Syftet med kunskapsöversikten är att undersöka vilka svårigheter som är vanligt förekommande för flerspråkiga elever i NO-undervisningen och hur undervisningen kan utformas för att motverka dessa svårigheter. För att ta reda på detta har internationella och svenska studier analyserats för att se vad de gemensamt visar är de största utmaningarna och hur de kan motverkas. Metoden som användes för att hitta relevanta vetenskapliga artiklar var en systematisk sökning i SwePub, ERIC (Educational Resources Information Center) via EBSCO samt manuella sökningar. På grund av det stora antalet relevanta artiklar och den begränsade tiden, har endast en del av artiklarna valts ut. Svenska studier prioriterades i första hand. Resultatet visar att det finns flera utmaningar i undervisningen. En utmaning är att det i många klassrum finns ett stort antal språk representerade och att det inte är möjligt för lärare att kunna alla dessa språk. Vidare så är både skolspråket och det ämnesspecifika språket i NO-undervisningen en utmaning för flerspråkiga elever. Undervisningen bör utformas så att eleverna erbjuds gott om tillfällen till interaktion där de tillsammans kan skapa en djupare förståelse för ämnesinnehållet. De bör uppmuntras att använda sig av alla sina språkliga resurser för att kunna utnyttja sina erfarenheter och kunskaper. Eleverna bör erbjudas stöd av konkret material, multimodala resurser, rörelse med mera och lärare bör ha höga förväntningar på eleverna och se till deras potential. Slutligen är det viktigt att lärare utformar undervisning som är kognitivt utmanande med en hög nivå av stöd, i stället för att anpassa undervisningen efter elevernas språkliga nivå och förenkla innehållet.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur undervisningen i förskolan kan stödja flerspråkiga barns språkutveckling. För att besvara syftet har semistrukturerade intervjuer med sex olika förskollärare genomförts. Som tolkningsverktyg användes den transspråkande teorin där vi har utgått från två praktiker - social rättvisa och social praktik. Studiens resultat påvisar att förskollärare har en positiv attityd till flerspråkighet och att de synliggör barnens olika språk i verksamhetens miljö. Resultatet visar också på olika strategier som används för att främja flerspråkighet och språkutveckling i förskolan.

Ett globaliserat samhälle medför högre mångfald vilket sätter skolan inför stora utmaningar. Den inarbetade enspråkighetsnormen som råder i skolor måste motarbetas för att skapa ett inkluderande arbetssätt som anpassas efter alla elevers förutsäskttningar och behov. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka det pedagogiska förhållningssättet transspråkande och hur det kan implementeras i svenskundervisningen samt vilka hinder som kan förekomma. Studien utfördes via systematiska sökningar som gav träffar av vetenskapliga artiklar som lyfte fenomenet transspråkande. Genom en tematisk analys kunde relevanta delar av artiklarna kodas och ett samband mellan de olika artiklarna synliggjordes. Resultatet av litteraturstudien visade transspåkandets positiva effekter för elevers kunskaps-, identitet- och litteracitetsutveckling. Forskningen visade också faktorer som hindrade implementering av ett transspråkande arbetssätt. Sammanfattningsvis är ett transspråkande arbetssätt gynnsamt för alla elever och bidrar till en skola för alla. / A globalized society entails a higher diversity which bringsgreat challenges to the school system. For all children to have afair chance of developing their linguistic skills, teachers mustbreak the monolingual norm and adjust their teaching toaccommodate the needs that are required. The aim of this studywas to investigate the translanguaging pedagogy and how it canbe implemented in Swedish education. In addition, it alsoinvestigated the obstacles that can occur when implementingthe studied pedagogy. The study was carried out by systematicsearches that resulted in scientific articles focusing on thenewly established approach of translanguaging. In order for theaim to be attained the most relevant articles were later analyzedthrough a thematic analysis. The results of the study showedthat a translanguaging pedagogy positively affected thestudents in more ways than one. Besides the development inlanguage and literacy, the students also developed their identitywhile expanding their sphere of knowledge. Although theeffects of the pedagogy were positive, the results also showedthat the implementation of new teaching strategies faceobstacles and are therefore often lacking. In conclusion, atranslanguaging pedagogy is seen as a strategy that is profitablefor all students and contributes to developing an equaleducation for everyone.

Philosophiae Doctor - PhD / It has been noted by Lin (2013) that studies on multilingual talk, as illustrated by code switching in the classroom, have been repetitive and descriptive, and have for a while not been underpinned by substantially new or different questions (Lin, 2013:15). First, many of the studies in the literature have, for instance, concluded that there is a functional allocation of languages (FAL) in multilingual classroom teacher talk (e.g. Baker, 2012; Martin, 1996; Probyn, 2006, 2014; Jegede, 2012; Modupeola, 2013; Salami, 2008), such that language „a‟ is used for presentational knowledge, and language „b‟ is used for explanatory knowledge, and these claims have not been subjected to sustained scrutiny. Secondly, codeswtiching and translanguaging increasingly have been the dominant and exclusive frameworks used, and this has limited the kinds of insights that can be obtained or the kinds of questions that can be posed. / 2024

Syftet med studien är att undersöka vilka svårigheter som är vanligt förekommande för flerspråkiga elever i NO-undervisningen i årskurs F-3 och hur kan läraren kan utforma sin undervisning för att motverka dessa svårigheter. För att besvara frågeställningarna har semistrukturerade intervjuer med lärare och elever i årskurs ett, två och tre genomförts som sedan analyserats genom en tematisk analys med innehållsanalys i olika steg. Resultaten från studien visar att språket är ett hinder för eleverna vilket gör att de har svårt att uttrycka sig. Skolspråket och det ämnesspecifika språket i NO-undervisningen en svårt för flerspråkiga elever eftersom eleverna stöter på nya ord och begrepp på svenska språket. Eleverna bör erbjudas ett varierande arbetssätt med stöd av konkret material, bildstöd, film, widgit online som är en specifik hemsida där man kan göra egna bildstöd och andra multimodala resurser. Slutligen är det viktigt att ha en tydlig struktur med en hög nivå av stöd.

Multilingualism is becoming the new norm in Swedish schools due to the growth of the Swedish population and increased immigration. Students learning English often find themselves with more than one language in their repertoire and they need a way to use it. The focus of this study is on the use of translanguaging strategies during English class in grades 1 and 3, and how teachers perceive the use of those strategies.  The background and definition of translanguaging, as well as previous studies including teachers’ attitudes and the advantages of translanguaging are presented. Data is collected through non-participating classroom observations and semi-structured interviews with teachers.  Findings of this study show that students tend to switch between English and Swedish during English class, with other languages used in the case of newly arrived students. Findings also show that the participating teachers have a generally positive perception on the use of translanguaging strategies in the English classroom.

Studiens syfte är att få en ökad förståelse för hur andraspråkselever uppfattar lärarens syn på elevernas modersmål utifrån ett elevperspektiv. Studien har utgått ifrån kvalitativa intervjuer med sex andraspråkselever på gymnasienivå. Resultatet visar att läraren upplevs ha en god inställning till elevernas modersmål och att läraren har en positiv inställning till att eleverna använder sina språkkunskaper i sitt modersmål i skolan. Resultatet visar också att andraspråkselever upplever att läraren använder elevernas språkkunskaper i modersmålet på flera olika sätt för att främja språkutveckling. Resultatet visar dock att några elever med mycket goda språkkunskaper i svenska inte upplever att lärarens syn på modersmålet påverkar deras språkutveckling. Studiens slutsats är att lärarna enligt eleverna har en positiv inställning till elevernas modersmål och att elevernas uppfattningar om huruvida lärarens inställning påverkar deras andraspråksutveckling är påverkad av elevernas språkkunskaper.

Studiens syfte är att undersöka gymnasielärares erfarenheter av och attityder till att använda elevernas förstaspråk i undervisningen. I denna kvalitativa studie samlades data in genom semistrukturerade intervjuer med fem gymnasielärare i svenska som andraspråk. De teorier som varit utgångspunkter för analysen av datan utgörs av transpråkande och interdependenshypotesen. I lärarnas uttalanden synliggjordes både fördelar och utmaningar med att använda elevernas förstaspråk i undervisningen men en positiv attityd var framträdande. Det framkom att lärarna ansåg att involvering av förstaspråket ansågs viktigt både för elevernas identitet och kunskapsutveckling.Tolkningen av resultatet med grund i den teoretiska bakgrunden och tidigare forskning visar att ett transpråkande tillvägagångssätt i en skolkontext där majoritetsspråket ligger i fokus är genomförbar och värdefull för både elevernas kunskapsutveckling och identitet. Slutsatser som kan dras är att lärarna i studien visar en positiv attityd till att använda elevernas förstaspråk i undervisningen men det framkommer även viss problematik.

The purpose of this study is to investigate how and if the intercultural approach is visible in three Swedish curricula, and if and how there are signs of or lack of the translanguaging perspective in the analyzed curricula. The analyzed material is Lpo94 revised 1996, Lgr11 revised 2019 and Lgr11 revised 2021.The result indicates that there are some signs of a positive attitude towards multilingualism and the translanguaging perspective in Lpo94 revised 1996. However, multilingualism is sometimes implicitly formulated as an obstacle, which designates lack of translanguaging. There are also signs of assimilation in Lpo94 which cannot be identified in the revised versions of Lgr11. The result shows a change towards a more positive viewpoint about multilingualism.In all three syllabi, the students are encouraged to use their whole linguistic repertoire while learning Swedish. This indicates signs of both translanguaging and interculturality. There is also a focus on mutual learning in the revised versions of Lgr11, which is a central aspect in translanguaging. The result also shows lack of translanguaging in all curricula since the students are urged to make comparisons between their first and second language.In conclusion the result identifies a change regarding the three curricula since there is a greater focus on the intercultural approach and the translanguaging perspective in the later curricula compared to Lpo94.

Idag är ett stort antal av eleverna i den svenska skolan flerspråkiga. Forskning visar att elever är i stort behov av att få använda samtliga av sina språk i syfte att skapa mening och förståelse. Denna studie undersöker erbjudanden till transspråkande i tre läromedel för behovet hos flerspråkiga elever. Att få använda alla sina språk gynnar inte enbart språkinlärningen utan även självkänslan, självtilliten, inlärningen och ämneskunskaperna. Studiens resultat visar att läromedlen använder transspråkande arbetssätt i varierande omfattning. Två av tre läromedel erbjuder fler transspråkande erbjudanden än enspråkiga erbjudanden. I studiens diskussion problematiseras omfattningen och utformandet av de transspråkande arbetssätten i relation till elevers kunskapsutveckling. Alla elever i skolan gynnas av transspråkande arbetssätt.