Bakgrund Vi spenderar ungefär en tredje del av vårt liv sovandes, trots det är det inte fullt klarlagt varför vi sover och vad som sker i kroppen när vi sover. Sömn är ett grundläggande fysiologiskt behov hos människan och är viktigt för att vår kropp skall fungera optimalt. Sömnbrist har en rad negativa konsekvenser och omvårdnadspersonal behöver därför kunskap om sömn. Att skapa en miljö som möjliggör för patienten att uppleva välbefinnande och trygghet i, hjälper den som är sjuk att slappna av vilket är förutsättningar för att kunna somna. Sjuksköterskan är vanligen den profession som först uppmärksammar sömnproblem hos patienten och är betydelsefull för patientens möjlighet att få hjälp med sina sömnproblem. Syfte Syftet var att beskriva sjuksköterskans erfarenhet av vårdmiljöns påverkan och betydelse för att främja sömn hos personer som vårdas inom slutenvård. Metod En kvalitativ intervjustudie med utgångspunkt i sjuksköterskors erfarenheter. Sex intervjuer utfördes med stöd av en semistrukturerad intervjuguide med stödfrågor. All data bearbetades och analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat Att känna trygghet är den faktor som sjuksköterskor erfar att patienterna upplever som viktigast för att känna lugn och kunna sova. Sjuksköterskor beskriver att de genom sitt beteende påverkar vårdmiljön i stor utsträckning. Det är önskvärt att patienterna kan sova, det är en förutsättning för välbefinnande och tillfrisknade. Slutsats Det framkommer att sjuksköterskor genom personlighet, erfarenhet och arbetssätt påverkar vårdmiljön i stor utsträckning. Förmågan att förmedla trygghet till patienterna beskrivs som eftersträvansvärd. Att sjuksköterskan värnar om patientens integritet och är närvarande både fysiskt och mentalt vid utförandet av omvårdnadshandlingar ökar patientens upplevelse av trygghet. Samtalets värde och att involvera patienten i omvårdnadsplaneringen är betydelsefullt. Enkelrum är önskvärt för att minska störande faktorer. Likvärdig information om sömn bör eftersträvas därför behövs utbildning om sömnens betydelse och standardinformation utformas.

Syftet med denna studie var att undersöka pedagogers uppfattning om trygghet, hur de arbetar för att skapa den samt hur de tolkar sitt ansvar för trygghetsarbetet. Genom en kvalitativ metod, bestående av intervjuer med sju verksamma pedagoger, skapades en bild av hur trygghetsarbetet ser ut. Pedagogerna förklarade sin syn på trygghet, och vad som krävs för att det ska finnas och fungera. De talade bland annat om vikten av rutiner, gemensamma förhållningssätt inom lärarlaget, föräldrakontakt samt ett positivt bemötande. Några slutsatser som gått att utläsa är att samhällsförändringar påverkat både trygghetsarbetets utförande, samt ansvarsförståelsen kring den. Barns känsla av trygghet i hemmet påverkar också deras uppfattning om trygghet i skolan. Det råder inga tvivel om att tryggheten är viktig för pedagogerna, men den får inte lika stort utrymme i styrdokument eller i skoldebatten.

Lärande är en faktor som kommit att utgöra en allt större del av förskolans verksamhet. Detta lärande kan inte ske utan vissa förutsättningar. Trygghet är en sådan förutsättning. Syftet med denna studie var att undersöka sju pedagogers uppfattningar om trygghet i förskoleverksamheten. Frågeställningen som behandlade detta syfte var: Vad handlar, enligt pedagogerna, trygghet i förskolan om? Hur uppfattar pedagogerna sin trygghetsmedvetenhet vid lärande? Hur anser pedagogerna att barnen uppvisar sitt trygghetsbehov i förskolan? Pedagogernas uppfattningar samlades in genom sju kvalitativa intervjuer. Dessa intervjuer sammanställdes sedan för att genomgå analys. I det resultat som framkom uttryckte pedagogerna en medvetenhet om trygghetens betydelse för barns lärande. En uppdelning, i tre delar, kunde urskiljas i deras uppfattningar: Den första delen handlade om att individanpassa lärandet. Ett individanpassat lärande ansågs möjliggöra en trygg utveckling hos barnen utifrån de förutsättningar de besitter. Den andra delen handlade om förskolans klimat. Ett tryggt klimat ansågs vara en förutsättning för att alla barn ska våga delta i och utvecklas under de aktiviteter förskolan erbjuder. Den tredje delen handlade om pedagogens förhållningssätt. Detta förhållningssätt ansågs avgörande för barnens trygghetskänsla och lärande. Ett närvarande, medvetet och lyhört förhållningssätt var det sätt pedagogerna ansåg att de intar. Pedagogerna uttryckte, med majoritet, att de ansåg sig kunna tillgodose alla barns behov av trygghet men en vilja av att kunna göra mer för barnen fanns även där. Slutsatsen som framkom i denna studie var att begreppen trygghet och lärande inte var kapabla att stå ensamma var för sig. Uppfyllelse av dessa begrepp, inom förskoleverksamheten, förutsatte en kollaboration av de två. Studien visade på ytterligare faktorer av vikt för barns trygghet och lärande i förskolan. Dessa faktorer var pedagogens förhållningssätt och en trygg anknytning.

Uppsatsen behandlar ”gated community” ett känt fenomen i många delar av världen och börjar även växa fram i Sverige. Syftet med uppsatsen är att förstå begreppet ”gated community”. Mer specifikt undersöka och jämföra förhållandet mellan tre olika företags marknadsförings innehåll med definitionen av gated community och teorierna som tas upp i arbetet. Metoden utgörs av en grund givande intervju samt en text- och bildanalys av företagens respektive marknadsföringsmaterial. Den empiriska text- och bildanalysen är den huvudsakliga metoden som kommer att utgöra resultat i denna studie. Resultatet visar på att gated communities är en växande boendeform, även i Sverige är det fastslaget att företaget Victoria Park kommer att expanderas. Vad gäller företagens marknadsföring sker det en försköning då en fantasivärld målas upp på hemsidorna i kontrast med verkligheten. Fenomenet är en demonstration mot samhällets utveckling då medborgarna inte är nöjda med den urbana stadens hantering av trygghetsfaktorn. Detta leder till att en del av befolkningen tar saken i egna händer genom att flytta in i gated communities. Med andra ord leder detta till boendesegregering.

Denna uppsats är skriven om organisationen Ungdomar för trygghet, en organisation som är en del av räddningstjänsten i Karlstad kommun. Ungdomar för trygghet arbetar med att skapa en tryggare tillvaro och att vara förebilder till ungdomar i Karlstads kommun. Denna uppsats undersöker hur organisationen genom kommunikation försöker skapa en relation, vara förebilder för- och undvika personliga kriser hos elever på de högstadieskolor som de besöker två gånger i veckan. De skolor som undersöks i denna studie är Vålbergsskolan, Frödingskolan, Rudsskolan och Hultsbergsskolan i Karlstad. Syftet med studien är att undersöka vad Ungdomar för trygghet vill uppnå med sitt kommunikativa arbete både i skolorna och via sociala medier samt att undersöka om de får ut det de vill till de skolor som studien är avgränsad till. Studien är både en kvalitativ och en kvantitativ studie som inleddes med fokusgruppsintervjuer med ungdomarna som arbetar på organisationen, där syfte var att ta reda på vad organisationen vill uppnå med sitt kommunikativa arbete. Utifrån de svar som framgick i intervjuerna sammanställdes en enkät som gavs ut till eleverna på de fyra högstadieskolorna för att på så sätt ta reda på om Ungdomar för trygghet lyckas nå ut med det som organisationen önskar. Den kvantitativa delen av studien undersöker hur god medvetenhet eleverna har till Ungdomar för trygghet och elevernas allmänna åsikter kring sin relation till dem. Vidare undersöker den kvantitativa delen av studien också vad eleverna tycker om organisationens arbete med sociala medier och om informationen via de sociala medierna når ut till eleverna. Teoretiska utgångspunkter som denna uppsats kommer att beröra är kriskommunikation, organisationslärande, sociala medier, kommunikativa synsätt, interpersonell kommunikation och bemötande. I teoriavsnittet presenteras de teoretiska utgångspunkterna som är mest relevanta i Ungdomar för trygghets arbete. I resultatdelen redovisas de resultat som framkommit när studien sammanställts. Några exempel på de resultat som framkom i studien är att av alla svarande på den kvantitativa enkäten så låg de allmänna åsikterna om relationerna med Ungdomar för trygghet ett medel på fyra på en femgradig skala. Åtta av tio svarande har någon gång haft kontakt med Ungdomar för trygghet på sin skola. Cirka 83 procent uppger att de skulle våga ta kontakt med ungdomar för trygghet. De allmänna åsikter kring Ungdomar för trygghets arbete, både i skolorna och via de sociala medierna stödjer det som organisationen vill åstadkomma med sitt arbete. Undersökningen jämför också skillnader mellan de olika skolorna där Hultsbergsskolan ger Ungdomar för trygghet högst betyg och Rudsskolan ger dem ett lägre betyg. Alla resultat ligger relativt högt på skalan mellan ett och fem, vilket visar att de når ut med det som de vill med sitt arbete. Studien kommer att gå in djupare på och analysera de resultat som studien har gett. I studiens analys- och diskussionsdel kopplas de teorier som redovisats i teoridelen ihop med de resultat som studien visat samt med de frågeställningar som finns i studien.

Syftet med denna studie är att utifrån pedagogers uppfattning om vad en lyckad inskolning innebär granska två olika modeller att skola in barn och dess föräldrar i förskolan. Genom studien vill jag ha svar på vad pedagogerna anser att en bra inskolning innebär, vilka faktorer som är mest betydelsefulla för familjen när de börjar förskolan samt hur pedagogerna gör för att se till att alla barn med familjer får en bra start i förskolan. Metoden som använts i denna studie är kvalitativa intervjuer av sex pedagoger som arbetar på två olika förskolor där den ena förskolan använder kortdagsinskolning och den andra förskolan använder heldagsinskolning. I studien framkom att alla pedagoger i undersökningen är överens om vad en lyckad inskolning innebär. De säger allihop att det viktigaste är att barnen är nöjda, glada, tillfreds och trygga med förskolan och dess pedagoger. Resultatet visade på att den viktigaste faktorn för en lyckad inskolning i förskolan är att samarbetet och kontakten med föräldrarna är avgörande för inskolningens resultat. En slutsats av studien är att de två inskolningsmodellerna är två varianter av samma modell. Modellerna är bara förfinade för att passa de barn och föräldrar och pedagoger som finns just nu på den aktuella förskolan. Det är alltså inte modellerna som är viktiga utan samspelet som sker oberoende av vilken modell som förskolorna använder.

Bakgrund och Syfte: Tidigare forskning visar att kostnadsreducering och behov av extern kompetens varit framträdande motiv till varför företag outsourcar ekonomifunktionen. Däremot efterlyses mer forskning som fokuserar på SMF-företag och vad det är som motiverar dem att välja outsourcing. Syftet med denna studie är därmed att öka förståelsen för SMF-företagens motiv att outsourca ekonomifunktionen med avseende främst på kostnader och kompetens. Metod: Studien antar ett hermeneutiskt och socialkonstruktivistiskt perspektiv. Forskningsansatsen är abduktiv och i studien tillämpas en kvalitativ undersökningsmetod då den empiriska datainsamlingen sker med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Den teoretiska referensramen bygger på tidigare forskning och den empiriska sammanställningen bygger på kategorier som framkommit under intervjuerna. Studien inspireras av grundad teori eftersom en ny empirisk synvinkel presenteras och analyseras tillsammans med övrig teori och empiri. Slutsats: Studien tyder på att SMF-företag inte reflekterar över kostnadsreducering som ett motiv till att outsourca ekonomifunktionen. För SMF-företag finns behov av extern kompetens och expertiskunskaper, vilket motiverar dem att välja outsourcing. Studien uppmärksammar också ett nytt främsta motiv till outsourcing av ekonomifunktionen; trygghet. Förslag till fortsatt forskning: Till vidare forskning finns ett behov av att undersöka mer grundligt trygghet som ett främsta motiv till outsourcing av ekonomifunktionen. Eftersom studien utgår från SMF-företag som anlitar en outsourcingpartner, föreslår vi till vidare forskning att undersöka outsourcing av ekonomifunktionen utifrån både företag som anlitar och som anlitas för att vidga synen på fenomenet. Studiens bidrag: Ur ett teoretiskt perspektiv bidrar denna studie med att belysa trygghet som ett främsta motiv till varför SMF-företag outsourcar ekonomifunktionen. Ur ett praktiskt perspektiv ges rådet till redovisningsbyråer att med fördel fokusera sin marknadsföring kring trygghet när de riktar sig till SMF-företag, främst små företag.

Today’s society is facing a terrorism threat. Historically the air industry has been exposed of terror attacks and airports are characterized by their advanced security control in aim to keep the travellers and personnel safe. In this study, Swedish air travellers were interviewed to gauge their opinion on their sense of security while visiting airports. The results from a total of seven respondents provide an overview of Swedish travellers’ view on the risk of terrorism and the importance of security measures on airports. One overall conclusion is that the general opinion of sense of security amongst Swedish travellers is positive, especially in airports compared to sense of security in other crowded places. Together with summaries of existing theories on the subject, the results identified a couple of factors for increased sense of security. These included the presence of personnel, the condition of organizational level and that the combat of terrorism is clear and visible.

Inledning Detta arbete handlar om hur pedagoger arbetar med anknytning i förskolan, i barngrupper, men också hur de arbetar med det enskilda barnet. Utifrån teorier av Bowlby, Ainsworth samt Stern gällande anknytning och omsorg mellan omvårdnadspersoner och barn, vill jag undersöka anknytning i förskolan. Det är anknytningsteorin som är den primära teorin för denna studie. Syfte Syftet med denna studie är att ta reda på hur pedagoger arbetar med trygghet och anknytning i barngruppen för att alla barn ska känna sig trygga. Utifrån dessa frågeställningar vill jag undersöka problemområdet. Hur beskriver pedagoger goda anknytningsmönster för att få en trygg barngrupp? Hur beskriver pedagoger att de bemöter barn för att de ska känna sig trygga? Vad beskriver pedagoger att de gör för att utveckla en anknytningsroll mellan barn ochpedagoger? Metod Metoderna som användes var intervju och fokusgruppsintervju som är en del av den kvalitativa metoden. Undersökningarna gjordes i två olika kommuner i olika delar av Sverige. Resultat Resultatet visar på att pedagoger är väldigt medvetna om vad som krävs för att ett barn ska känna trygghet i barngruppen, men även enskilt. Pedagogerna i denna studie har goda kunskaper om anknytningsteorin och arbetar dagligen med anknytning och utgår alltid från barns behov.

Syftet med denna studie var att få en ökad kunskap om pedagogers syn på utanförskap på fritidshemmet. Vidare ville jag få reda på vad pedagogerna ansåg vara orsaker till utanförskap och hur det förebyggande arbetet såg ut samt vilka verktyg som ansågs användbara i detta arbete. Utöver detta var avsikten också att få en djupare insikt om hur samarbetet inom arbetslaget och med skolan såg ut. Grunden till studien kommer från kvalitativa intervjuer med fyra yrkesverksamma pedagoger från två olika skolor och den utgångspunkt jag hade var två forskningsfrågor: Vad anser pedagogerna kan vara orsaker till barns utanförskap i den egna verksamheten på fritidshemmet? Vad anser pedagogerna vara användbara verktyg i det förebyggande arbetet mot utanförskap? Resultaten har visat på samtalets betydelse för att skapa goda relationer mellan elever och pedagoger. Det visade sig även att leken används som ett betydelsefullt verktyg för att etablera relationer och bryta isen, speciellt på hösten när det kommer många nya barn. Av resultatet framkom även att det krävs trygghet för att barnen ska våga öppna upp sig för pedagogerna men trygghet är också väsentligt för att kunna skapa gynnsamma relationer till barnen.