika aktiviteter på ett lekfullt och lustfyllt sätt. Genom hela arbetet användes en handdocka i form av en ekorre. Handdockan gjorde att även de barn som var lite reserverade vågade prata och ställa frågor. Vidare användes även olika lekar såsom tillexempel memory och Kims lek. Utifrån den här studien med inspiration från Learning study metoden kan man konstatera att barnens kunskap inom temat träd har utvecklats.

No description available.

<p>Denna rapport behandlar procedurell generering av träd och skapandet av en applikation som med hjälp av multitrådade tekniker genererar och renderar dessa i realtid. Detta exemplifieras av att träden påverkas av vindkrafter. Algoritmen för trädgenerering beskrivs utförligt samt redogör för olika tekniker för att uppnå realtidsprestanda när träden påverkas av vindkrafter.</p>

Denna rapport behandlar procedurell generering av träd och skapandet av en applikation som med hjälp av multitrådade tekniker genererar och renderar dessa i realtid. Detta exemplifieras av att träden påverkas av vindkrafter. Algoritmen för trädgenerering beskrivs utförligt samt redogör för olika tekniker för att uppnå realtidsprestanda när träden påverkas av vindkrafter.

Med bakgrund i vetskapen om att olika forskningsgrupper använder olika samverkande discipliner i sina projekt och för att framtiden eventuellt kommer att behöva se annorlunda ut än den gör nu, vill jag försöka pröva att använda träd i bildundervisningen för att få elever att närma sig tankar om förhållandet mellan människa och natur. Med utgångspunkt i posthumanism och speciellt Karen Barads teorier, i möte med Lotta Johanssons teorier om lärande i blivande, Gert Biestas teorier om pedagogik och andra teorier om hur vetenskap och konst skiljer sig åt eller inte, ställer jag frågorna: Hur förmår träd i bildundervisning ställa frågor om relationen mellan människa och natur? Vilka möjligheter ges till förståelse för trädets eget liv och sätt att vara i en sådan undervisning? Med en postkvalitativ metodologi med inslag av a/r/tography gör jag först en expedition där jag läser och möter olika teorier och texter, reflekterar och gör gestaltningar kring det jag läser. Sedan skapar jag ett förlag till bildundervisning utifrån det. Det förslaget låter jag sedan en grupp elever ta del av i något som jag kallar den pedagogiska situationen. Trädens egen existens och kanske också ett medvetande om trädens agens påvisas genom att lyfta upp trädens sätt att vara, genom att berätta om dem, men också genom att använda pedagogiska flyktlinjer som minorhizoming och låta eleverna vara träd, liksom att arbeta med estetiska praktiker och även ta del av konst. De förgivettagna rollerna kan ifrågasättas lite grann. Studien visa att eleverna uttrycker tankar om att träden har ett eget liv och att de är viktiga för människans överlevnad. Idéen om hur människans position varit och är i förhållande till naturen har tillfälle att ta form i den pedagogiska situationen. Eleverna uttrycker att de får veta en del saker om träd som de inte visste tidigare. Sammanfattningsvis visar undersökningen att undervisningen med den föreslagna pedagogiska situationen ifrågasatte de förgivettagna rollerna mellan människa och natur lite grann. Undersökningen är också ett prov på att användandet av posthumanistiska pedagogiska flyktlinjer och användandet av estetiska lärprocesser och konst, ibland liknar varandra och kan vara ett hjälpmedel för att förstå svåra saker.

Min första tanke när vi skulle göra skola var att jag ville skapa en rolig skola med en spännande miljö, som inspirerar till nyfikenhet och lust att lära. Jag hade en ambition om att fylla skolan med roliga detaljer att upptäcka. I löpet av projektet har jag försökt föreställa mig hur byggnaden skulle upplevas av ett barn. Både på tomten och intill finns en hel del fin natur. Särskilt tyckte jag om en kulle på tomten, där jag kunde föreställa mig att man som barn skulle vilja klättra upp och leka. Jag valde därför att bygga på andra sidan av tomten. Parkeringsplatser och leveranser lade jag nära vägen, så skolgården vänder mot den lugnare sidan. Gränsen mot skogen är mindre tydlig, eftersom det är en bra plats att leka, och kan kanske fungera som en fortsättning av skolgården. et symbolska “kunskapens träd” blev en bärande ide i gestaltningen. Iden kom först i det centrala trapphuset, där en stor pelare format som ett träd bär upp en glaskupol längst upp. Jag ville gärna ha en huvudentre, eftersom det kändes som ett grepp som skulle verka samlande för skolan identitet. Trädet representerar det organiska, naturen, kunskapen och att växa. Annars försökte jag använda ganska enkla former, som cirklar och rektanglar. Cirkeln får symbolisera helhet och jämvikt medan det fyrkantiga och raka uttrycker rationalitet och tydlighet. I själva verket kan trädet beskrivas som en syntes av dessa två - det organiska kan beskrivas med geometriska former, och innehåller både raka och svängda element. Detta kommer kanske allra tydligast fram i hemvisterna, där en rad raka pelare står i kontrast till en slingrande tegelvägg. / My ambition in this project has been to make an exciting and inspiraing school, filled with interesting detail to discover. Throughout the project, I tried imagining how a child would experience the building.  There is a lot of nice nature at Mälarängen. I particularily liked a small hill on the lot. Therefore, I decided to place the building on the other side.  The symbolic "Tree of Knowledge" became a central idea in the process. Starting with the cetral staircase, where a large pillar shaped like a tree holds up a large glass cupola in the ceiling, the concept spread to the rest of the building as well. I wanted a main entry, as I fealt it would create a sense of toghetherness within the school.  The tree represents the the organic, nature, knowledge and growth. Other than that, I decided to try to stick to simple shapes like the circle and straight lines/squares. The circle symbolises wholeness and equality, while the straight lines express rationality and clarity.

Introduktion – Projektets syfte är att undersöka hur man framhäver trädets form med hjälp av armaturplacering, intensitet och färgtemperatur samt hur belysningen anpassas efter olika trädarter och trädtyper. Metod – Denna kvalitativa undersökning har genomförts genom intervjuer och kvasi-experiment av personer som arbetar eller studerar inom belysningsbranschen. Resultat – Mycket handlar om den kringliggande miljön. Hur mycket ljus eller mörker som finns runt om påverkar därför hur vi upplever ljuset. Det är viktigt att ta hänsyn till den kringliggande miljön och se till att varken belysa för mycket eller för lite. Att arbeta med färgtemperaturer som ligger nära ytfärgen är ett bra sätt att förstärka materialet. Att noggrant planera ljus förstärker växternas material och gör att man uppskattar naturen runt omkring. Utifrån svaren från enkäten dras slutsatsen att alla upplever skillnad på upplevd volym med hjälp av en kombination av färgtemperaturer. Analys – Om upplevelsen blir större eller mindre med varmt respektive kallt ljus var det delade meningar om. En intervjuad person upplevde att en kall färgtemperatur ökade den upplevda volymen, en annan sa att en varm färgtemperatur skulle öka den upplevda volymen. Man kunde se att med en kall färgtemperatur ökade den upplevda volymen och skapade mer liv i trädet. Majoriteten tror att trädets volym kan förändras med hjälp av färgtemperaturer. Diskussion – Efter att ha utfört både kvasi-experiment och intervjuer kan man se att alla människor upplever ljus olika. En person vill ha mer ljus medan en annan vill ha mindre ljus på exakt samma träd. Något som också har noterats är att de personer som intervjuades hade fler liknande åsikter kring hur träd bör belysas jämfört med de respondenter som svarade på enkäten vid experimenttillfället. Åsikterna var mer splittrade bland studenterna. Mycket handlar om den kringliggande miljön, hur mycket ljus eller mörker som finns runt om då detta påverkar hur vi upplever ljuset. Det är viktigt att ta hänsyn till den kringliggande miljön och se till att varken belysa för mycket eller för lite.