Trygghet har en omfattande påverkan på vårt vardagliga liv som är betydande för vår fysiska och personliga säkerhet, psykologiska välbefi nnande samt möjlighet till social interaktion och gemenskap. I det här kandidatarbetet undersöks begreppet trygghet kopplat till fysisk planering med fokus på de storskaliga höghusområden och låga fl erbostadsområden som byggdes under miljonprogrammet. Vidare syftar arbetet till att undersöka hur den fysiska miljön påverkar upplevd trygghet. Miljonprogramsområden kan upplevas otrygga på grund av utmaningar relaterade till sociala problem som brottslighet och otrygghet i den off entliga miljön samt bristande underhåll och trivsel. I detta arbete har miljonprogramsområdet Årby i Eskilstuna har valts som fokus. Årby har valts eftersom området har ett rykte av att vara otryggt, vilket till viss del kan bero på att det byggdes under miljonprogrammet. I arbetet används en kvalitativ forskningsstrategi i form av en fallstudie. Metoderna innefattar en platsanalys där den fysiska miljön i det valda området undersöks och en dokumentstudie för att samla information om tidigare forskning som berör trygghet i bostadsområden. Utifrån informationen som samlats in har en vision, mål och strategier tagits fram för hur det valda området kan utformas för att stärka den upplevda tryggheten. Strategierna har därefter legat till grund för det gestaltningsförslag som tagits fram över ett mindre område i Årby miljonprogramsområde.

Syftet med studien är att utveckla kunskap om hur förskollärare ser på och anser sig arbeta med barns trygghet på förskolan, med fokus på barns olika anknytningsmönster. Frågeställningarna är ”Hur ser förskollärare på barns trygghet i förskolan?”, ”Hur anser förskollärare att de arbetar med barns trygghet på förskolan?” och ”Hur uppfattar förskollärare att barns olika anknytningsmönster tas hänsyn till för att skapa trygghet på förskolan?”. Den teoretiska utgångspunkten studien utgår ifrån är John Bowlbys anknytningsteori. Studien bygger på fyra förskollärares tankar och åsikter. En kvalitativ forskningsmetod har följts där halvstrukturerade intervjuer har utgjort grunden för resultatet av studien. Resultatet visar att förskollärarna ser barns trygghet som en grundläggande del i förskolans verksamhet och arbetar med olika faktorer för att alla barn ska känna sig trygg på förskolan. De mest framträdande faktorer var tydlighet, mindre grupper, närvarande pedagoger, förhållningssätt och attityd samt samverkan med vårdnadshavare. Förskollärarna hade viss kunskap om olika anknytningsmönster och kände igen de beteenden som kännetecknar en otrygg anknytning. De gav olika förslag på åtgärder både på och utanför förskolans verksamhet.

Around Sweden there are thousands and thousands of classrooms, and the majority of those classrooms adapt after the subject and what practice that is taking place within the space. In my experience (both during and before Konstfack) where I could find a classroom where art practice is taking place, the space tends to expand. And together with that the sound and the acoustics becomes different from other spaces within the school. The school is a place where we build our future generation but also a place for young people to feel safe, grow as individuals and a place for exploring. It’s important for the school spaces for the grown-upgenerations to give those materials, possibilities, and spaces to build a curiosity within the students, to develop.Thisstudy concerns safe spaces and how to make students comfortable, with a focus on the acoustic and the sounds within the art spaces. What impact it has on the students learning and how do they get affected.I have decided that in my research I want to investigate an environment where art is the main practice. What does the acoustic sound like in different art classrooms and how do they affect students’ wellbeing?This study will discuss the students’ different ways to move and act around the art classroomsacoustics. This study points on how important it is to have a knowledge and awareness abouthow different every student experience is when it comes to acoustics within the artclassroom.

Det här examensarbetet handlar om pedagogiskt drama i förskolan, med betoning på empati och trygghet. Syftet med den här studien är att ta reda på vad pedagoger samt dramapedagoger anser om pedagogiskt drama kopplat till barns utveckling av empati och trygghet, samt på vilket sätt pedagogiskt drama kan användas i förskolans vardag.Jag har utgått från följande två frågeställningar: På vilka sätt, anser pedagoger och dramapedagoger, att pedagogiskt drama kan bidra till barns utveckling? På vilka sätt kan pedagoger använda sig av pedagogiskt drama i den dagliga verksamheten? För att besvara mina frågor har jag valt att använda mig av intervjuer samt observationer. De personer som jag valde att intervjua var alla pedagoger, men en av dem var både pedagog och dramapedagog. En av pedagogerna var även verksamhetsansvarig på en teaterförskola. I min undersökning har jag även utgått från litteratur som behandlar pedagogiskt drama och estetik i lärandet. De teoretiska utgångspunkterna har varit empati och trygghet samt barns kompetenser. Resultatet visar att alla pedagoger, utan speciella verktyg eller hjälpmedel, kan använda sig av pedagogiskt drama i det vardagliga arbetet i förskolan. Slutsatsen i arbetet är genom att använda pedagogiskt drama kan barn få ökad självkänsla och självkännedom, samt bli mer medvetna om kroppens och sinnenas möjligheter.

Inskolning i förskolan, förskollärares tankar kring små barns första möte med förskolan, av Sara Andersson och Magdalena Wasowska.Detta examensarbete handlar om förskollärares tankar kring inskolning av små barn i förskolan. Enligt förskolans läroplan, Lpfö 98 (Utbildningsdepartementet, 2006) har förskolans verksamhet skyldigheten att ge varje familj ett gott välkomnande in i denna miljö. Studien bygger på tankar från sex förskollärare som deltagit i en kvalitativ intervju där de berättar om hur de tänker kring barns förstagångsinskolning. Studiens syfte är att belysa vilka aspekter som förskollärare anser vara viktiga att tänka på vid en förstagångsinskolning på en småbarnsavdelning. Följande frågeställning besvaras: Vad anser förskollärare som arbetar på småbarnsavdelningar är viktigt att tänka på vid en förstagångsinskolning, utifrån det nya barnets behov, föräldrars behov, verksamheten och barngruppens behov samt personalens behov? Tidigare forskning berättar om känslan av att känna sig trygg med sin omgivning där en anknytning sker till någon annan människa, vilka är grundläggande för allas behov vid en inskolning. Sammanfattningsvis talar de sex förskollärarna främst om trygghet, anknytning, förtroende, lyhördhet och engagemang samt förförståelse för att det nya barnet, föräldrar, verksamheten och barngruppen samt personalen ska kunna känna att det blev en positiv inskolning. Vi drar slutsatsen att samarbete och flexibilitet samt anknytning och trygghet är betydelsefulla egenskaper för att det ska bli en positiv inskolning för alla berörda.

Syftet med arbetet är att undersöka hur pedagoger ser på trygghet inom förskolan. Vi vill ta reda på om och i så fall hur deras syn på trygghet påverkar deras arbetssätt i relation till omsorg och pedagogisk verksamhet. Vi vill också undersöka hur pedagogerna ser på förskolans uppdrag i samhället och hur det påverkar hur de ser på trygghet i förskolan. Genom kvalitativa intervjuer med fyra pedagoger på två olika förskolor kan vi se att båda förskolorna i sitt arbete med att skapa trygghet använder sig både av en pedagogisk verksamhet men också av omsorg. Det är i samspelet mellan de båda som tryggheten skapas. Antingen utgår man från pedagogiken, där barnen känner glädje och motivation och skapar genom den en plats där barnen är trygga eller så är utgångspunkten omsorg där närheten bygger upp en trygghet som leder till att barnet vill och vågar vara med i den pedagogiska verksamheten.

Syftet med denna etnologiska studie är att få en förståelse för hur föräldrar och vårdnadshavare upplever trygghet för sina barn i skolan. Genom intervjuer och enkätsvar undersöker studien hur föräldrars och vårdnadshavares känslor av bland annat oro, lugn och förtroende påverkar deras syn på skolan. Med en fenomenologisk ansats strävar studien efter att undersöka föräldrar och vårdnadshavares subjektiva upplevelser och perspektiv av skolan som en trygg eller otrygg plats för sina barn. Resultatet av studien synliggör komplexiteten och subjektiviteten i föräldrarnas och vårdnadshavarnas berättelser, där känslor, deras barns trivsel, skolans tydlighet och kommunikation spelar en viktig roll för att förstå deras upplevelse av trygghet.

Syftet med detta arbete är att undersöka om eleverna tycker att en god lärar- /elevrelation kan ha betydelse för arbetet i slöjden. Vi vill också veta hur eleverna tycker att lärarna ska göra för att bäst bygga upp en relation med eleverna. Det finns skolledare som menar att just den relationsbyggande delen är den som varit det huvudsakliga problemet för lärare som haft det svårt att lyckats på deras skolor (Aspelin, 2018, s. 19). Intervjuerna har gjorts i årskurs åtta och nio i grupper om tre.Utifrån en kvalitativ metod har semistrukturerade intervjuer hållits med 18 elever fördelade på sex fokusgrupper. Eleverna valdes ut utifrån förmåga att kunna diskutera i grupp. Efter en tematisk innehållsanalys visar resultatet att en god relation med sin lärare är väldigt viktigt för eleverna, ibland även avgörande för att de ska gå på lektionen. Vi hittade även många likheter med Hirsh (2020) forskning om det relationella ledarskapet i klassrummet, bland annat känslan av uppskattning när en lärare visar omtanke och till exempel frågar vad eleven gjort i helgen.Under intervjuerna visar det sig att eleverna även tycker att en bra lärare ska kunna se till att det är ordning och reda på lektionerna samt visa att det är den som bestämmer i klassrummet. I vidare forskning skulle vi vilja se hur pass viktig relationsbiten är för elevernas utbildning, om det till och med skulle behövas en kurs inom ämnet i framtida lärarutbildning.

Syftet med studien är att utforma och pröva metoder för sångundervisning i grupp på ett sätt som lämnar utrymme för individuella röstkvaliteter inom genrer i populärmusik. Studiens frågeställningar är (1) Vilka utmaningar och möjligheter kan gruppundervisning i sång medföra? och (2) Hur kan sångpedagogen arbeta med gruppundervisning och samtidigt främja den individuella utvecklingen av rösten? Studien genomfördes med tre deltagare under första tillfället och två deltagare under det andra tillfället som avslutades med en gruppintervju. Vid det första tillfället prioriteras trygghet, lekar och improvisation. Under det andra tillfället undersöks röstteknik, mer specifikt att skapa och använda skarven som bildas vid ett snabbtbyte från bröströst till huvudklang. I resultatet framgår att trygghet är en viktig del för att gruppundervisning ska verka gynnsam. Vidare visar resultatet på många möjligheter, såsom tidseffektivitet och individuell utveckling genom andra. Men också utmaningar, bland annat prestation och jämförelse.

Denna studie har som syfte att undersöka hur individen, i egenskap av kvinna, upplever trygghet och ett eventuellt trygghetsskapande samt huruvida den upplevda tryggheten möjligtvis kan härröra utifrån att individen är kvinna. Arbetets empiriska del är av kvalitativ karaktär med ett induktivt, men även med inslag av ett deduktivt tillvägagångssätt. Detta följs av den teoretiska delen med infallsvinklar av konstruktionism samt fenomenologins fokus då upplevelser är av betydelse i vår studie. Vid utförandet har sammanlagt åtta kvinnliga respondenter intervjuats utifrån en semistrukturerad intervjuform. I studien har det framkommit att trygghet upplevs ekvivalent med känslan frihet, att kunna vara sig själv, uttrycka sig och inte känna sig begränsad av andra individer i sin omgivning. Friheten genom intervjupersonernas transparenta beskrivelser av trygghet ses ur ett fenomenologiskt perspektiv där frihet är essensen i fenomenet trygghet.