Women today feel that their urban surroundings are unsafe, and because of that they use different strategies to reduce the risk of being exposed to criminal acts towards them. The focus of this study is to develop an understanding of the insecure feeling that women feel and what that feeling might originate from. By using previous research and theories we have been able to incorporate a gender perspective on the study this because the gender role is central to understand women’s feelings of insecurity. The purpose of the study was to develop a deeper understanding of women’s sense of safety and insecurity.The central questions of the study are1. How do women describe their insecurity, and what kind of impact does it have on their everyday life?2. How do women relate to and handle their witness of fear and insecurity in their everyday life?To gather answers for these questions we interviewed six women between the ages of 20-30 who all live in Örebro. The women’s responses show that they have a greater sense of insecurity than men, that the feeling of insecurity is always present and the fear cannot be connected to a certain object. Instead the women see many different factors as frightening, and they position themselves as victims in a town, created by and for men. Thus the women use different strategies to reduce the risk of being exposed to crime. The conclusion is that the town is influenced by gender, and that everyday life looks different for women and men. The social construction of gender creates different positions for women and men in society; this is a result of people’s views on other people and their society, an expectation of how things should be and how they are. Keywords: safety, insecurity, fear, gender, city, Örebro

Rapporten bygger på en kvalitativ studie där tre lärare och fjorton elever intervjuats. Studien syftar till att visa vilka uppfattningar lärare och elever har gällande social trygghet i skolan och den tar sin utgångspunkt ur ett sociokulturellt perspektiv. Fokus har lagts på det främjande arbetet för en bra klassrumsatmosfär och utvecklingen av elevens självkänsla. Studien visar att lärare arbetar med social trygghet i skolan varje dag och det finns en övergripande mening att det är en komplicerad tillvaro som är svår att beskriva. Det främjande arbetet för elevers positiva självkänsla och ett positivt klassrumsklimat genomsyrar det dagliga arbetet för läraren och är svårt att definiera i specifika handlingar. Elever trivs i en miljö som de själva upplever som god, där det finns acceptans från lärare och kamrater och där stämningen är positiv men det finns en viss problematik i att samsas med alla i en grupp om personkemin inte stämmer.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur föräldrar resonerar kring sina barns matvanor och sitt eget inflytande över dessa vanor utifrån habitus. Genom följande frågeställningar ämnade författaren uppfylla syftesbeskrivningen:  Vad finns det för tankar bakom maten som föräldrarna ger sina barn?  Vilka eventuella svårigheter finns det kring barnens kostintag?  Vilket inflytande upplever föräldrarna att de har på sina barns matvanor?  Vilken inställning har föräldrarna till stöd och handledning i samband med sina barns matvanor?  För analysen valdes Bourdieus begrepp ”Habitus” som teoretiskt perspektiv, som går ut på att våra tidigare erfarenheter påverkar hur vi agerar och är som personer. Tillsammans med detta används Bourdieus begrepp ”fält” i analysen för att förtydliga rollen av den sociala arenan. Sex småbarnsföräldrar intervjuades från två förskolor med avseende på frågeställningarna.   Tankarna bakom maten var att det skulle vara så nyttigt och varierande som möjligt. Föräldrarna gav barnen det de själva ansåg nyttigast och bäst för barnen. De var vidare väldigt måna om att inte visa ett oönskat beteende för sina barn då samtliga var av uppfattningen att beteendet påverkar barnen, och att man därav måste föregå med gott exempel. Svårigheter som kom fram var att introducera nya smaker, att planera måltider för någon annan än sig själv samt att få till en trivsam och lustfylld matupplevelse. Alla föräldrar ville vidare ha stöd och handledning i frågor kring barns matvanor om det blev problem, dock inte annars.  Det visade sig att föräldrarna många gånger går tillbaka till det de lärde sig i unga dagar när det kom till tankar och handling kring barnens mat. Tidigare erfarenheter och föreställningar spelade en övervägande roll, och i de fall där föräldrarna samlat på sig ny information via exempelvis media, fanns stundtals en osäkerhet gentemot hur man ska agera. En osäkerhet som beror på att tidigare erfarenheter inte sammanfaller med den nya informationen. Vidare kände föräldrarna att deras beteende och föreställningar hade en avgörande roll i inflytandet på barnen, med motivering att föräldrarna själva påverkats av deras egen uppfostran.

SAMMANFATTNING _______________________________________________________________ Ida Brantek & Jessica Persson "Okej ibland är det tråkigt, ibland är det kul. Ibland är det sådär." En studie om barns uppfattningar om massage i förskoleklass. "Okey sometimes it´s boring, sometimes it´s fun. Sometimes it´s neither well nor poorly." A study of children's perceptions of massage in the preschool. Antal sidor: 33 _______________________________________________________________________________ Syftet med studien är att undersöka barns uppfattningar om massage i förskoleklass. Frågeställningar: - Hur uppfattar barnen sin delaktighet? - Hur uttrycker barnen att de känner kring massagesituationerna? För att få svar på syftet och frågeställningarna genomfördes 14 intervjuer med 22 barn i en förskoleklass där massage är ett återkommande inslag i verksamheten flera gånger i veckan. Resultatet visar att de flesta barn har en positiv inställning till massage. Resultatet visar vidare att delaktighet och trygghet är två viktiga faktorer som kan kopplas samman. De är viktiga grunder som behöver stor plats om massage ska användas i barnverksamhet. _______________________________________________________________________________ Sökord: massage, förskoleklass, delaktighet, inflytande, trygghet, makt _________________________________________________________________________________ Postadress Gatuadress Telefon Fax Högskolan för Lärande Gjuterigatan 5 036 – 101000 036162585 och Kommunikation (HLK) Box 1026 551 11 JÖNKÖPING

Syftet med denna studie har varit att få fördjupad kunskap om lärares uppfattning om sitt ledarskap i klassrummet och vilken betydelse lärare anser att ledarskapet har för klassrumsklimatet/miljön och elevers studieresultat. Utifrån syftet med studien har jag tagit del av relevant litteratur och tidigare och aktuell forskning i ämnet samt fördjupat mig i generell systemteori och utvecklingsekologisk systemteori som fått utgöra grunden för uppsatsens teoretiska förankring. Studien har en kvalitativ forskningsansats, där individuella kvalitativa intervjuer använts som datainsamlingsmetod. Sammantaget intervjuades sju grundskollärare med erfarenhet av undervisning i årskurserna 1-9, inom den ordinarie grundskolan. Studiens resultat utgörs endast av dessa lärares uppfattningar om sitt ledarskap i klassrummet och dess inverkan på klassrumsklimatet/miljön och elevers studieresultat. Enligt studiens resultat präglas ett bra ledarskap generellt sett av tydlighet. Utmärkande för ett bra ledarskap direkt kopplat till lärares ledarskap präglas framförallt av det som är utmärkande för ett demokratiskt ledarskap. En bra pedagogisk ledare beskrivs som lyhörd, engagerad, inkännande, förtroendeingivande, relationsskapande och som en ledare som ”bryr sig om” sina elever. Läraren och lärarens personlighet anses ha stor betydelse för att skapa ett gynnsamt klassrumsklimat som präglas av trygghet och studiero. Vidare betonas lärarens undervisande roll och betydelsen av att som lärare ha ett demokratiskt förhållningssätt. Slutligen visar studiens resultat på möjliga samband mellan lärarens ledarskap och elevers resultat. Sambandet anses framförallt bygga på hur läraren är som individ och på lärarens förhållningssätt. Dessa faktorer anses enligt studien vara grundläggande för att genom ledarskapet skapa ett gynnsamt klassrumsklimat där elever kan utvecklas och prestera.

Barn och trygghet i förskolan – en studie om förskollärares uppfattningar om trygghet hos små barn i stora förskolegrupper. Syftet med undersökningen är att beskriva och synliggöra hur förskollärare resonerar kring små barn och trygghet i stora barngrupper i förskolan. Det har skett kvalitativa intervjuer med fyra förskollärare på tre olika förskolor som alla har haft grupper som överstigit tjugo barn och i åldrarna ett till fem år. Resultatet visar att barngruppens storlek har betydelse för de små barnens känsla av trygghet i förskolan och samarbetet med föräldrarna är betydelsefullt när det gäller barnens trygghet i förskolan. Antal sidor: 28 Children and their secureness at preschool – a study of preschool teachers’ opinions about small children’s sense of security in large preschool groups.

No description available.

I dagens samhälle arbetar de flesta föräldrarna och därmed behöver de barnomsorg till sitt/sina barn. När barnet börjar i förskolan måste barnet och föräldrarna skiljas åt under tiden barnet är i förskolan, det är en påfrestande procedur både för barnet och föräldrarna. Hur inskolningen går för barnet har stor betydelse för barnets framtid på förskolan. Syftet med detta arbete är att undersöka förskollärares tankar om inskolning, individuell inskolning respektive gruppinskolning samt vad de anser är viktigt under inskolningen för att få det lilla barnet tryggt i förskolan. Undersökningen är gjord med en kvalitativ metod och tre förskollärare har intervjuats. Resultatet visar att inskolningen liknar vardagen på förskolan, det finns både för- och nackdelar med individuell inskolning respektive gruppinskolning och vilken av metoderna som används avgörs av hur många barn som skall skolas in. Det viktigaste under inskolningen är att få en trygg relation mellan barnet och ansvarspedagogen, detta genom att läsa av barnet, anser förskollärarna. Min slutsats är att alla barn är individuella och därmed måste inskolningen anpassas efter varje barn som skolas in för att göra inskolningsperioden och återstående tid på förskolan så god som möjligt för barnet.

Den här studien gjordes för att se hur GIS och geokodning skulle kunna vara till hjälp i att förebygga brottslighet i samhällsplanering i Växjö tätort. Studien går igenom våldsbrott som begåtts under 2007 och 2008. Med hjälp av geokodningen skulle hotspots kunna upptäckas och på så sätt fortare sätta in brottsförebyggande åtgärder för att göra dessa platser trygga.  För att göra denna undersökning möjlig användes brottsstatistik, för våldsbrott som begicks de åren som är avsett för undersökningen, från Polisen i Växjö. Kartmaterialet över Växjö tätort kom från Stadsbyggnadskontoret i Växjö. Varje hotspot är en koncentration med brottsligt, vilket jag också utgick ifrån arbetet. Statistiken geokodades i kartmaterialet, vilket jag enligt metoden fick fram fyra hotspots. Dessa hotspots besöktes senare för att göra observationer för att se hur de såg ut i verkligheten. Detta och geokodningen visade att dessa platser var i behov av förändring för att öka tryggheten i Växjö tätort.

Ett sociologiskt perspektiv på staden är att se till stadens och stadslivets inverkan på människan. Flytten från landsbygden till städerna förde med sig att människor vardagsliv förändrades. Under urbaniseringens fanns farhågor om stadslivets negativa inverkan på människan. George Simmel och Louis Wirth som var verksamma under urbaniseringen ägnade sig åt att se hur förutsättningarna för vardagslivet skilde sig åt mellan de urbana och rurala samhällena. Senare sociologer som Jane Jacobs och Richard Sennett har intresserat sig för hur man kan skapa bra stadsmiljöer som ger plats för mångfald och ett dynamiskt stadsliv. Jacobs och Sennett definierar begreppet mångfald i stadslivet med ett antal konkreta villkor som skall uppfyllas av ett område. Dessa villkor har legat till grund för denna studie. Sickla Kaj i Hammarby Sjöstad i Stockholm får utgöra exempel på samtida stadsbyggnation. Genom observationer och intervjuer har jag studerat om det finns förutsättningar för mångfald i stadslivet i Sickla Kaj. Resultaten från observationerna och intervjuerna redovisas under sex olika teman. Sickla Kaj uppfyller flera av Jacobs och Sennetts villkor men dock inte alla. Vattnet i området i form av sickla kanal och vattenpartier i parken är mycket uppskattade kvalitéer i området.