Att arbeta som anestesisjuksköterska innebär ett flertal möten med patienter under varje arbetspass. Ibland medför mötet med patienten en större utmaning då många patienter är oroliga inför sitt ingrepp. Anestesisjuksköterskan måste kunna anpassa sitt arbetssätt efter situationen och kunna bemöta patientens oro på ett bra sätt. Det är därför viktigt att undersöka hur patienterna upplever bemötandet för att få ytterligare förståelse för hur ett gott bemötande som inger trygghet kan se ut. Forskning visar även att oro kan påverkas av vårdmiljön. Hur upplever patienterna vårdmiljön preoperativt? Syftet med denna studie var att få kunskap om patienters upplevelser av bemötandet och vårdmiljön under den preoperativa fasen. Studien är kvalitativ och resultatet är baserat på intervjuer av nio informanter. Analysen har skett med hjälp av en innehållsanalys. Resultatet redovisas genom två domäner; ”Bemötande” och ”Vårdmiljö” där sex kategorier har framträtt; ”Professionalism hos personalen”, ”Känna förtroende för personalen”, ”Att bli bekräftad”, ”Den fysiska miljön”, ”Den upplevda atmosfären” och ”En annan utformning av vårdmiljön”. De två domänerna, bemötande och vårdmiljö, går hand i hand vilket både framgår i resultatet och i ett flertal studier. Även om informanterna inte upplevde vårdmiljön som optimal vägde personalens bemötande upp helhetsupplevelsen av den preoperativa fasen. Resultatet visar bland annat att de flesta informanterna upplevde att de blev väl bemötta och kände sig trygga. En aspekt som framkommer är dock att personalen behöver bli bättre på att informera om eventuell väntetid och bekräfta patienten i väntrummet. Patienterna i denna studie upplevde även att de kände sig utlämnade efter att de bytt om till patientkläderna.

Syfte: Studien har två delsyften, det första delsyftet ämnar att testa ett kvantitativt tillvägagångssätt för att undersöka individers attityder till medborgargarden. Det andra delsyftet ämnar att hitta indikatorer på vad som kan tänkas ligga bakom individers attityder till medborgargarden. Studien har två frågeställningar, den första berör respondenternas förtroende till samhällsaktörer och attityden mot medborgargarden. Den andra frågeställningen berör respondenternas upplevda trygghet och attityden mot medborgargarden. Data/Metod: Studien använde sig av en webbenkät som skapats specifikt för studien. Enkäten lades ut på webbforumet Familjeliv och grannsamverkansgrupper på Facebook. Studien använde sig av ett bekvämlighetsurval vilket innebär att resultaten inte kunde generaliseras till en större population. För att mäta individernas attityder till medborgargarden konstruerades fyra scenariofrågor där respondenter fick avgöra om det som försiggick i respektive scenario var rätt eller fel. Enkätfrågor som berörde förtroende, upplevd trygghet, upplevd brottslighet och brottsutveckling var inspirerade av den tidigare forskningen. Resultat: Samband kunde fastställas mellan förtroendet till samhällsaktörer och en negativ attityd mot medborgargarden. Detta samband kvarstod efter kontroll för andra variabler i datamaterialet. Inte lika tydliga samband kunde konstateras för studiens andra frågeställning där varken upplevd brottslighet i bostadsområdet eller upplevd trygghet i bostadsområdet uppvisade tydliga samband. Samband kunde dock konstateras mellan rädslan för att gå ut när det är mörkt och inte bära större mängder kontanter samt attityden mot medborgargarden. Slutsats: Attityden till medborgargarden kunde delvis förklaras genom förtroendet till samhällsaktörer samt den upplevda tryggheten. Resultaten i studien gick i samma riktning som studiens teori och den tidigare forskningen och därmed återfanns indikatorer för vad som kan tänkas påverka attityden mot medborgargarden.

Trygghet är en viktig del i individers livskvalitet. Ett otryggt samhälle präglas av splittring, utanförskap och en alienation från samhället, där individer upplever att ingen bryr sig och kanske till slut slutar bry sig själva. Stadsmiljön, hur staden är utformad och underhållen, är en viktig del i arbetet för ett tryggare samhälle. Syftet med denna studie är att med ett kvantitativt tillvägagångssätt undersöka sambandet mellan upplevd stadsmiljö och upplevd trygghet i Stockholm. Fenomen som nedskräpning, klotter och bristande belysning tas upp, och i en separat del undersöks även eventuella upplevda problem med specifika sociala fenomen. Studien tar även upp könsskillnader. Definitionen på trygghet utgår från Putnam och Rothsteins olika diskussioner kring tillit, och Wilson och Kellings teori om broken windows används för att förstå stadsmiljöns påverkan. En enkätundersökning skickades till ett slumpmässigt urval respondenter i Stockholms stad, och 965 besvarade enkäter skickades in. Resultaten visar att det finns ett samband mellan stadsmiljö och upplevd trygghet, samt mellan upplevda problem med sociala fenomen och upplevd trygghet. Ju sämre en individ upplever stadsmiljön, eller ju större problem hen upplever med specifika sociala fenomen, desto lägre är den upplevda tryggheten. Resultaten visar även att det föreligger könsskillnader i den upplevda tryggheten, där kvinnor i större utsträckning upplever otrygghet och rädsla för att gå ut ensamma. Resultaten går i linje med tidigare forskning.

Syftet för denna studie har varit att undersöka verksamma fritidslärares syn på hur man kan motverka utanförskap och hitta faktorer som främjar barns delaktighet i sociala sammanhang. Underlaget kommer ifrån kvalitativa intervjuer av fem verksamma fritidspedagoger fördelat på tre skolor. Med tre forskningsfrågor: Vad anser fritidslärare motverkar utanförskap? Vilka faktorer anser fritidslärare kan påverka och främja barns delaktighet i sociala sammanhang? Vilka forum anser fritidslärare kan främja barns uttrycksförmåga? Resultaten har visat på fritidspedagogens ambitioner om att arbeta för ett positivt, tryggt och öppet klimat. I första hand etablera en nära relation för att kunna prata med barnet och veta vad utanförskapet handlar om. Här är dokumentationsformen sociogram att föredra för att synliggöra dolda mönster och således utanförskapets orsaker. Fritidspedagogen kan även ha en dialog med arbetslaget och med övriga samverkansparter. Med ens förhållningssätt av att aktivt observera barngruppen och med verksamhetsplaneringar förankrade i värdegrunden kan man bygga för att bredda barns sociala erfarenhetsfront. Ett socialt lärande som hör fritids till. Forskning, främst identitetsteorin, har visat att med berikade möjligheter till sociala interaktioner, där barn blir bekräftade för vilka de är, stärker barns självkänsla. Bekräftandet gör också att individen tenderar att bibehålla de sociala relationerna där bekräftelse sker. Därför är det viktigt att arbeta efter ett accepterande gruppklimat och medvetandegöra vilka normer som finns. Arbeta efter ett klimat där alla blir lyssnade på, vilket är speciellt viktigt för att förhindra att barn ska hamna i en gråzon och uppleva utanförskap. För en fritidslärare att klara se och ge sig tid att lyssna för att barn ska synas och komma till tals, behövs det mer resurser i form tid och personalfördelning för att detta genuint kan ske.

Den här uppsatsen ska undersöka de exkluderande faktorerna i Stockholms offentliga rum med Stockholm central, som ägs av det statliga bolaget Jernhusen, som utgångspunkt. I en alltmer globaliserad värld blir visionen om attraktivitet med följd av trygghet viktiga faktorer i det offentliga rummet. Här städas potentiella hot mot den bilden undan för att städer ska kunna bibehålla en framstående roll. Målet blir därför att se hur skapandet av det attraktiva och trygga rummet kan verka exkluderande för bland annat socialt utsatta människor. Platsinventering och observation av Stockholm central har använts för att identifiera exkluderande barriärer. Dessutom har kvalitativ analys av plandokument använts för att förstå hur Jernhusen och Stockholms stad arbetar med attraktivitet och trygghet som kan verka exkluderande. Resultatet visar att det finns indikationer på exkludering på Stockholm central. Både den fysiska utformningen och Jernhusens bemötande kunde verka exkluderande mot särskilt socialt utsatta. Den politiska diskursen som förts inom ämnet har även granskats för att förstå fenomenets vidd och vilka åtgärder som planeras.

Att drabbas av sjukdom kan ses som en krävande process, en förändring i livet som kan påverka hälsan. En akut hjärtinfarkt kan vara en traumatisk upplevelse som kräver direkt vård. Perkutan koronar intervention (PCI), som allmänt kallas ballongvidgning ges för att återställa den bristande blodcirkulationen. PCI sker vanligtvis vid akuta hjärt- och kärltillstånd eller som planerad åtgärd om besvär funnits en längre tid. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva patienters upplevelser i samband med att genomgå en PCI. En kvalitativ innehållsanalys användes som metod där nio artiklar analyserades och resulterade i fyra kategorier. Resultatet visade på upplevelser av att existensen hotas, många obesvarade frågor uppkom i samband med behandlingen, följden av att inte veta skapade otrygghet och svårigheter att kunna inse sjukdomens allvar. Var patienten däremot välinformerad och trygg var upplevelsen av den givna vården stärkande. Trygghet identifierades som ett av de viktigaste behov som vården behöver kunna tillgodose hos dessa personer. En slutsats som kan dras är att ett gott samarbete och kontinuitet i vården med anpassad information gynnar patientens tilltro och delaktighet, vilket kan främja hälsa och välbefinnandet hos patienten.

The aim of our study was to do research about the importance of attachment, in relation to children and young people´s development and lerning in preschool and in school. We also analyzed what the consequences of an inadequate attachment are to children and young people. Our focus has been on social development and the relationship's importance to mental health. We used qualitative interviews as a method to collect data. We interviewed both preschool educators and teachers in the school to find out their views and experiences of attachment. Preschool educators described in the interviews that the attachment is about building relationships and creating security for the children. The teachers described the attachment as trust and having confidence in other people. All the educators had little knowledge about the different attachmentpatterns but still a long experience of working with these children and young people. Sometimes there were obstacles around children with insecure attachment so the teacher had to consider their individual needs and circumstances. To make them feel secure and attached to the teacher, they had to treat them carefully and with respect. They highlighted the importance of teachers' attitude where they would be caring, responsive and see from the children’s perspective. To create a secure schoolenvironment you need to have good staffing with expertise who have an attitude of boundaries and structure. For teachers to create opportunities for good attachment, they must build good relations, provide children with much confirmation and consider their different needs. The children that need extra support to various reasons, teachers can make adjustments for them and creating an adequate learning environment that motivates and strengthens their self-esteem.

När barn skolas in på förskolan bryts relationen mellan barnet och de personer som är viktigast i deras liv – de som de under sina första år fått anknytning till. Nu är det dags att barnet får lära sig att lita på och känna trygghet med andra – pedagogerna på förskolan. Vilken inskolningsmetod som anses som mest lämplig att använda motiveras säkert med att det är ”bäst för barnen” men att synen på hur brytningen från föräldern sker för att ersättas av annan anknytningsperson är olika. Utifrån begreppen trygg bas, anknytningsperson och separation från John Bowlbys anknytningsteori samt från tidigare forskning inom området har jag analyserat och jämfört fyra förskollärares uppfattningar om anknytning och separation i samband med inskolning på förskolan och deras egen roll i denna. Resultatet visar att förskollärarnas svar skiljer sig när det gäller vilken inskolningsmetod de valt, men samtidigt är samtliga förskollärare nöjda med sina inskolningsmetoder. Endast en förskollärare nämner vikten av ansvarspedagog och anknytning under inskolningen då hon ansåg att det underlättar för barnet. En annan menade att nackdelen med ansvarspedagog var att barnet kunde bli för hårt anknutna till en pedagog samt att det inte ger barnet en sann bild av verksamheten. Trots olika inskolningsmetoder visade resultaten ändå flera lika uppfattningar hos förskollärarna. Alla förskollärarna ansåg att syftet med inskolningen var att barnet skulle bli tryggt men samtidigt var alla fyra överens om att det är minst lika viktigt att få föräldern trygg. Hur förskollärarens såg på sin roll i separationsprocessen och som kompletterande anknytningsperson var också lika men de hade olika syn på förälderns roll. Det Bowlby nämner som Trygg bas är det bara en förskollärare som nämner. Istället menar de andra att föräldern ska vara aktiv tillsammans med barnet under inskolningen.

I denna studie har vi undersökt några lärares uppfattningar om sitt arbete med att upprätthålla studiero och trygghet i klassrummet. De frågeställningar som ligger till grund för studien är: ‘Vilka uppfattningar uttrycker de intervjuade lärarna om trygghet och studiero i klassrummet?’, ‘Vilka elevbeteenden anser lärarna stör tryggheten och studieron i klassrummet?’ samt ‘Vilka strategier använder sig lärarna av för att skapa studiero och trygghet i klassrummet?’. För att besvara dessa frågeställningar valde vi att utföra en kvalitativ intervju med semistrukturerade intervjufrågor. Sammanlagt intervjuades sex lärare från fyra olika skolor som samtliga undervisade mot årskurserna 4–6. Som teoretisk utgångspunkt har vi använt oss av Aspelins (2015) tankar om relationskompetens. Studiens resultat strukturerades utifrån tre övergripande teman. Dessa tre teman döptes till Studiero i klassrummet, Trygghet i klassrummet samt När lärarnas metoder inte fungerar. Utifrån intervjuerna framkom det att de intervjuade lärarna hade förhållandevis snarlika resonemang om trygghet och studiero och hur vederbörande skapas. Av intervjuerna framgick att studiero i klassrummet innebär att eleverna har fokus på aktuell uppgift med tillåtelse till lågmält prat med klasskamrater så länge som det rör uppgiften i fråga. Elevbeteenden som enligt lärarna stör studieron är elever som pratar rakt ut, rör sig i klassrummet samt avviker från uppgiften. För att skapa studiero angav lärarna att de gör anpassningar för elever, fördelar ordet och använder möbleringen i klassrummet. Trygghet i klassrummet menade lärarna var att eleverna tillåts ta plats, vågar uttrycka sina tankar samt att de kan vara sig själva. Tryggheten i klassrummet störs enligt lärarna främst av elevers kommentarer, blickar och skratt riktade mot varandra. Det trygga klassrummet skapas enligt lärarnas resonemang av det relationella arbetet i klassen. Under intervjuerna framkom även att majoriteten av lärarna anser att deras lagstadgade befogenheter är tillräckliga för att säkerställa trygghet och studiero i klassrummet, men att de ibland kan behöva ta stöd av annan personal såsom elevhälsan. Den aspekt som utmärkte sig i lärarnas svar om hur de arbetade för att skapa både trygghet och studiero är vikten av goda relationer mellan eleverna i klassen såväl som den mellan lärare och elever. Därför menar vi att lärares relationskompetens kan ses som en viktig aspekt i arbetet med att skapa trygghet och studiero i klassrummet.

Denna uppsats handlar om det trygghetsskapande och brottsförebyggande arbetet i området Vårby gård som är ett område i Huddinge kommun. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur de brottsbekämpande och trygghetsskapande åtgärderna ser ut i Vårby gård med utgångspunkt i att analysera Huddinge kommun, fastighetsbolaget Huge bostäder och fastighetsbolaget Balders trygghetsskapande och brottsförebyggande arbete. Studien är utförd med hjälp av intervjuer som genomfördes via telefon med en person från Huge bostäder, Balder och Huddinge kommun, där respektive person var huvudansvarig för det specifika trygghets och brottsbekämpande arbetet. Personerna fick svara på frågor om deras brottspreventiva och trygghetsskapande arbete i Vårby gård. Utöver intervjuer utgick studien från undersökningar av kommunala dokument och rapporter från Huddinge kommun. I uppsatsen beskrivs hur arbetet med trygghetsskapande och brottsförebyggande ser ut dels utefter hur de enskilda aktörerna arbetar med dessa frågor, men också hur samarbetet mellan dem och andra aktörer ser ut. Uppsatsen belyser även åtgärder som vidtagits rörande det brottsförebyggande och trygghetsskapande arbetet samt resultat som en del av dessa åtgärder bidragit till. Resultatet visar att det sker ett stort trygghetsskapande och brottsförebyggande arbete i Vårby gård, där det även sker i andra delar av Huddinge kommun. Samarbetet mellan Huddinge kommun, Huge bostäder och Balder sker primärt genom existerande nätverk, men där andra aktörer finns med. Samarbetet är därför inte specifikt inriktad kring dessa tre aktörer. Arbetet inom det trygghetsskapande och brottsförebyggande arbetet är även teoretiskt förankrat.