Folketshus och en plats för de lokala producenterna att sälja de lokala produkterna i hjärtat av Nynäshamn. Jag valde denna plats för att den av många uppfattas som osäker och mörk. Genom att skapa en mer levande och användbar miljö kan den outnyttjade grusplanen få nytt liv och bli en tillgång för hela samhället.Genom att skapa en sådan plats för hållbar livsmedelsproduktion i Nynäshamn skulle det inte bara gynna de lokala producenterna och konsumenterna, utan även ge möjlighet till kunskapsdelning och främja samarbete inom sektorn. Det skulle vara en möjlighet att stärka Nynäshamns image som en hållbar och progressiv stad och dra till sig intresserade besökare och turister som är angelägna om att stödja hållbara initiativ och njuta av kvalitetsprodukter från närområdet. / A community center and a place for the local producers to sell the local products in the heart of Nynäshamn. I chose this place because it is perceived by many as unsafe and dark. By creating a more vibrant and useful environment, the unused gravel pitch can be given new life and become an asset for the whole community. By creating such a place for sustainable food production in Nynäshamn, it would not only benefit the local producers and consumers, but also provide an opportunity for knowledge sharing and promote cooperation within the sector. It would be an opportunity to strengthen Nynäshamn's image as a sustainable and progressive city and attract interested visitors and tourists keen to support sustainable initiatives and enjoy quality products from the local area.

Syftet med den här kvalitativa studien var att få en fördjupad förståelse för de åtta speciallärarnas arbete med återkoppling och formativ bedömning, samt dess betydelse för undervisningen i träningsskolan. Data i studien samlades in med fokusgruppssamtal som metod, och fördjupades med berättelser ur utsagor av samma informanter i halvstrukturerade intervjuer. Den teoretiska ramen utgick från didaktik, som låg till grund för arbetet med återkoppling i studien. I kapitlet diskussion tolkades studiens utfall med hjälp av en didaktisk modell - den didaktiska triangeln. Genom återkoppling om såväl hinder för elevens lärande som om elevens proximala utvecklingszon kan speciallärarna finna rätt stöd och den hjälp som eleven behöver. Speciallärarna i studien ansåg att återkoppling till elever med utvecklingsstörning bör vara enkel för dem att förstå och skall ges i stunden. Digital teknik med filmer och bilder kan användas som verktyg i återkopplingen och visa progressionen i elevernas lärande. Ett viktigt arbete i återkopplingen är att finna elevernas proximala utvecklingszon. Resultaten av studien visade att återkoppling till egen undervisningspraktik hjälper speciallärarna att skapa undervisning som främjar elevernas lärande, kritiskt granskar planeringen och ger nödvändigt stöd, samt utmanar eleverna inom gränsen för deras proximala utvecklingszon.

Skolverket kunde meddela att 11% av Sveriges niondeklassare saknade betyg i matematik år 2019. Enligt forskning kan låg matematisk kompetens förorsakas av till exempel bristande eller delvis utebliven undervisning, lärarbyten, stökig klassrumsmiljö, arbetsminnesproblem samt matematikångest. Syftet med denna studie är att ta reda på hur lärare, i årskursintervallet 4–9, kan identifiera matematikångest hos elever som bedöms befinna sig i matematiksvårigheter. Syftet ämnar även belysa vad lärare har för erfarenheter av främjande och förebyggande undervisning för dessa elever. För att kunna belysa detta problem så valdes kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. Tematisk analys användes för att analysera det insamlade materialet, från de tolv lärare som intervjuades. Resultatet visade att matematikångest var ett problem som var relativt okänt bland informanterna. De intervjuade mellanstadielärarna upplevde matematiksvårigheter bland sina elever och kunde bara se stress eller oro vid provsituationer men titulerade inte detta som matematikångest. Högstadielärarna kunde, med sina definitioner av problemet, se matematikångest hos elever men då främst vid testsituationer. Samtliga lärare i studien arbetade aktivt för att försöka individanpassa sin undervisning så gott de kunde. Dessa anpassningar genomfördes främst med elevers förmodade matematiksvårigheter i åtanke och alltså inte specifikt med tanke på eventuell matematikångest.

Denna uppsats tar avstamp i dagens rådande klimatkris. Det som drivit vårt arbete framåt är vårt intresse för hållbarhet samt hur det får mening och arbetas med praktiskt i en förskolekontext. Syftet med vår studie är därför att undersöka förskolors arbete med hållbarhet. Det är en kvalitativ studie som handlar om hållbarhet i förskolan med nedslag i förskollärarnas perspektiv. Med hjälp av semistrukturerade intervjuer som materialinsamlingsmetod söker vi förskollärarnas utsagor om vad hållbarhet är enligt de, vad de har för förhållningssätt till begreppet samt hur de arbetar med hållbarhet i barngruppen men också i verksamheten överlag. Studien tar avstamp i den didaktiska triangeln som är inom ramen för didaktikteori och utgår från forskningsfrågorna: Vad är förskollärarnas syn på hållbarhet? Hur arbetas det med hållbarhet i verksamheten? Samt Vilka svårigheter uttrycks av förskollärarna i hållbarhetsarbetet? Resultatet av studien visar på att informanterna har olika utsagor om vad hållbar är för dem, men det finns flera gemensamma nämnare. Bland annat är det främst de praktiska arbetssätten som utgör det centrala arbetet inom hållbarhet i förskolan. Det träder dock fram vissa svårigheter inom hållbarhetsarbetet som både vi som författare samt våra informanter uppmärksammar.

The purpose of this study is to deepen the understanding of and describe how preschool teachers understand the concept of teaching, and what aspects of teaching they regard as important. The survey on which the results are based is a qualitative study that has been done by interviewing eight preschool teachers via semi-structured interviews. Didactic theory and concepts, in particular the didactic triangle, form the theoretical framework for this study. The results show that the respondents' description of how teaching in preschool can be staged and what is important for this correlates with what is illustrated by the didactic triangle. The results also show that the preschool teachers in the present study show the same ambivalence in using the concept of teaching as the Swedish Schools Inspectorate's (2018) survey shows. One of the reasons for this seems to be a notion that teaching is something that only teachers in the school pursue. One conclusion drawn from the analysis of the results implies that the teaching that the preschool teachers describe provides a broader understanding of what teaching in preschool can be and how it can be understood.

A lot has been said about the Fibonacci Convolution Triangle, but not much has been said about the Tribonacci Convolution Triangle. There are a few ways to generate the Fibonacci Convolution Triangle. Proven through generating functions, Koshy has discovered the Fibonacci Convolution Triangle in Pascal's Triangle, Pell numbers, and even Tribonacci numbers. The goal of this project is to find inspiration in the Fibonacci Convolution Triangle to prove patterns that we observe in the Tribonacci Convolution Triangle. We start this by bringing in all the information that will be useful in constructing and solving these convolution triangles and find a way to prove them in an easy way.

Psykisk hälsa är ett mångfacetterat område med olika dimensioner. Studier indikerar att ungdomars hälsa förbättras så när som på skolutveckling och psykisk hälsa. Skolan är en viktig arena för ungdomar och i flera av skolämnena undervisar lärare om hälsa. Ämnet biologi är ett sådant ämne. Syftet med studien var att belysa lärares uppfattningar om psykisk hälsa och hur de kommer till uttryck i biologiundervisningen i grundskolans årskurs 7-9. Frågeställningar som skulle besvaras var hur lärare uppfattar begreppet psykisk hälsa, hur lärare arbetar med psykisk hälsa i sin undervisnings samt vilka förklaringar lärare ger till hur de arbetar med psykisk hälsa i undervisningen. Data samlades in med hjälp av semistrukturerade intervjuer med 13 lärare på olika skolor. Materialet resulterade sedan i olika utfallsrum som analyserades utifrån den didaktiska triangeln. Studien visar att begreppet psykisk hälsa är svårdefinierat. Lärare arbetar på olika sätt i sin undervisning och utgår ofta från elevernas erfarenheter samt olika samhällsaspekter. Det sker ett ämnesöverskridande arbete inom skolor och i en del fall arbetar skolor även med externa insatser. Lärarna upplever att arbetet med psykisk hälsa i undervisningen är komplext vilket gör att de arbetar på olika sätt och med olika material. Ett läromedel upplevs ofta vara tryggt att utgå ifrån. Externa insatser upplevs också påverka skolans hälsoundervisning.

Studier och forskning har visat att elever har olika förmågor samt varierande motivation, vilket påverkar läroprocessen hos eleverna och deras lust att fortsätta att studera naturvetenskapliga ämnen på gymnasium och högskola. Orsaken är att de anser NOämnen och det naturvetenskapliga språket vara svårt att förstå, de innehåller abstrakta tankar och teorier som är svåra att omvandlas till konkreta begrepp i verkligheten och att detta kräver extra ansträngning. Undersökningen i det här arbetet utfördes som en enkätstudie på grundskolor i södra Sverige. Syftet med undersökningen var att undersöka elevernas motivation till biologilärande och språk och vilka lärometoder som skall användas i klassrummet utifrån elevernas perspektiv. Resultaten visade att många elever erkänner att man kan lära sig NO-ämnen och nå höga betyg om man anstränger sig. Vidare visades det att eleverna kan fördelas i olika motivationsnivåer; motiverade, ej motiverade och varken motiverade eller ej. Deras motivation påverkar biologilärandet och hur de upplever ämnet. Utifrån elevernas svar påvilka didaktiska metoder de ansåg vara bättre visade det sig att det är viktigt för eleverna att de begriper lektionen helt från genomgångarna innan de genomför laborationer eller andra praktiska metoder. Detta tyder på att läraren spelar en stor roll i lärandet.

På en villatomt i Solna finns en förskola som behöver en ny byggnad. Det går 40-50 barn på förskolan i tre avdelningar med en del gemensamma funktioner. Utomhusytan är minst lika viktig som inomhusmiljön hos en förskola därför började jag att göra volymstudier över platsen. Resultatet blev att jag tyckte tomten var för liten för den volym programmet genererade. Därför valde jag att frångå detaljplanen för området och fokusera på en lägre byggnad som utnyttjar taket som utomhusyta. Byggnaden är konstruerad efter ett triangulärt grid som ger form åt rummen och konstruktionen. Mönstret återkommer i taklandskapets som formas genom att vinkla trianglarna. Takets form speglas på innersidan och på så sätt skapas olika takhöjder inne i förskolan. Från insidan är balk- och pelarstrukturen synlig och utnyttjas till bl.a. fast inredning som hyllor men även mer temporär inredning som kojor.    Den triangulära formens fördelar utnyttjas på olika sätt. Formen framhäver rumsordningens kvalitéer och skapar ett flöde mellan rummen samtidigt som förskjutningarna mellan rummen blir rumsavskiljande. Eftersom väggarna, taket och golvet inte är parallella mot varandra bryts ljudet och ljudnivån blir lägre i en annars mycket bullrig miljö. Det triangulära mönstret bidrar även till en ökad stabilitet då det består av diagonaler som fångar upp vridkrafter i konstruktionen. Eftersom utomhusytan är på taket krävs en stabil och tålig konstruktion. En annan kvalité med den triangulära formen är att förskolan blir något annorlunda från barnens hemmiljö vilket bidrar till en mer lekfull miljö. / At a plot in a residential area there is a preschool that needs a new building. The preschool accommodates 40-50 children I three departments with some shared functions. The outside area at a preschool is just as important as the inside of the building, which led to a series of volume studies. The result led to my conclusion that the area of plot was too small in relation to the volume of the house that the programme of the assignment generated. I chose to depart from the local plan of the area and create a low building that uses the roof as the outside yard.    The building is constructed according to a triangular grid which creates the form of the rooms and construction. The pattern recurs in the form of the roof landscape by tilting the triangles. The form of the roof mirrors on the inside and creates different ceiling heights. The beam and pillar structure is exposed inside the building and can be used as for example fixed furniture such as shelves but also temporary features like huts. The benefits of the triangular form have been taken advantaged of in several ways. The form emphasise the room order and generate a movement through the rooms and at the same time create room separation elements. Since the walls, ceiling and floor aren’t parallel the sound won’t transport and the environment improves in an otherwise noisy milieu in a preschool. The triangular grid contributes to improved stability in the construction because it contains only diagonals. A stabile and durable construction is important in this project since the outside area is located on the roof. Further the triangular shape brings something new and playful to the children’s every day notion.

Snacks are often associated with chips and expanded snack products that generally known for their characteristic texture. These products are normally high in calories with a low content of nutrients and are therefore perceived as unhealthy by many consumers.In addition to their low nutrient content, they might be a source of acrylamide,which has been classified as human carcinogen by the European Food Safety Authority. The growing demand for healthier snack foods has led manufactures to begin experimenting with new processing techniques.  The aim of the study is to evaluate product qualities as affected by two different processing techniques of snack pellets. The more conventional expansion method of deep frying in oilis compared to roasting, using salt as a heat conductor. In order to evaluate the effect of salt-roasting, analyses of salt, fat, water and acrylamide content has been carried out. A sensory triangle test was conducted to determine if there is a difference in texture between snacks expanded using the two processing techniques.  Results indicate that salt-roastingmay have a positive effect by reducing the level of acrylamide in the product. Furthermore, salt-roasting provides a snack pellet with a lower fat content. However, the salt-roasting technique results in a higher salt content in the snack as compared to deep frying. The results from the triangle test shows that there was a significant (p=<0.005) difference between the texture of deep fried and roasted snack pellets. Based on the qualitative commentary of the panelists,  the salt-roasted snack pellets are smaller in size and have a harder and more compact texture compared to the deep fried ones.It is important to point out that results of the study are limited and should only be considered as indications.