This essay presents research on the usage of pedagogical translanguaging in the teaching of English in lower primary schools in Sweden (grades F-3). The focus of the study is to research if and how pedagogical translanguaging is used in English teaching. The data was collected using a qualitative method. Through classroom observations, findings showed that the use of pedagogical translanguaging was recurrent in all six observations. The most common method of pedagogical translanguaging was the use of the first language to enhance pupils’ understanding and code-switching. This paper might help teachers that are struggling to uphold the old paradigm of target language only in foreign language learning but also opens up for a multilingual approach in other subjects.

Den här intervjustudien har en fenomenografisk ansats som syftar till att utreda förskollärares uppfattningar om svenska som andraspråk. Intervjufrågorna belyser förskollärarnas syn på de didaktiska valen som görs och anledningen till att vissa flerspråkiga barn inte utvecklar svenskan i samma takt jämfört med andra flerspråkiga barn.Resultatet visar på ett problematiskt förhållande till modersmålet, både från förskollärarna och vårdnadshavarna. Samtidigt som modersmålet uppmärksammas som betydelsefullt för barnens simultana språkutveckling visar denna studie på hur förskollärarna ofta översätter barnens modersmål till svenska. Fokuseringen på svenskan för med sig att barnen till övervägande del pratar svenska inom ramen för förskolan även om det inte är deras starkaste språk. Resultatet visar också på att engelskan ses som en anledning till att barnen inte utvecklar svenska. Hemmavid spelar barnet spel eller ser på barnfilmer på engelska med hjälp av digitala hjälpmedel. Det för med sig att barn utvecklar engelskan men kan sparsamt med svenska. Det här tillsammans med förskollärarnas fokusering på svenskan kan medföra att barnet inte utvecklar något fullvärdigt språk. Varken på modersmålet, svenskan eller engelskan.

Syftet med examensarbetet är att beskriva hur modersmålslärare och ämneslärare arbetar för att gynna flerspråkiga elevers språk- och kunskapsutveckling. Med detta syfte ingår det att studera vilka arbetsformer lärarna lyfter fram som är användbara för att stödja eleverna i deras språk och kunskaper samt betydelsen av det första språket i inlärningsprocessen. Flerspråkighet är av stort värde för samhället. Därför är det positivt om undervisningen bidrar till att utveckla ett avancerat språkbruk i fler språk än majoritetsspråket. Studien inriktar sig framför allt på ämneslärare och modersmålslärare roll i arbetet med att bygga upp elevernas språkfärdighet, vilket leder till att de höjer sina prestationer. I bakgrunden skriver jag om språkets betydelse för inlärning för andraspråkselever i enlighet med styrdokument. Jag förankrar min studie i den sociokulturella teorin av Lev Vygotskij, Deweys teori och den språkinriktade undervisningen. Genom öppna frågor i semistrukturerade intervjuer, intervjuade jag sex verksamma lärare som har lång erfarenhet i andraspråksundervisning.  Resultatet visar att samarbetet mellan ämneslärare och modersmålslärare kan vara ett effektivt redskap för elevernas språk och kunskapsutveckling. Dessutom visar resultatet att språk och kunskapsutveckling går hand i hand och att första språket är en viktigt resurs för lärande. Modersmålsundervisningen och studiehandledningen anses som ett verktyg som kan gynna elevernas kunskaper i NO-ämnena. Genom att vägleda elever visar lärarna hur förstaspråk kan öppna dörren för kunskapsutveckling. Studiens resultat visar också på de viktigaste didaktiska metoder som kan främja elevernas lärande, metoderna hjälper läraren att ta tillvara eleverna förkunskaper samt att metoderna ger stor stöttning till eleverna att utveckla deras vetenskapliga språk. Resultatet av ett gemensamt arbete leder till att flera elever som har problem med inlärningen av NO-kunskaper blir godkända. Translanguaging kan vara en bra metod och ett sätt att utveckla begreppsliga kunskaper i NO-klassrummet med hjälp av studiehandledare.

Syftet med den här studien är att bidra med kunskap om vilket förhållningssätt pedagoger i förskolan har till det språkutvecklande verktyget kodväxling. Det är en kvalitativ studie som innebär att intervjuer har genomförts med fyrapedagoger som arbetar på en mångkulturell förskola. Studien vilar på ett sociokulturellt perspektiv och även arbetsmetoden translanguaging förklaras. Studiens resultat visar att pedagogerna som deltog i studien har en positiv inställning till att arbeta med translanguaging och kodväxling med flerspråkiga barn i förskolan, eftersom de upplever att barnens ordförråd och språkförståelse stärks. De uttrycker även att det är viktigt att finna en balans i arbetet så att kodväxlingen inte tar över helt.

Sverige är ett flerspråkigt samhälle och det talas mer än 150 olika språk i landet. Trots detta genomsyras fortfarande många svenska skolor av en enspråkig norm där svenska är det språk som prioriteras. Därför är syftet med vår studie att beskriva och analysera hur lärare erfar flerspråkighet. Specifikt är syftet att urskilja möjligheter och hinder för att flerspråkighet ska kunna användas som en resurs i skolan. För att undersöka detta har vi valt att använda en kvalitativ forskningsmetod i form av semistrukturerade intervjuer med fyra lärare. Vi utgår från fenomenologin och vill genom empirin få förståelse för lärarnas upplevelser av att undervisa flerspråkiga elever för att förstå fenomenet flerspråkighet i klassrummet. Vi har använt oss av Interpretativ fenomenologisk analys (IPA) för att tolka empirin där vår förförståelse är formad av den forskningsbaserade teorin om translanguaging. Studiens resultat visar att lärare har olika upplevelser och förhållningssätt till flerspråkighet och flerspråkiga elever. Resultatet visar även att flerspråkighet inte implementeras i undervisningen i den mån som lärarna önskar och det framgår att detta beror på olika faktorer.

I examensarbetet har vi arbetet med frågeställningarna ”Vilket förhållningssätt tilltransspråkande har lärare i de samhällsorienterande ämnena?” och ”Vad har lärare i desamhällsorienterande ämnena för erfarenhet kring ett transspråkande förhållningssätt iundervisningen?”. Syftet med denna studie var att ta reda på i vilken utsträckninggrundskollärare arbetar med transspråkande i det flerspråkiga klassrummet med inriktning påde samhällsorienterande ämnena. Studien syftade även till att ta reda på vilken inställning lärarehar till transspråkande och vilka erfarenheter de har av det. Detta genomfördes med enenkätundersökning som besvarades av grundskollärare som undervisar i desamhällsorienterande ämnena. Enkätundersökningen skickades ut via sociala medier ochslumpmässigt utvalda rektorer i hela landet. Lärarna fick svara på frågor om deras erfarenheterav flerspråkighet och transspråkande. De fick redogöra för hur de arbetar med flerspråkighet iegen undervisning och vad de har för kunskaper om transspråkande. Resultatet visar på attlärarna arbetar med flerspråkiga elevers språkliga resurser men att begreppet transspråkandeinte är så väletablerat hos dessa lärare. Dock finns där en vilja och en god attityd till att arbetamed elevernas alla språkliga resurser i det flerspråkiga klassrummet.

This study explores how teachers view the role of students’ multilingualism at a Language Introduction Program (Språkintroduktion) for newly arrived students aged 16–20 in Sweden. Through qualitative interviews with teachers, analyzed through phenomenography theory, the study explores when teachers make use of their students’ multilingualism and what potential risks they view with a multilingual pedagogy. Students’ languages are used by all informants for translation and brief explanations, and by some informants to read texts and discuss subject matter as well. The main risks highlighted by some informants are large groups of pupils with a shared language dominating the classroom at the expense of the rest, and the use of the mother tongue being detrimental to the pupils’ exposure to the target language. The study concludes that the issue of multilingual pedagogy requires situation-specific professional decisions based on the individuals’ needs and the group’s social dynamics. For teachers to make such decisions, increased knowledge about meaningful multilingual teaching methods is required.

Trots att mångkultur och flerspråkighet har blivit allt mer vanligt i Sverige idag så genomsyras skolor och undervisning fortfarande av enspråkiga normer. Translanguaging är ett begrepp som på grund av detta har fått ett stort genombrott i forskning kring språkutveckling. Translanguaging innebär att flerspråkighet på ett systematiskt sätt implementeras i undervisningen och möjliggör för eleverna att använda alla sina språkliga resurser. Syftet med denna kunskapsöversikt är att sammanställa och granska forskning om translanguaging och hur det kan implementeras i undervisningen. För att uppfylla vårt syfte använde vi oss av frågeställningarna: Vad säger forskning om translanguaging och hur kan det implementeras i undervisningen? Hur definieras translanguaging av forskarna i de vetenskapliga artiklarna? Denna kunskapsöversikt innehåller sex vetenskapliga artiklar som noggrant valdes ut för att studierna innehåller implementeringen av translanguaging i undervisningen. För att finna dessa vetenskapliga artiklar gjordes litteratursökningar med utvalda nyckelord för att få specifika träffar.  Resultatet i denna kunskapsöversikt visar att translanguaging främjar elevernas språkutveckling men även deras kunskapsutveckling. Resultatet visar också att implementering av translanguaging i undervisningen bidrar till att eleverna får en positiv inställning till språk.

Syftet med denna studie är att undersöka hur transspråkande bidrar till inkludering och utveckling av nyanlända elever samt vilka strategier och metoder som passar bra till just NO-undervisning. I detta arbete har en systematisk litteraturstudie genomförts genom att använda olika artiklars resultat som handlade om transspråkande endast i NO-klassrummet. Data insamlad utifrån artiklarna analyserades kvalitativt med användning av analysmetoden: tematisk analys, vilket innebär att data kategoriseras under olika rubriker. Resultaten visar att flerspråkighet är definitivt en tillgång om den hjälper elever att knyta an till tidigare erfarenheter och skapa förståelse. Däremot kan flerspråkighet och transspråkande vara problematiskt när det leder till missförstånd på grund av bristande översättning. Det visade sig att lärarens roll är centralt i ett transspråkande NO-klassrum. Lärarens medvetenhet om vikten av elevernas förstaspråk är för elevernas lärande och identitetsutveckling början på en framgångsrik transspråkande undervisning. Dessutom beror det mycket på hur läraren lyckas kommunicera med nyanlända elever och visa intresse för deras bakgrund och vad dem kan. Fortsättningsvis beror det på lärarens uppdelning av elevgrupper så att det passar deras behov samt vilka förväntningar läraren har på eleverna.

This paper seeks to investigate how teachers within the course Swedish for immigrants approach translanguaging as a method for language and knowledge development and to what extent translanguaging strategies are used in the classroom. The study was conducted through semi-structured interviews with four in-service teachers. The result shows that the teachers in the study to some extent use multilingual practices to create meaning in conversations and texts and to create a connection between students' linguistic identities. They are also to some extent positive towards translanguaging but expresses that Swedish should be the main language of instruction.