No description available.

No description available.

Syftet med studien är att bidra till kunskapen om hur svenska bemanningsföretag hanterar olikheter på olika arbetsplatser och hur de arbetar till att motivera sin personal. Syfte är huvudfrågan till vår studie, vilket kommer att besvaras med hjälp av tre underfrågor. Metod: Vi har använt oss av en abduktiv ansats med en kvalitativ metod. Teori: Begreppen vi här använt oss av är Motivation, Belöningssystem, Företagskultur, Arbetstillfredsställelse, samt Beslutsfattande. Empiri: Insamlingen av empirin är en sammanställning av intervjufrågor som vi utgått ifrån den teoretiska referensramen. Slutsatser: Vi har kommit fram till att bristande kommunikation samt olika ledarskap hos bemanningsföretagen är orsaken till att olikheter inte löses effektivt.

InledningDen teoretiska utgångspunkten i vår studie är Bowlbys anknytningsteori som tillsammans med aktuell forskning påvisar att de barn som har en trygg anknytning utvecklas bättre både kognitivt och känslomässigt. För att förskolan ska erbjuda en god kvalitet är det därför av stor vikt att det finns kunskap om anknytningens betydelse hos pedagoger i förskolan samt att de arbetar för att vara trygga anknytningspersoner och skapa nära relationer med barnen.SyfteSyftet med studien är att undersöka förskollärares uppfattningar om betydelsen av barns anknytningsprocesser i förskolan.MetodI vår studie har vi använt oss av en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. Vi intervjuade sammanlagt sex förskollärare som alla har en lång erfarenhet av arbete på förskola. Genom analys och bearbetning av vårt insamlade material diskuterade vi gemensamt fram ett resultat.ResultatResultatet visade att förskollärarna hade en hög medvetenhet om anknytningens betydelse för barns trygghet samt om vikten av sina egna roller som kompletterande anknytningspersoner. Trots att vårt resultat påvisar att det inte alltid finns optimala förutsättningar för en god anknytning, såsom hög personaltäthet och kontinuitet i personalgruppen, kompenserades detta till viss del av förskollärarnas förhållningssätt och kompetens.

Den här uppsatsen ämnar undersöka för vem Örebro kommun och ÖrebroBostäder AB (ÖBO) planerar för, samt hur Örebro kommuns stadsutveckling kan förstås i relation till segregering, stadsattraktivitet och invånarnas känsla för platsidentitet. För att uppfylla syftet genomfördes kortare intervjuer med ett mindre urval medborgare, en enkätundersökning och intervjuer med utvalda från Örebro kommun, ÖBO och Örebro universitet. Utifrån studiens analys krävs det att Örebro kommun arbetar för att förbättra den socioekonomiska blandningen inom stadsdelarna för att staden ska bli en blandad och inkluderande stad. Genom den empiriska forskningen visade analysen att flera områden inom Örebro kommun behöver blandas upp med bostäder i olika upplåtelseformer för att invånare inom staden ska kunna mötas i en trivsam miljö. I studien framgår det att Örebro kommun vill arbeta med flyttkedjor för att minska trångboddheten inom staden, dock menar forskaren Lena Magnusson-Turner att flyttkedjan inte är en rimlig lösning på bostadssegregationen. Studiens resultat visar att Örebro kommun arbetar med en långsiktig vision att bli Sveriges mest attraktiva medelstora stad. Dock bör kommunen vara medveten om att realiserandet av visionen påverkar staden även idag, vilket kan leda till en ytterligare oblandad socioekonomisk fördelning inom staden. Därför bör Örebro kommun vara uppmärksam i sin snabba planprocess för att inte begå misstag gällande placering av ny bebyggelse och höga bostadskostnader som kan leda till en ytterligare uppdelning av östra och västra delarna av Örebro.

Bakgrund: Trygghet kan vara en förutsättning för livskvalitet för individen. Patienten kan ha förväntningar på vårdpersonalen och för att sjuksköterskor ska kunna uppmärksamma patientens behov av trygghet och åtgärda upplevelsen av otrygghet, behövs kunskap om vad som kan bidra till patientens upplevelse av trygghet i vårdandet. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors uppfattningar av faktorer som kan påverka patientens upplevelse av trygghet respektive otrygghet i vårdandet. Frågeställning: Hur kan sjuksköterskor bidra till patientens upplevelse av trygghet i vårdandet? Metod: Kvalitativ intervju med sex sjuksköterskor i en stor stad i mellersta Sverige. Intervjuerna har bearbetats med en kvalitativ innehållsanalys utifrån Graneheim och Lundman (2004). Resultat: Sjuksköterskorna uppfattade att deras förhållningssätt gentemot patienten kunde påverka patientens upplevelse av trygghet. Sjuksköterskorna uppfattade också att information de gav och att miljön omkring patienten samt sjukdom kunde påverka patientens upplevelse av trygghet respektive otrygghet. Slutsats: Alla patienter kunde uppleva en otrygghet då de hade en sjukdom och genomgick en behandling. Sjuksköterskornas betydelse för skapandet av en trygghet i vårdandet lyfts fram. De kunde skapa trygghet genom att till exempel själva vara trygga i den professionella rollen och informera patienten. / Background: ’Feeling of safety’ means an assurance of optimum quality of life for the individual. Patients have expectations of the medical staff and for nurses to be able to pay attention to patients' needs for feeling of safety and create patients' feelings of safety, further knowledge of what contributes to patients' perceptions of safety in the care is needed. Objective: To describe nurses experiences of factors that may influence patients' perceptions of safety in the care. Method: Qualitative interview study of six nurses in Stockholm, Sweden. The interviews have been processed using a qualitative content analysis, designed by Graneheim och Lundman (2004). Results: The nurses perceived that their attitude towards the patient could affect the patient's feeling of safety. The nurses perceived that the information they gave and the environment around the patient and the disease could affect a patient's feeling of safety. Conclusion: All patients could experience a non-feeling of safety when they had a disease and underwent treatment. The nurse's role in the creation of a feeling of safety in the care are emphasized. Nurses could create feelings of safety in the care by, for example, be confident in their professional role and inform the patient.

<p>Syftet med denna uppsats är att hjälpa företagsledare att förstå hur en förändring i ledningsgruppen kan påverka de anställda. Detta kan hjälpa företag att förbereda en förändring på bästa sätt. Utifrån denna studie jämför vi olika anställdas erfarenheter och med hjälp av den teoretiska referensramen drar slutsatser om hur förändringar i arbetsledningen kan påverka de anställda.</p>

Syftet med denna uppsats är att hjälpa företagsledare att förstå hur en förändring i ledningsgruppen kan påverka de anställda. Detta kan hjälpa företag att förbereda en förändring på bästa sätt. Utifrån denna studie jämför vi olika anställdas erfarenheter och med hjälp av den teoretiska referensramen drar slutsatser om hur förändringar i arbetsledningen kan påverka de anställda.

Bakgrund Den psykiatriska vården har genomgått några stora förändringar under det senaste århundrandet bland annat gällande de psykiskt sjuka och deras behandling. Riksförbundet för social och mental hälsa grundades och förändringar inom psykiatrin påbörjades och inriktningen kom att styras mot införandet av mer frivillig vård istället för tvångsvård. De tidigare statliga sinnessjukhusen ersattes av mentalsjukhus och senare av psykiatriska sjukhus. Psykiatrireformen hade som syfte att få ut flera personer med psykiska funktionshinder i samhället. Det blir vanligare att människor någon gång i livet drabbas av psykisk ohälsa. En sjuksköterska ska i sitt agerande och sitt förhållningsätt gentemot patienten arbeta utifrån en etiskt grundsyn. Relationstrygghet beskrivs som betydelsen av att patienten bli positivt bemött och kan känna sig betrodd och respekterad. För att skapa och stödja denna trygghet måste sjuksköterskan vara trovärdig och kunna visa empati. Syfte Syftet var att beskriva hur sjuksköterskan inger patienten trygghet på en psykiatrisk vårdavdelning. Metod För att i enlighet med syftet kunna svara på frågeställningarna genomfördes en litteraturstudie i avsikt att studera ett avgränsat område. De inklusionskriterier som användes för att artiklarna skulle anses vara relevanta var att de skulle handla om trygghet, tillit, relation och om psykiatrisk vård. För sökning av artiklar användes databaserna PubMed och Cinahl. Femton artiklar har inkluderats i studien. Dessa har kvalitetsvärderats, klassificerats och beskrivits i en matris. Resultat När patienterna fick vara delaktiga i sin omvårdnad och behandling skapades en bättre förståelse mellan sjuksköterska och patient vilket hos patienten ledde till en ökad medvetenhet och en känsla av själbestämmande. Mötet mellan sjuksköterska och patient ledde under dessa förutsättningar till en upplevelse av trygghet. Det mest värdefulla, enligt sjuksköterskorna, var att skapa en tillitsfull relation med patienten och att förvissa sig om att patienten kände förtroende för den mottagna vården. Sjuksköterskor, som var framgångsrika i att skapa trygga relationer, försökte att identifiera och uppskatta patientens resurser. Detta sätt att arbeta understöddes av en rad kvalitéer som forskarna ville sammanfatta med begreppet empati. Att patienterna ibland upplevde sjuksköterskor som otillgängliga och ovilliga att hjälpa kunde leda till ett motstånd att söka sig till sjuksköterskorna när de kände sig otrygga. Slutsats I resultatet framgår att sjuksköterskan har en viktig roll i att skapa förutsättningar för en trygg relation med patienten vilket förutsätter egenskaper som leder till att patienten känner sig förstådd, respekterad och sedd som en människa och ej som sin sjukdom. Patientens delaktighet i sin omvårdnad leder till en bättre förståelse mellan sjuksköterska och patient och till en tryggare relation dem emellan.

Introduktion: Vård i livets slutskede är när döden väntar inom veckor eller dagar och syftar till symtomlindring och en förbättrad livskvalité för patienten och de närstående. Närstående upplever palliativ vård ofta som en främmande situation och påverkas fysiskt, känslomässigt och socialt. De närstående spelar en stor roll för välbefinnande och trygghet för patienten i den palliativa fasen. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur närstående till patienter i palliativ vård upplever trygghet. Metod: Metoden var litteraturstudie och utgick från Polit &amp; Beck (2008) niostegsmodelll. Sökningar gjordes i CINAHLoch PubMed efter utformning av lämpliga sökord. Sökningarna resulterade i 14 vetenskapliga artiklar som ligger till grund för studiens resultat. Resultat: Trygghet skapas genom känslomässigt stöd, tillit i relationen med sjuksköterskan, en tillgänglig och närvarande sjuksköterska, praktiskt stöd och genom information. Diskussion: De närstående förknippar en tillgänglig och närvarande sjuksköterska genom att bli informerad och att samtala vilket inger känsla av tröst Slutsats: Sjuksköterskan skapar trygghet genom att ge känslomässigt stöd, att skapa tillit, att vara tillgänglig och närvarande, att ge praktiskt stöd och att ge information.