No description available.

I föreliggande arbete redovisas en studie gjord för att försöka se hur olika forskare ser på ett intoleransproblem, ett socialt fenomen som mobbning. Hur definieras begreppet och skall problemet lösas på individ- grupp- eller samhällsnivå? Hur kan den praktiskt verksamme pedagogen använda sig av de arbetssätt som idag finns?Angreppsättet i studien bygger uteslutande på dokument. Det är alltså text som utgör mitt empiriska material. Forskningslitteraturen representeras av väl erkända författare. Deras syn på problemet skiljer sig åt på några väsentliga punkter; skall orsaken till problemet analyseras eller skall pedagogen inrikta sig på akuta lösningar här och nu? Hur skall föräldrainformationen hanteras vid upptäckta mobbningsfall?Mina frågor till materialet ger enligt min tolkning svaren att alla nivåer bör synliggöras för att finna den bästa lösningen. De olika arbetssätten och synsätten kompletterar varandra och bör därför användas var för sig och tillsammans.De olika åsikterna om vilken sorts föräldrainformation som skall ges bör enligt min erfarenhet noggrannt diskuteras för att inte förvärra ett redan svårt problem.

<p>I dagens samhälle arbetar de flesta föräldrarna och därmed behöver de barnomsorg till sitt/sina barn. När barnet börjar i förskolan måste barnet och föräldrarna skiljas åt under tiden barnet är i förskolan, det är en påfrestande procedur både för barnet och föräldrarna. Hur inskolningen går för barnet har stor betydelse för barnets framtid på förskolan. Syftet med detta arbete är att undersöka förskollärares tankar om inskolning, individuell inskolning respektive gruppinskolning samt vad de anser är viktigt under inskolningen för att få det lilla barnet tryggt i förskolan. Undersökningen är gjord med en kvalitativ metod och tre förskollärare har intervjuats. Resultatet visar att inskolningen liknar vardagen på förskolan, det finns både för- och nackdelar med individuell inskolning respektive gruppinskolning och vilken av metoderna som används avgörs av hur många barn som skall skolas in. Det viktigaste under inskolningen är att få en trygg relation mellan barnet och ansvarspedagogen, detta genom att läsa av barnet, anser förskollärarna. Min slutsats är att alla barn är individuella och därmed måste inskolningen anpassas efter varje barn som skolas in för att göra inskolningsperioden och återstående tid på förskolan så god som möjligt för barnet.</p>

<p>Den här studien gjordes för att se hur GIS och geokodning skulle kunna vara till hjälp i att förebygga brottslighet i samhällsplanering i Växjö tätort. Studien går igenom våldsbrott som begåtts under 2007 och 2008. Med hjälp av geokodningen skulle hotspots kunna upptäckas och på så sätt fortare sätta in brottsförebyggande åtgärder för att göra dessa platser trygga.  För att göra denna undersökning möjlig användes brottsstatistik, för våldsbrott som begicks de åren som är avsett för undersökningen, från Polisen i Växjö. Kartmaterialet över Växjö tätort kom från Stadsbyggnadskontoret i Växjö. Varje hotspot är en koncentration med brottsligt, vilket jag också utgick ifrån arbetet. Statistiken geokodades i kartmaterialet, vilket jag enligt metoden fick fram fyra hotspots. Dessa hotspots besöktes senare för att göra observationer för att se hur de såg ut i verkligheten. Detta och geokodningen visade att dessa platser var i behov av förändring för att öka tryggheten i Växjö tätort.</p><p> </p>

Bakgrund: Personer med ej akuta tillstånd utgör en betydande del av besökarna på en akutmottagning och det är av vikt att deras omvårdnad innehåller kvalitet. Hög patientgenomströmning medför ökad arbetsbelastning och stressiga situationer, vilket kan medföra att sjuksköterskan fokuserar på symtomen och människan glöms bort. Syftet med studien var att belysa hur personer med ej akuta tillstånd upplever omvårdnaden på en akutmottagning i Storbritannien och Sverige. Metod: Innehållsanalys gjordes av artiklar med kvalitativ ansats. Resultatet visade att det fanns brister i omvårdnaden som påverkade vårdrelationen, tryggheten och lidandet hos de vårdsökande personerna. Slutsats: För att minimera onödigt lidande och skapa trygghet för personer i en beroendesituation bör sjuksköterskan fokusera mer på den enskilda individens behov.

Syster Gudruns fullskalelab i Blekinge för IT i vård och omsorg (SGF) initierade inom området hälso- sjukvård och omsorg aktiviteten vårdplanering på distans. Två hemtjänstgrupper i Karlskrona kommun medverkar i projektet och ska med videokonferensteknik genomföra vårdplanering på distans. Hemtjänstpersonalens deltagande i vårdplaneringsmötet ska öka tryggheten genom att de utgör ett välkänt ansikte för vårdtagarna. Studiens syfte är att belysa hur hemtjänstpersonalen upplever vårdplanering på distans genom att identifiera deras attityder till aktiviteten. Därtill är syftet att uppmärksamma deras tidigare erfarenheter av IT-stöd för att tillföra mer substans till de framkomna attityderna. Två faktorer som påverkar införandet av IT-stöd i verksamheter är identifierade. Dessa är stöd hos personalen och verksamhetsanpassad informationsteknologi. Metodologisk utgångspunkt i studien är undersökningstriangulering bestående av kvantitativ enkätundersökning utifrån ett positivistiskt perspektiv och kvalitativa semistrukturerade intervjuer med utgångspunkt i ett hermeneutiskt perspektiv. Vägledande är analytisk induktion och att den reliabilitet och validitet som eftersträvas uppnås. Resultaten i studien visar att hemtjänstpersonalens attityder är positiva till vårdplanering på distans och de upplever IT-stöden i arbetet som förtjänstfulla. Tid utgör en problematik både vid implementeringen av aktiviteten och nyttjandet av IT-stöd. Samtliga medverkande i studien uttrycker omtanke och omsorg om vårdtagarna. Därmed konstateras att en av de identifierade faktorerna som påverkar införandet av IT-stöd är uppfylld och det finns ett stöd hos personalen för vårdplanering på distans. För hemtjänstpersonalen innebär aktiviteten en ökad trygghet till vårdtagaren när de möter ett välkänt ansikte samtidigt som den förstärker kontinuiteten och tillgängligheten inom omsorg. Studien påvisar även att hemtjänstpersonalens attityder överensstämmer med SGF:s syfte som är att öka tillgängligheten inom hälso- och sjukvård.

I uppsatsen har jag utifrån intervjuer som är gjorda med UmeBrås samarbetsparter beskrivit och problematiserat vad mina informanter har sagt om frågor som handlar om sexualitet och könsidentitet. Jag har visat att även om det tycks finnas relativt goda baskunskaper om ämnet och flera var medvetna om situationen för HBTQ-ungdomar så blir det lätt så att informanterna ändå belyser problemet på ett sätt som gör att HBTQ-ungdomar görs avvikande – de som behöver hjälp. Även om många av mina informanter möter ungdomar dagligen så är det många av dem som i vissa lägen inte ser hur de själva upprätthåller en heterosexuell norm och inte lägger problemet på en strukturell nivå eller på en normnivå utan på individnivå. Samma risk uppstår när de faktiskt gör sådana problematiseringar. Ett av mina exempel gällde hur informanterna förklarade våld i allmänhet med en problematisk maskulinitet. När de lyfter fram maskulinitet som en orsak till våld hade de flesta ett konstruktivistiskt perspektiv på att maskulinitet kan förändras. Men det var få som satte konstruktionen av maskulinitet i relation till heteronormativitet. Med hjälp av begreppet ”heterosexuell matris” blir det dock tydligt att dessa normer hänger ihop, och att maskulinitet inte bara är problematisk för att den kan leda till fysiskt våld. Maskulinitet så som den formats i vårt samhälle bidrar också till heteronormativitet. Insatser som baserar sig på individtänkande med ledord som acceptans och tolerans gör att man säkert kommer att kunna hjälpa enskilda individer, men riskerar att i det stora hela inte kommer att komma längre. Det riskerar att reproducera vad som är norm och vad som är avvikelse. Min förhoppning med denna uppsats är att de som jobbar med ungdomar kan se att det kan finnas andra sätt att arbeta så att inte själva arbetet gör att HBTQ-ungdomar känner sig som de som frångår normen och är annorlunda och det onormala.

Vår C-uppsats handlar om hur de anställda på Transports avdelning Y upplever sin arbetsplats och hur dem anser att deras arbetsmiljö är och vad dem gör för att få en god arbetsmiljö. Uppsatsen har en inriktning på arbetsgruppens trygghet och trivsel samt vad det är arbetsgruppen gör för att få en bra arbetsmiljö, hur dem upplever sin arbetsmiljö och vilka inställningar och upplevelser av arbetsmiljön har dem på sin arbetsplats? Syftet med uppsatsen är att försöka förstå en arbetsplats arbetsmiljö som i detta fall en specifik avdelning på transportmedarbetar förbundet. Vi syftar till att undersöka hur just denna arbetsplats och arbetsgrupp ska kunna utvecklas för att kunna få en ännu bättre psykosocial arbetsmiljö. Men även för att försöka förstå vad det är som kan göra att de anställd har en bra arbetsmiljö. För att studien skulle få en mer djupgående inriktning i vårt problem valde vi att göra en fallstudie för att kunna analysera gruppens värderingar angående arbetsmiljö. För att samla in det empiriska materialet valde vi att använda oss utav kvalitativ metod samt att göra observationer på arbetsplatsen/arbetsmiljön samt att även göra intervjuer med de anställda. För att kunna analysera vårt empiriska material har vi valt att använda oss utav teorierna; Goffmans intrycksstyrning, Maslows behovstrappa och i Karaseks krav- kontroll och stöd modell. Resultatet vi kom fram till visar på att en arbetsgrupps sociala samspel mellan varandra har en mycket stor betydelse på hur de anställda på Transport upplevde deras arbetsmiljö. Samspelet mellan varandra på avdelningen har mycket med företagets egna värderingar och visioner att göra. Detta kan därmed göra det mycket svårt för dem att släppa garden till att ge och ta feedback och inse att dem själva inte behöver spegla en felfri organisation.

Mitt syfte är att visa att känslan av trygghet spelar större roll för undervisningsklimatet i klassrummet än disciplin. Vi bombarderas dagligen i media från olika tyckare som har åsikter om hur skolan skall skötas för att den ska bli bättre och hur misskött den är nu idag. Det är nästintill omöjligt att sålla i det stora informationsflödet och avgöra vad som är relevant för att ge eleverna bästa möjliga inlärningsklimat i skolan. Kan det vara så att en skola som ger eleverna en känsla av trygghet är den som ger bästa inlärningsklimatet? Genom att besöka några klassrum, studera hur lektionerna fungerade i verkligheten och sedan intervjua de berörda lärarna om deras syn på trygghet i klassrummet, fick jag bekräftelse på att så kunde vara fallet. Tyvärr är det så att disciplin är lättare att skapa än trygghet men då kan undervisningsklimatet bli lidande. Att ha en trygg miljö är ett bättre sätt att rusta eleverna för att möta den undervisning som de ska klara av under sin skoltid. Dessutom, om en elev har en egen grundtrygghet i sig själv när hon ska möta världen efter skolan så finns det en större chans att ungdomarna klarar sig bra. Utifrån resultat jag fick anser jag att en lärare som funderat på hur man skapar trygghet i klassrummet, arbetar som en demokratisk ledare och involverar eleverna i regelbyggandet och undervisningen, är den lärare som skapar ett bättre studieklimat.

När barnet ska börja i förskolan kan det vara en stor omställning för hela familjen. Från att barnet varit hemma under lång tid tillsammans med någon av sina föräldrar ska barnet nu få lära känna nya barn och vuxna som de behöver knyta an till. Syftet var att undersöka hur inskolningen utförs och på vilka grunder förskollärarna har valt den inskolningsmodell de praktiserar, samt att undersöka vilken betydelse inskolningen har för det enskilda barnet, barngruppen och familjen. Undersökningen har gjorts med hjälp av kvalitativa intervjuer av fyra förskollärare och tre föräldrar. Resultatet visar att valet av inskolningsmodeller ser olika ut i förskolorna. Vår tolkning är att valet av modell inte grundas på någon forskning, det har framkommit att pedagogerna i förskolan för diskussioner och även provar olika modeller. Det visade sig även vara vanligt med gruppinskolning och den har tillkommit mycket på grund av att inskolningen inte ska dra ut på tiden och påverka den ordinarie verksamheten under allt för lång tid. Något som alla informanter uttryckte att de vill uppnå med inskolningen är trygghet för barnet och föräldrarna.