Platsdelning finns i många olika sociala medier idag och har blivit en populär funktion. Platsdelning kan vara väldigt användbart i olika situationer när det kommer till att lokalisera personer, men många är omedvetna om de säkerhetsrisker som kan komma till följd av platsdelning. Syftet med studien är att uppmärksamma de säkerhetsrisker som finns i samband med platsdelning och undersöka hur medvetna användare är om dessa. Fokus ligger på de tre mest använda sociala medierna i Sverige; Facebook, Instagram och Snapchat. Studien bygger på ett antal semistrukturerade intervjuer där frågor om användandet av sociala medier, platsdelning och kunskap om säkerhetsrisker resulterar i möjligheten att svara på studiens forskningsfråga. Analysen gjordes utifrån ett teoretiskt ramverk sammansatt av flera grenar inom informationssäkerhet, bland annat C.I.A-triangeln. Informanterna diskuterade problem såsom förföljelse och möjlighet till inbrott när det syntes att man inte var hemma. Slutsatser som kan dras av studien är att flera av informanterna inte såg platsdelning som en säkerhetsrisk, en del för att de inte ansåg sig själva tillräckligt viktiga för att det skulle bli ett hot och andra för att de inte hade kunskapen om vilka säkerhetsrisker som kunde uppstå.

Folkhälsopolitiken skapar förutsättningar för befolkningens hälsa. Folkhälsoinsatserna bör vara politiskt förankrade på nationell, regional och lokal nivå för att förstärka folkhälsan. Hälsopolicytriangeln är ett hjälpmedel för de aktörer som vill skapa eller revidera handlingsplaner som används för att styra och följa upp kommunalt folkhälsoarbete. Syftet med studien var att beskriva arbetet med policyformuleringen för Eskilstuna kommuns handlingsplan för folkhälsa ur ett aktörsperspektiv. Studiedesignen var kvalitativ med deduktiv manifest innehållsanalys med stöd av analysverktyget hälsopolicytriangeln. Totalt genomfördes fem intervjuer med politiker, tjänstemän och kommunchefer. I resultatet framkom det att intervjupersonerna beskrev arbetet i policyformuleringen som demokratiskt, att det inte fanns någon hierarki eftersom de strävade mot ett gemensamt mål för folkhälsan. Det framkom även att de ser policyformuleringen som en central och viktig roll i hela policyprocessen för handlingsplanen, eftersom det är där beslut tas angående vad som ska finnas med och vilka folkhälsoinsatser som kommunen ska göra. Handlingsplanen för folkhälsoarbetet speglas av kommunens politiska folkhälsoinriktning, tidigare folkhälsoarbeten och styrdokument. Slutsatserna var att aktörerna beskriver arbetet i policyformuleringen som prestigelöst och demokratiskt för att nå de gemensamt uppsatta målen för folkhälsan i kommunen. Policyformuleringen upplevdes av aktörerna som en central och viktig del i policyprocessen och att lokal folkhälsopolitik tillsammans med tidigare erfarenheter av lokalt folkhälsoarbete samt styrdokument för folkhälsa utgör underliggande faktorer för utformningen av Eskilstuna kommuns handlingsplan. / Public health politics creates opportunities for population health. Public health efforts must be politically supported to be able to enhance public health at national, regional and local level. Health policy triangle is a tool for operators who want to create or revise action plans that are used to control and monitor the municipal public health work. The purpose of this study was to describe the process of policy formulation for Eskilstuna action plan for public health from an actor's perspective. The study design was qualitative with deductive manifest content analysis supplemented by the analysis tool of health policy triangle. A total of five interviews with politicians, officials and municipal managers were conducted. The result shows that the interviewees described the work in policy formulation as democratic, that there was no hierarchy because they strove toward a common goal of public health. It also emerged that they see policy formulation as a central and vital role in the policy process of the action plan. It is where decisions are made and about what should be included and what public health actions that the municipality should do. The action plan for public health greeted appearance mirrored by municipal policy focus on public health, previous public health works and policy documents. The conclusions were that participants describe the work of policy formulation as unpretentious and democratic order to achieve the common goals of public health in the municipality. Policy formulation was perceived by participants as a central and important part of the policy process and that local public health policy, along with previous experience in local public health and regulatory documents for public health serve as underlying factors in the design of Eskilstuna Municipality's action plan.

Syftet med studien är att undersöka hur mycket läsning som sker i hemmet i en årskurs 1 och 2 och inställningen till högläsning och egen läsning bland både barn och vårdnadshavare. I årskurs 1 deltog 17 vårdnadshavare och i årskurs 2 deltog åtta vårdnadshavare. Vi har valt ut åtta barn i respektive klass som vi har intervjuat. Vi har använt oss av enkäter och semistrukturerade intervjuer, i och med det har vi valt en forskningsmetod med kvantitativa och kvalitativa aspekter när vi genomfört vår undersökning. Vårt resultat visar att läsning inte förekommer i lika stor utsträckning som vi antog innan vi gjorde denna undersökning. Vår slutsats är att det behöver läsas mer i hemmen och att det behöver läggas mer tid på boksamtal för att barnen ska kunna utvecklas till tänkande läsare.

Smarta högtalare är enheter vars användande har vuxit signifikant de senaste åren. Genom röststyrning kan användare bland annat spela musik, styra belysningen, öppna dörrar och göra banköverföringar. Dessa funktioner gör smarta högtalare till ett attraktivt mål för angripare att utnyttja och försöka stjäla privat information. Något som kan leda till allvarliga konsekvenser. Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur medvetna människor är gällande smarta högtalare och deras säkerhetsrisker. Arbetet ämnar även undersöka om medvetenhet skiljer sig åt beroende på: (1) vilken attityd respondenterna har gentemot smarta högtalare, (2) om respondenten äger en smart högtalare eller inte, och (3) respondentens ålder. Studien är baserad på en enkätundersökning i vilken respondenterna besvarar frågor gällande ägandeskap, attityd, och medvetenhet om smarta högtalare, med fokus på IT-säkerhet. Analysen är gjord utifrån ett teoretiskt ramverk bestående av flera aspekter som hotar säkerheten för smarta högtalare, samt C.I.A triangeln. Slutsatsen som kan dras från presentationen och analysen av empirin är att medvetenheten generellt ligger på en låg nivå.

En offentlig organisation befinner sig in en miljö som präglas av i huvudsak tre olika logiker, samhällsvärde, effektivitet och laglighet. Den offentliga organisationen är tvingad till att beakta upphandlingslagstiftningen i alla sina anskaffningar. Denna lagstiftning kritiseras ofta, både avforskare och praktiker, för att vara ett hinder mot att kunna styra verksamheten på ett ekonomiskt effektivt sätt. Denna studie har genom kvalitativa intervjuer undersökt hur förutsättningarna ser ut för att styra, kontrollera och följa upp inköpen i organisationer som omfattas av lagen om offentlig upphandling. Syftet har varit att kunna bidra med insikter om hur ekonomistyrning kan tillämpas praktiskt trots normativa motsättningar mellan de olika logikerna som präglar organisationen. Den teoretiska utgångspunkten har varit klassiska teorier för interna organisatoriska förutsättningar i kombination med de konkreta aktiviteter som bygger upp tillämpad ekonomistyrning och därtill relaterade verktyg. Studiens slutsatser och bidrag innefattar att i den praktiska tillämpningen ses inte lagen om offentlig upphandling somett hinder mot ekonomistyrningsaktiviteter utan de avgörande problemen ur ett ekonomistyrningsperspektiv är bristande möjligheter att styra, kontrollera och följa upp organisationens inköpsaktiviteter på grund av undermåliga tekniska system eller dålig kommunikation mellan system. Praktiskt bidrar studien med insikten om att den undersökta organisationen kan bli mer ekonomiskt effektiv genom att involvera inköpsfunktionen tidigare i inköpsprocessen och genom att investera i bättre systemstöd för kontroll och uppföljning. / The context of a public organisation is one that is affected mainly by three different logics, public value, efficiency and legalities. The public organisation has to comply with the law of public procurement in all its procuring activities. The aforementioned law is often criticised, by both researchers and practitioners, for being a hindrance to efficient governance. Through qualitative interviews, this study has investigated how the conditions affecting management control activities regarding governance, control and follow-up of procurement in organisations abiding by the law of public procurement. The purpose of the study was to contribute with insights regarding how management control activities can be applied in practice despite the normative conflicts between the underlying logics that characterise the context of the organisation. The theoretical starting point is classical theories for internal organisational conditions in combination with practical activities that constructs applied management control and associated activities. The study concludes that, in practical application the law of public procurement itself is not seen as a hindrance to management control activities, instead the crucial problems from a management control perspective is the lacking possibilities to govern, control and follow-up procurement activities caused by poor technical systems or lacking communication between existing systems. The practical contributions of the study includes theinsight that the studied organisation could increase its economic efficiency by involving the procurement function earlier in the procurement process and by investing in better systems for control and follow-up.

Idag använder spelindustrin flertalet metoder för att leda spelare igenom spel som färg- och ljussättning och användandet av former. Denna uppsats fokuserar på det sist nämnda och försöker besvara frågan: I valet mellan simpla symboler, finns det en specifik symbol som spelare föredrar att följa och vad assosierar de med denna symbol? För att besvara denna fråga skapades ett test som undersökte spelares val då de presenterades för tre symboler, en cirkel, en triangle och en fyrkant. Testet var en spelprototyp som bestod av en korridor, vilket var spelets inlärnings område, och ett rum med tre dörrar, vilket var det huvudsakliga testet. Testet visade att det inte fanns en viss symbol som spelare följde mer än någon av de andra, men att associationerna med symbolerna verkar stämma överrens med tidigare studiers förklaring av vad symbolerna står för. Detta visar på att att symbolerna kan användas inom speldesign för att framföra meddelanden till spelaren och hjälpa till att leda dem i nya områden. / Presently the video game industry uses a number of methods to lead the players though the games such as colours, lights and shapes. This thesis focuses on shapes and tries to answer the question: In choosing between basic symbols is there a particular symbol that players prefer tofollow and what do they associate with that symbol? In order to answer this question we created an experiment in which we tested how test subjects respond to three primitive shapes, triangles, circles and squares. The experiment consisted of a corridor with a door in one end, acting as the controls tutorial, and a room with three doors which was the actual experiment. Our test shows that there is not a certain symbol that the test subjects prefer to follow, but that the associations to the symbols seem to be true in comparison to earlier made studies on what these symbols are viewed to represent. This points at the possibility that the symbols can be used in game design to convey messages to the players and be used to guide the players in new environments.

The dairy food industry is continuously striving towards products with higher quality and longer shelf-life available to the customer at low prices. Arla Foods in Linköping, Sweden, is currently investigating the possibilities of changing the material in yogurt packaging containers by replacing the currently used carton with a different and cheaper alternative. A successful switch will give the company an economical advantage without affecting the sensory attributes (smell, taste, sight, and consistency), aroma profile or other important trademarks of the yogurt. This study is designed to examine and compare yogurt that has been stored in different packaging cartons, one coated with a single-layered low-density polyethylene (LDPE) and one coated with a currently used multi-layered ethylene-vinyl alcohol (EVOH). The study was based on the analysis and measurement of sensory attributes performed by experts, physical properties in laboratory and chemical composition in GC-FID/MS together with a discriminative test where a group of people would identify any difference between the yogurts. Together, these analyses would provide an explanation about any differences between the packaging materials by connecting physical, chemical and/or sensory characteristics. The collected results would give a better and more comprehensive picture than each analysis would do separately. The results from the study show that there is a difference between yogurts stored in LDPE-based containers and yogurts stored in EVOH-based containers and that the product was chemically affected, mainly by the level of oxygen in contact with the food. The overall assessment is that the largest difference was discovered in the taste.

Med dagens klimatförändringar där extrem torka och extrema översvämningar kommer allt oftare, behöver vi anpassa oss till nya förutsättningar. Matproduktion är något som påverkas men som kanske kommer lite i skymundan i Sverige, då vi är vana att allt alltid finns i affären. Till Sverige importeras stora mängder livsmedel, mycket av detta är sådant vi egentligen har resurser att odla själva. När förutsättningarna förändras i de länder vi idag importerar mat från, kan vi inte längre förlita oss på att det landet längre kommer kunna producera så mycket mat så att det räcker för export. När dessutom befolkningen i världen ökar lavinartat krävs mer mat. Förutom mat krävs också bostäder. Detta är två livsviktiga förnödenheter för människor i Sverige och just därför kanske den egna produktionen av livsmedel behöver öka. Framförallt i Skåne finns många hektar jordbruksmark, dessutom av högsta klass. Men ska det byggas bostäder eller produceras mat som är hållbart på lång sikt? I studien har personer från Malmö kommun, Länsstyrelsen Skåne och byggföretagen Skanska och Peab intervjuats för att undersöka hur skyddet ser ut för den Skånska jordbruksmarken men framför allt hur de värderar den och arbetar i praktiken för att bevara den. De slutsatser som har framkommit av studien är följande: Det finns en variation av intresse och värderingar om jordbruksmarken bör bebyggas eller bevaras för framtida brukande. Det finns en viss lagstiftning men delar av den kan däremot tolkas utifrån aktörens egna intresse vilket kan bli problematiskt. Detta gör dessutom att skyddet inte är så pass starkt som det behöver vara om det ska kunna bevaras för framtida generationer. För att uppnå detta behövs en starkare samordning mellan aktörer men också någon typ av plan eller strategi som tagits fram gemensamt av Länsstyrelsen och kommunen.

The purpose of this study is to deepen the knowledge of how feedback and evaluation with a focus on formative assessment is perceived in terms of what, how and why by a few teachers working in special needs school with a focus on training school. To answer the purpose of this study three questions were formed, What is the teachers` understanding of formative assessment in relation to other practices of assessment and feedback? How do the teachers say they practice feedback and assessment with a formative assessment focus in their teaching practices? What pros and cons do some teachers believe there is in using formative assessment? The study is based on qualitative group interviews with teachers in two schools where all the teachers are active in the training school. The interviews were recorded. To identify the descriptions made by the teachers the transcribed material has been interpreted in terms of the didactic triangel. The results show that teachers are distinctly positive to the use of formative assessment though some negative aspects have been enlightened. The teachers consider formative assessment as increasing the status in today`s school and that the knowledge requirements are clear in the education which leads to a recurring assessment as well as a focus on the learning process. The results also show that documentation and reflection plays an important part in the learning process and that formative assessment promotes learning by using the right artifacts and clear feedback that makes visible the learning of the student. This is conducted by interaction. It is, however, stated that due to the level and type of disability formative assessment is more or less easy to implement. Students at an early stage of development and students in the autism spectrum tend to be more difficult to apply formative assessment to. The results also show that some teachers believe that formative assessment tend to take too much time, as well as demanding more time consuming documentation. / Syftet med denna studie är att fördjupa kunskapen om hur återkoppling och bedömning med fokus på formativ bedömning uppfattas i termer av Vad, Hur och Varför av några lärare som arbetar på grundsärskolan med inriktning träningsskolan. För att besvara syftet formulerades tre frågeställningar, Vad uppfattar lärarna att formativ bedömning är i förhållande till andra bedömnings och återkopplingspraktiker? Hur uppger lärarna att de praktiserar återkoppling och bedömning med fokus på formativ bedömning i sin undervisningspraktik? Vilka för- och nackdelar anser några lärare att det finns med formativ bedömning? Studien bygger på kvalitativa gruppintervjuer med lärare på två skolor där samtliga lärare är verksamma inom träningsskolan. Intervjuerna spelades in. För identifiering av lärarnas beskrivningar har det transkriberade materialet tolkats med hjälp utifrån den didaktiska triangeln. Resultatet visar att lärarna är genomgående positivt inställda till användandet av formativ bedömning men vissa negativa aspekter har belysts. Lärarna anser att formativ bedömning höjer statusen i dagens skola, att kunskapskraven är tydliga i undervisningen vilket leder till att bedömning sker återkommande hela tiden samt att fokus är på lärprocessen. Resultatet visar även att dokumentation och reflektion fyller en viktig del i lärprocessen samt att formativ bedömning främjar lärandet med hjälp av rätta artefakter och tydlig återkoppling som synliggör lärandet för eleven. Detta sker genom interaktion med varandra. Resultatets negativa aspekter med formativ bedömning visades vara att elever på tidig utvecklingsnivå kan vara svåra att genomföra formativ bedömning tillsammans med samt elever inom autismspektra. Resultatet visade att lärarnas uppfattningar var att formativ bedömning kräver mera av lärarna vilket kan ses som tidskrävande samt att dokumentation ses som en svårighet i genomförandet men otroligt viktig del i processen.

I denna uppsats avhandlas alternativ till det sociokulturella perspektivet inom lärande och språkutveckling om hur förståelse konstitueras. Denna syn på språket grundar sig i Ludwig Wittgensteins teorier om till exempel språkspel som utvecklat en språktradition som kallas fenomenografi. Det fenomenografiska perspektivet ta i beaktande den föregående lärandeprocessen i medvetandet om hur konceptualisering av förståelse konstitueras. Detta är vad som inom filosofin kallas intentionalitet. Språket kan inte förstås utifrån en förutbestämd vokabuläranvändning eller logiska ideal. Inlärning borde istället förstås utav hur språket används i en kontext i en konkret användning. Förståelse blir därför något som inte går att utforska utifrån sociala relationer eller ideala lösningar.