Studiens syfte är att undersöka hur lärare arbetar med skönlitterär läsning i ett flerspråkigt klassrum, och hur elevers olika språk kan användas i undervisningen. Deltagarna tar upp lässtrategier, litteraturval, vilken betydelse skönlitteratur har för flerspråkiga elever och hur elevers modersmål kan användas som en resurs för att lära. I studien deltar tre lärare som arbetar i förskoleklass och upp till årskurs 3 på flerspråkiga skolor, och som använder skönlitteratur i sin undervisning. Lärarna intervjuas och materialet transkriberas, därefter analyseras materialet genom en innehållsanalys. Den teoretiska utgångspunkten för studien är det sociokulturella perspektivet som grundar sig i att elever utvecklar språk i interaktion med varandra. Ett synsätt som studien tar hänsyn till är translanguaging som innebär att elever ska uppmuntras till att använda sina olika språk som en resurs för att lära sig. Resultatet visar att lärare är medvetna om att elevers olika språk kan inkluderas och användas i undervisningen. Det framkommer att skönlitteratur är språkutvecklande och att flerspråkiga elever ska läsa samma bok som alla andra elever i klassen. Att hitta en balans i läsundervisningen så att alla förstår, verkar vara den största utmaningen. Alla språk är lika viktiga anser lärarna, dock är de eniga om att svenska är det gemensamma och sammanlänkade språket.

Syftet med denna studie är att undersöka hur verksamma svensklärare i årkurserna 1-3 ställer sig till att andraspråkselever använder sig av sitt förstaspråk i svenskundervisningen för att utveckla andraspråket. Dessutom undersöks det i studien hur de arbetar för att möjliggöra detta för andraspråkseleverna. Studien är byggd på en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer genom telefonsamtal. Lärarna i undersökningen belyser vikten av förstaspråket för andraspråkselevers språkutveckling men nämner även att det är en utmaning. De pekar på att det ibland kan vara svårt att se vad som hjälper eleverna bäst, vilka redskap som skapar störst lärande för andraspråkselever eller hur mycket de skall använda förstaspråket i svenskundervisningen. De anser däremot att det är viktigt och en självklarhet att andraspråkselever skall ges möjlighet att använda sitt förstaspråk som en resurs i andraspråksundervisningen. De lyfter även alla olika metoder och redskap som de arbetar med för att skapa möjligheter för andraspråkselever att använda förstaspråket i undervisningen av svenska.

Det förekommer en debatt om lärares språkanvändning och språkval i engelskundervisningendär det exempelvis finns skilda åsikter gällande språkens omfattning. Den rådande debatten harutvecklat ett intresse för att undersöka området. Studien fordrar ett lärarperspektiv som syftartill att undersöka lärares egen språkanvändning samt uppfattningar kring språkanvändning iengelskundervisning i årskurs 1–3. Detta undersöktes genom metodtriangulering i form av trehalvstrukturerade intervjuer tillsammans med en enkätundersökning med 35 informanter.Informanterna i undersökningarna är legitimerade engelsklärare. Resultatet har diskuteratsutifrån sociokulturellt perspektiv och translanguaging tillsammans med bakgrund och tidigareforskning. Resultatet påvisar att lärarnas uppfattningar kring språkanvändning varierar.Resultatet indikerar dock att lärare anser att engelska språket bör ta mest plats iengelskundervisning och engelska rapporteras också vara det språk som används i störstutsträckning. Undersökningen fann även att svenska är ett språk som tar stor plats iengelskundervisningen. Samtidigt som resultatet påvisar att lärarna har ett positivt synsätt tilltranslanguaging rapporteras övriga språk än engelska och svenska sällan tillämpas. En orsakbeskrivs vara att studiens informanter delade språkkunskaper med elevgruppen. Slutligenpåvisar resultatet att de flesta lärarna följer egna riktlinjer kring språkanvändning utifrånerfarenhet och lärarna önskar inte heller

京都大学 / 0048 / 新制・課程博士 / 博士(人間・環境学) / 甲第21846号 / 人博第875号 / 新制||人||210(附属図書館) / 2018||人博||875(吉田南総合図書館) / 京都大学大学院人間・環境学研究科共生人間学専攻 / (主査)准教授 中森 誉之, 教授 水野 眞理, 准教授 PETERSON Mark / 学位規則第4条第1項該当 / Doctor of Human and Environmental Studies / Kyoto University / DGAM

Due to an increasing number of students in the Swedish schools who has another first language than Swedish, multilingualism is now a feature all teachers must consider – and language teachers in particular. While multilingualism previously was believed to cause intellectual disabilities, more current research has showed the benefits of being proficient in several languages. Pedagogical strategies such as translanguaging, in which a students’ entire linguistic repertoire is recognized, has been developed, and studies have shown that this has increased students’ metalinguistic awareness. Despite this, a policy analysis of steering documents shows that other languages possibly could be interpreted as a problem in English education. By conducting interviews with English teachers I have identified positive as well as challenging aspects of using students’ first languages in English education in a multilingual classroom. This has concluded in a number of suggestions to policy makers, educators and researchers, in order to better make use of the positive aspects of multilingualism and solve some of the challenges.

Idag kategoriseras den svenska skolan som mångkulturell och flerspråkig vilket ställer nya krav på undervisningen. Syftet med denna studie är att undersöka om och hur flerspråkighet synliggörs i svenskämnets läromedel. Prima Svenska 5 används i skolorna idag och sedan 2015 medan Språket lever! 5 användes mellan 1997 och när Lgr 11 utkom 2011.Läromedlen undersöktes utifrån en komparativ analys som är inspirerad av teorierna flerspråkighet, mångkulturalitet och translanguaging. Resultatet visar att flerspråkighet synliggörs utifrån ett västerländskt perspektiv i läromedlen. Dock förekommer det fler mångkulturella personer i Prima Svenska 5 än Språket lever! 5. Resultatet visade också att läromedlen inte ger förslag på uppgifter som är användbara i ett transspråkande klassrum utan det är något som läraren själv får konstruera. Uppgifter där translanguaging kan användas förekommer därför inte i läromedlen.

While there is a growing body of research regarding which instructional strategies are beneficial for English Learners (ELs) in mathematics classes (e.g., Chval & Chávez, 2012; Khisty & Chval, 2002; Moll 1988; Moschkovich, 2002), there are few detailed descriptions of what resources ELs draw on to enable their mathematical discourse. Therefore, this dissertation offers a detailed description of how EL students leverage resources contributed by themselves, their teacher, and the mathematical task in order to enable mathematical discourse. At its core, it strives to be an existence proof of how a linguistically diverse classroom with EL students can be a place of rich, meaningful discourse that supports the learning of mathematics. Using data from a teaching experiment designed to create an ideal classroom environment that supports rich mathematical discourse for EL students, I performed an exploratory case study (Yin, 2017) to investigate the following research question: In a specially-designed setting, how can different resources enable discourse for 9th-grade English Learners during mathematics lessons? In particular, I sought to describe the resources contributed by the students, teacher, and task that worked to enable discourse. In Chapter One, I present a statement of the problem, as well as an overview of statistical data regarding English Learners in the United States. Chapter Two is a review of relevant literature. Chapters Three, Four, and Five are each a stand-alone article intended to be submitted for publication. Chapter Three is an article which theorizes resources for enabling discourse. Chapter Four presents results of an empirical study that describes how resources from the student, the teacher, and the task are leveraged by students to enable their discourse. Chapter Five is intended for a practitioner journal and focuses on how the temporizing (intentional delay) of vocabulary can enable discourse for English Learners. Finally, Chapter 6 ties all chapters together and discusses implications and ideas for future research. The benefits of discourse in mathematics classes have been widely studied and accepted. However, there are few studies around how resources are leveraged in order to enable discourse specifically for English Learners studying mathematics in high school classrooms. In addition, there is a pervasive, misguided deficit view of English Learners which may serve as an obstacle for teachers to notice student resources or implement tasks which have the potential for discourse. Small changes in a task or instruction can lead to more opportunities for English Learners to communicate mathematically. Perhaps more important, however, is the need to recognize the abundance of resources that EL students themselves bring into the classroom. By purposefully honoring the multitude of ways students leverage resources to talk about mathematics, access to meaningful mathematics in the classroom can be improved. This can have a lasting impact for students during their time in high school and beyond. / 2023-01-27T00:00:00Z

I takt med den ökade invandringen till Sverige har vikten av att inkludera de tvåspråkiga elevernas förstaspråk i undervisningen blivit allt viktigare. Begrepp som förekommer inom fysiken är ofta abstrakta och svåra att förstå. Med hjälp av förstaspråket kan eleverna lättare ta till sig ämnesinnehållet. Syftet med denna studie är att få kunskaper kring användningen av translanguaging hos de arabisktalande eleverna när de ska förklara begrepp inom rymden. Translanguaging som metod har vid en sammanställning av ett forskningsläge visat att det stöttar de tvåspråkiga eleverna på flera sätt i NO-undervisningen. Eftersom det inte framkom hur skolor som inte använder sig av metoden arbetar för att hjälpa de tvåspråkiga eleverna, blir det intressant att se huruvida eleverna ändå använder sig av de strategier som finns inom translanguaging. Vår förhoppning är att resultaten kan komma till gagn för lärare i NO.  Studiens resultat visar på att eleverna använder sig av translanguaging vid tillfällen då de arbetar i grupper där gruppmedlemmarna är arabisktalande. När elevernas förstaspråk eller andraspråk inte räcker till vid förklaring av ett begrepp, används istället kroppsspråket som ett kompletterande redskap. Även om användningen av arabiska kan hjälpa eleven att uttrycka sin förståelse för begrepp inom rymden, finns det tillfällen då förstaspråket inte alltid räcker till. Begrepp som kräver längre och djupare resonemang ställer också högre krav på att eleven kan behärska ett mer naturvetenskapligt språk. Eftersom elevernas kunskaper i förstaspråket är begränsade till det vardagliga språket, blir det därmed svårt för dem att fullt utnyttja sina språkliga resurser i NOundervisningen. Att eleverna inte var vana vid translanguaging kan också haft en inverkan på hur väl de lyckades använda sig av sitt förstaspråk.

Tecken som alternativ och kompletterande kommunikation, TAKK, är ett kommunikationsstödjande verktyg som bygger på tecken från det svenska teckenspråket. Syftet med arbetet har varit att undersöka huruvida TAKK kan fungera som ett verktyg för att eleverna i en klass med språklig mångfald ska kunna använda sina språkrepertoarer för att förstå och göra sig förstådda i en svenskspråkig skolmiljö. Frågeställningarna behandlar lärare och elevers upplevelser av introducering och användande av TAKK. Studien utformades som en interventionsstudie och data samlades in med hjälp av intervjuer och observationer. Denna data analyserades därefter med hjälp av centrala begrepp inom translanguaging. Resultatet visar på att TAKK har potential att skapa en lugnare klassrumsmiljö och möjlighet att fungera som en språkstödjande bro i kommunikationen för elever och lärare.

There is a need to move away from the negative perceptions of African languages, and towards accepting the first language as an asset. Literature confirms the issues of language policies and practices in South African schools, as well as the predominant socio-economic challenges as contributing factors affecting learners and teachers in multilingual classrooms. Over the last decade, a concrete theoretical foundation of translanguaging as a pedagogy has expanded and gained momentum. Accepting the use of multiple languages to co-exist in multilingual classrooms, translanguaging has been recognised worldwide. The purpose of the study was to gain an in-depth understanding of how teachers manage translanguaging and how learners in multilingual classrooms learn by using home languages, to facilitate the learning and teaching process. From a qualitative mode of enquiry influenced by the interpretive philosophy and a conceptual framework grounded in the socio-cultural theory and asset-based approach; translanguaging practices were introduced in two schools to potentially understand how it affects learning and teaching practices in multilingual classrooms. Participants included the English teachers and Grade 5 and Grade 6 learners using their first languages alongside English. Data was collected qualitatively through classroom observations, semi-structured interviews, worksheets and storyboards. Thematic data analysis was applied to the gathered data. The study established that the inclusion of first languages mediated the process of learning and teaching and provided guided support to accommodate academic development in multilingual classrooms. Findings revealed the positive attitude and emotions of the learners towards translanguaging, and the consequent appeal for more translanguaging lessons since the strategy informed better understanding. Moreover recommendations included that policy should incorporate teacher training to facilitate translanguaging practices in multilingual classrooms. As solutions to support translanguaging, policy ought to recognise strategies that value the importance of first language as a resource to be implemented in multilingual classrooms. Furthermore, educational psychologists understanding of the systemic needs of all parties involved, and developing proactive support strategies to be initiated in schools as potential learning and teaching methods is recommended. Further studies should include expanding on a comparative and longitudinal research to gain a profound understanding of the effects of translanguaging as pedagogy. / Thesis (PhD)--University of Pretoria, 2020. / Educational Psychology / PhD / Unrestricted