Denna litteraturstudie beskriver andraspråksutveckling utifrån forskning. Vår upplevelse av verksamheten är att lärare inte har kunskaper hur elever med annat modersmål än svenska ska undervisas på bästa sätt. Resultatet i denna studie visar att lärarens kunskaper om andraspråksutveckling är en viktig faktor för andraspråkselevers skolframgång. Forskning visar flera gynnsamma arbetssätt som skulle bidra till en mer utvecklande undervisning för andraspråkslever om läraren har kunskaper om dessa arbetssätt. Lärarens kunskaper kring språkutveckling är starkt förknippat med lärarens attityd till flerspråkighet. Med godare kunskaper kommer också ett positivare förhållningssätt gentemot elever med ett annat modersmål än svenska. Elevens språk bör ses som en resurs och inte som ett hinder. Emellertid visar resultatet att lärare saknar korrekt kompetens, vilket har negativa konsekvenser för elevens språkutveckling. En annan slutsats från resultatet är att kollegialt samarbete har stor betydelse för andraspråkselevers skolframgång. När elevens utbildning grundas på ett gott samarbete mellan modersmålslärare, klasslärare och studiehandledare blir elevens behov synliga. På detta sätt kan man ge eleven större möjligheter att utvecklas så långt som möjligt. Studien är en litteraturstudie som genomförts med informationssökning och litteraturanalys som metod. Syftet med studien är att analysera forskningsmaterial för att kunna sammanställa ett resultat kring vad forskning säger om språkutvecklande arbetssätt. Studien belyser sociokulturell teoriram, kognitivism, pragmatism och behaviourism utifrån ett språk- och lärandeperspektiv. Materialet som använts i studien har valts ut genom kriterier som innebär att texterna ska innehålla skolkontext, årskurs 1-9 och första- och andraspråksinlärning.

Den här kvalitativa studien fokuserar på translanguaging strategier i matematikundervisningen. Syftet med studien är att undersöka på vilket sätt translanguaging kan användas som en meningsskapande metod inom matematiken i grundskolans tidigare år. En observation genomfördes för att undersöka vilka strategier som används inom translanguaging och hur dessa kan utveckla elevernas förståelse och meningsskapande för det matematiska innehållet. Den teoretiska utgångspunkten är den sociokulturella teorin och community of practice som fokuserar på att lärande, mening och förståelse sker i social gemenskap. Under observationerna återkom följande translanguaging strategier: kollaborativ lärgrupp, stimulering av inre språk och översättning. Resultatet visar att användningen av de observerade translanguaging strategierna bidrar till att skapa mening och förståelse för det matematiska innehållet, öka elevernas engagemang samt skapa en tillhörighetskänsla. Det här framkom i de matematiska samtalen som pågick mellan eleverna men också genom det stöd som pedagogerna gav.

Syftet med studien är att undersöka pedagogernas arbetssätt för att utveckla språket hos nyanlända elever i grundskolans tidiga år. Studien undersöker dessutom hur de nyanlända eleverna inkluderas i olika skolpraktiker. Undersökningen har en kvalitativ ansats och är baserad på intervjuer med sex olika pedagoger. För att de nyanlända eleverna ska känna sig inkluderade och utvecklas språk- och kunskapsmässigt måste undervisningen anpassas. Eleverna tillgodogör sig kunskaperna genom att få stöd av studiehandledare.

Denna studie syftar till att få en uppfattning om F-3 lärares attityder till flerspråkighet i skolan. Studien är baserad på intervjuer med lärare. Materialet har bearbetats med en fenomenografisk analysmetod. Analysen visade att det förekom fyra olika kategorier av attityder till flerspråkighet. Resultatet påvisade en variation av attityder. Inget entydigt resultat påträffades. Attityderna till flerspråkighet visade sig vara positiva på så sätt att lärarna bejakar eleverna tillhörighet och ser flerspråkighet som ett pedagogiskt verktyg. Attityderna visade sig även vara negativa på så sätt att flerspråkighet uppfattades som ett hinder för språkutvecklingen.

Följande systematiska litteraturstudie har sin utgångspunkt i translanguaging och matematikundervisning. Syftet med studien är att beskriva resultat av forskning om translanguaging som en pedagogisk strategi inom det flerspråkiga klassrummets matematikundervisning. Frågeställningarna fokuserar på vad tidigare forskning kommit fram till när det gäller användningen av translanguaging i matematikundervisningen i grundskolan och vilka vetenskapliga teorier som forskningen utgår från. Resultatet bygger på 15 vetenskapliga publikationer som har sorterats i ett kategoriseringsschema där olika språkstrategier beskrivs inom translanguaging i matematikundervisningen och i andra ämnen. De teoretiska synvinklarna som forskningen utgår från är sociokulturellt perspektiv, community of practice och Bakhtins teori om dialog, vilka alla fokuserar på att lärande och förståelse sker i gemenskap med andra, vilket också är grunden för translanguaging. Resultatet visar att translanguaging är en meningsskapande pedagogisk strategi som tar tillvara de språkresurser som flerspråkiga elever besitter. Forskningen framhåller också olika strategier som är användbara inom translanguaging för att förståelse och lärande ska ske.

Syftet med denna studie var att öka kunskapen om translanguaging som pedagogiskt verktyg.  Mer specifikt syftade arbetet till att se i vilken utsträckning translanguaging förbättrade interaktionen mellan eleverna och hur eleverna upplevde translanguaging. Studien utfördes i ett engelsktalande land i en undervisningsform som kallas kompletterande undervisning i svenska som erbjuds svenska barn och ungdomar som bor utomlands. I studien användes strukturerade observationer med ljudinspelning under två arbetsmoment samt semistrukturerad fokusgruppintervju med sex elever om hur de upplevde det nya arbetssättet med translanguaging. Det framgick att eleverna använde sig av sina språkliga resurser, det vill säga både svenska och engelska, när de löste uppgifterna i klassrummet. Eleverna ansåg också att translanguaging underlättade arbetet: De hjälpte och fick hjälp av varandra i grupparbetena. Däremot ansåg eleverna inte att interaktionen dem emellan hade ökat till följd av translanguaging.

Syftet med uppsatsen är att undersöka flerspråkiga gymnasieelevers interaktion och användning av sina språkliga resurser i grupparbeten om texter på svenska. Eleverna var mellan 15 och 18 år och deltog i kompletterande svenskundervisning i utlandet. Eleverna samarbetade i smågrupper för att försöka nå en djupare förståelse av två texter. I studien användes officiell translanguaging som ett experimentellt inslag. Detta innebar att eleverna ombads diskutera en av texterna på engelska, majoritetsspråket i landet och sitt starkaste språk. Genom ljudinspelade observationer, dokumentanalys och gruppintervjuer undersöktes elevernas interaktion och användning av sina två förstaspråk, engelska och svenska. Interaktionen studerades ur ett sociokulturellt perspektiv och språkanvändningen analyserades ur ett translanguaging-perspektiv genom en heteroglossisk lins. Resultatet visar att elevernas interaktion hjälpte dem att förstå både ord och innehåll. Nära förknippat med interaktionen var elevernas språkanvändning som också bidrog till den djupare förståelsen av texterna. Genom elevernas flexibla användning av sina språkliga resurser effektiviserades förståelsearbetet. Eleverna översatte åt båda hållen för att förklara ord och mer detaljerat beskriva karaktärerna i texterna. När eleverna, i det experimentella inslaget, diskuterade en text på engelska ökade intensiteten i interaktionen och några elever talade mer och eleverna kom djupare in i textens värld. Mindre avancerade elever fick stöttning och blev också mer inkluderade i grupparbetet.

In the last few decades, a rise in Korean speakers’ borrowing from English has led to a rich pool of contemporary Anglo-Korean vocabulary, also known as English loanwords. Despite the English roots of these borrowed words, their usage in a Korean context is often non-uniform and non-traditional; this process of borrowing, reshaping, and dispersing borrowed vocabulary provides insights on the dynamics of Korean society and its relationship to global English-speaking communities. In order to investigate the variations on Korean speakers’ use of Anglo-Korean words and their potential correlations with various factors, I conducted interviews with 24 native Korean speakers in Seoul, Korea in the summer of 2018. Subjects were diverse in their age, gender, and occupation. I analyzed the r speakers with a preference of Sino-Korean words, speakers with a preference of Anglo-Korean words, and speakers with a speech mixed of Korean, Korean English, and American English. I identified two variables as the most significant causes of diversity of speech: 1) age and 2) exposure to English. I established that 80% of my subjects over the age of 60 fell into the Sino-Korean-dominant category, and the best indicator of a subject being a translingual speaker was an increased exposure to English. In order to expand on evidence from my interviews, I historically contextualize Korean language in society alongside current ideologies related to language in Korea. In so doing, I explore the relationship between these variables and the language varieties of individual speakers. I argue that because a speaker’s age and exposure to English shapes the language variety they use and the language ideology in Korea touches individual speakers in different ways, native speakers in today’s Korea use several language varieties. These findings challenge the notion of a linguistically and ethnically homogeneous Korea and shed light on the current status of Korean English and American English in Korea.

Denna uppsats bygger på en systematisk litteraturstudie där syftar att undersöka vilka faktorer som påverkar andraspråkselevers språkutveckling. Uppsatsen syftar också till att ge en samlad bild om modersmålets betydelse för andraspråkselevers språk- och kunskapsutveckling. Arbetet tar sin utgångspunkt i translanguaging- och i det sociokulturella perspektivet. Empirin som ligger till grund för denna systematiska litteraturstudie bygger på svensk och internationell forskning. De faktorer som framkommer i studiens resultat är att andraspråkselevers språkutveckling påverkas av lärares inställning till elevens modersmål. Resultatet visar också att ett lands språkideologi har en inverkan för elevers identitetsutveckling, vilket därmed bidrar till att elever anpassar sig efter den rådande normen. Den samlade bilden av forskningsområdet visar även att elevernas modersmål är betydelsefullt för elevernas språk- och kunskapsutveckling.

abstract: In the United States, we tend to understand linguistic systems as separate and autonomous, and by this understanding, bilinguals are people who speak two different languages and switch between them.  This understanding of bilingualism, however, does not reflect the reality of the way many bilinguals use language.  Rather than “code-switch” between two languages, sociolinguists posit that many bilinguals understand their language as a single linguistic system, and choose different elements of that system in different situations, a process termed, “translanguaging.” Translanguaging provides an alternative framework for examining bilingual language as an ideological system in plays, particularly plays which use translanguaged dialogue to describe the experiences of young people who dwell on and cross borders, a category of plays I term, “Border Theatre for Young Audiences (TYA).” This descriptive study utilizes grounded theory and close reading theoretically grounded in border studies and sociolinguistic theory to determine what roles Spanish and English play in Border TYA as autonomous systems, and as pieces of a new, translanguaged system.   Playwrights of Border TYA u translanguaging as a structural metaphor for cultural negotiation to examine identity, belonging, and borders.  Translanguaging provides subaltern characters a process for communicating their experiences, examining their identities, and describing encounters with borders in their own unique linguistic system. Border TYA, however, does not exclusively translanguage.  Border TYA also incorporates monolingual dialogue and translation, and in these instances the languages, Spanish and English, function autonomously as tools for teaching audience members to recognize vocabulary and cultural experience. / Dissertation/Thesis / Doctoral Dissertation Theatre 2017