Talängslan handlar om att en person är rädd för att tala inför publik vilket enligt tidigare forskning kan leda till diagnosen social fobi. Syftet med den här studien är att bidra med kunskap om vilka arbetssätt som lärare använder när de arbetar med talängsliga elever samt att belysa hur elever upplever olika talsituationer där de får tala högt inför klasskamraterna. Syftet besvaras med hjälp av följande frågeställningar: Hur arbetar lärare med elever vid muntliga redovisningar? Vilka situationer får eleverna tala högt i klassrummet? Hur upplevs klassrumsklimatet av lärare och elever? och Vilka känslor väcks hos eleverna vid olika talsituationer? Skolan har som uppdrag att bidra till att eleverna utvecklar sitt språk där talförmågan ingår eftersom eleverna ska förberedas för ett aktivt deltagande i det demokratiska samhället. Talängslan är en rädsla för att tala inför publik vilket kan påverka elevernas betyg, eftersom muntliga framställningar och redogörelser finns med som kunskapskrav som eleverna behöver uppnå. I Läroplanen för grundskolan samt för förskoleklassen och fritidshemmet står det att eleverna ska kunna genomföra muntliga framställningar samt muntliga redogörelser (Skolverket, 2019, ss. 37, 264).  Tidigare forskning visar att en orsak till talängslan är rädslan för att göra fel eller bli utskrattad. Forskningen visar även att personer som lider av talängslan kan behöva exponeras för talsituationer som upplevs som obehagliga, eftersom det är ett sätt att övervinna rädslan (Frumark et al. 2011). Drama är ett arbetssätt som enligt forskning visar sig ha en positiv effekt på talförmågan hos talängsliga elever. Forskningen tyder även på att drama kan hjälpa dessa elever att uttrycka sig muntligt i olika ämnen (McLauchlan och Winters, 2014). Det teoretiska ramverket som ligger till grund för studien är den utvidgade didaktiska triangeln som Lindström och Pennlert (2019, s. 10) beskriver och som innehåller fyra komponenter där sju olika relationer berörs. Insamlingsmetoden bestod av semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna genomfördes med sju lärare och sex elever. Analysen gjordes genom en tematisk analys med den utvidgade didaktiska triangeln som ett teoretiskt ramverk.  Resultatet visar att eleverna och lärarna föredrar att arbeta i mindre grupper eftersom det upplevs som en tryggare miljö och därför vågar eleverna tala högt. Lärarna poängterade även att man inte ska tvinga eleverna till något eftersom det kan ha en negativ effekt på talförmågan hos eleverna. Slutsatsen är att trygghet är det som är centralt i lärarnas arbete med talängsliga elever där lärarna menar att klassrumsklimatet måste vara tillåtande och att det ska finnas stöttande och goda relationer.

No description available.

Denna studie belyser och analyserar utifrån ett anknytningsperspektiv hur pedagoger uppmärksammar och stödjer barn att bli trygga på förskolan. Den utgår från ett relationellt perspektiv kopplat till Bowlbys anknytningsteori. Studien tar upp vilka barn pedagogerna tolkar som otrygga, respektive trygga, utifrån deras beteende. Den behandlar vilka metoder pedagoger använder för att skapa trygghet för barnen, samt vad de anser påverkar barns trygghet. Den metod som använts är kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Denna studie syfte är att synliggöra vilka barn som på förskolan, utifrån ett anknytningsperspektiv, verkar få sitt behov av trygghet tillgodosett och vilka som riskerar att inte få det. Studiens resultat visar på att pedagogerna på ett medvetet sätt försöker skapa trygghet för barnen genom att vara anknytningspersoner och genom att strukturera och planera verksamheten på förskolan. Resultatet tyder även på att de barn som har ett otryggt undvikande anknytningsmönster löper en risk att inte få sitt behov av trygghet tillgodosett. Slutsatser som kan dras av denna studie, är att personalen behöver öka sin medvetenhet om vikten av att bekräfta barn i alla deras känslor och kunna tolka olika anknytningsmönster. Ledningen måste ta ansvar för att personalen får tillräcklig fortbildning om anknytning och goda organisatoriska villkor för skapande av anknytning på förskolan.

Det är tidigare känt genom forskning att musik i många fall har en positiv inverkan på människor. Förutom att musiken kan hjälpa vid olika former av terapi och har en avstressande effekt på människor finns det forskning på musikens betydelse för barns inlärning. Trots forskning kring musikens positiva effekter har vi, utifrån våra egna erfarenheter, fått se att musik inte alltid får så stort utrymme i förskolans verksamhet. Syftet med studien är att undersöka hur användandet av sång och musik beskrivs av föräldrar och pedagoger och försöka urskilja musikens främsta användningsområden i hemmet jämfört med i förskolan. Vi har också velat få syn på om musiken används på olika sätt beroende på barnens ålder samt se om musiken beskrivs i kombination med trygghet. I genomförandet av detta använder vi oss av en kvantitativ metod i form av enkätundersökningar. Resultatet visar att skillnaden mellan hur föräldrar och pedagoger beskriver användandet av musik i hemmet jämfört med i förskolan är stor. I hemmet spelar föräldrarna musik eller sjunger för sina barn oftast för att trösta, vid nattning eller för att barnen tycker det är roligt, medan musiken i förskolan beskrivs av pedagogerna som sångstunder vid samlingar men även vid miniröris eller i lärandesituationer i transdisciplinärt syfte. Resultatet visar också att det inte är stor skillnad på hur pedagogerna beskriver musikens användningsområden utifrån barnens ålder bortsett från att musiken används mer vid språkinlärning hos de små barnen jämfört med de större barnen.

Innehållet i denna studie omfattar inskolning från ett vårdnadshavarperspektiv med utgångspunkt från Broberg, Hagström och Brobergs (2012) utveckling av anknytningsteorin. De frågeställningar som ligger till grund för undersökningen har hjälpt oss att uppnå studiens syfte, vilket är att undersöka vårdnadshavares upplevelser av en inskolningsprocess. Frågeställningarna som kommer att belysas är: Hur upplever föräldrar att en inskolning går till? Vilka faktorer påverkar föräldrars upplevelser i en inskolningsprocess? Vilka förväntningar har föräldrar på pedagogers bemötande i en inskolning?Metoden som använts för att komma fram till resultatet är kvalitativa intervjuer och enkäter. För att uppnå en fördjupad förståelse för individers olika uppfattningar kring ett och samma fenomen, det vill säga inskolningen, valde vi att använda oss av en kvalitativ metod. Studiens resultat visar på att olika faktorer är avgörande för hur vårdnadshavare upplever en inskolning. Det har framkommit att vårdnadshavarna genomgått antingen en traditionell- eller en föräldraaktiv inskolningsmodell utan att känna till andra alternativ för hur en inskolning kan genomföras. Att barnet får en trygg anknytning till pedagogerna på förskolan har varit det mest centrala för studiens vårdnadshavare och vilken inskolningsmodell som genomgåtts har varit av mindre betydande roll. Slutsatsen av resultatet är att föräldrar anpassat sig till den modell som förskolan använder sig av. För föräldrarna i studien är det viktigare att känna sig trygg med att lämna över sitt barn till tillitsfulla pedagoger på förskolan snarare än vilken modell som använts. Nyckelord: Inskolning, anknytning, vårdnadshavare, trygghet

Inskolningsperioden har en stor betydelse för både barn och vårdnadshavare, då de genom den får sin första inblick i förskolans värld. Syftet med studien är att undersöka vilka erfarenheter förskollärare har om den föräldraaktiva inskolningsmetoden. I studien undersöks även hur anknytningsteorin används vid inskolning och hur den föräldraaktiva inskolningsmetoden förhåller sig till en trygg anknytning. Det empiriska materialet består av transkripter från åtta kvalitativa intervjuer med förskollärare som genomfördes både via telefon och på plats i förskolan. I resultat redovisas förskollärarnas egna upplevelser av att arbeta med den föräldraaktiva inskolningsmetoden i förskolans verksamhet. Förskollärarna anser att den föräldraaktiva inskolningsmetoden är en lämplig metod för att skola in barn. Inskolningsmetoden bidrar till att barn slussas in i förskolan snabbare och att vårdnadshavarna börjar skapa en relation till pedagogerna på avdelningen under inskolningsdagarna. Slutsatsen av studien är att den föräldraaktiva inskolningsmetoden gynnar förskolans verksamhet mer än barnen. Detta för att utifrån ett anknytningsteoretiskt perspektiv är det inte möjligt för barn att knyta an till en annan människa på endast tre dagar.

Alla barn ska känna sig trygga i skolans miljö, vilket medför att det alltid krävs forskning kring området. Syftet med denna studie var att undersöka vilka verktyg lärare använder för att skapa ett tryggt klassrumsklimat och vilka faktorer som bidrog till lärarnas val av verktyg. Frågeställningarna som ställdes var; Vad använder sig lärare av för verktyg för att skapa trygghet i klassrummet? Vad är det som påverkar lärarnas val av verktyg? Studien är en kvalitativ intervjustudie där resultatet baserades på intervjuer av fyra klasslärares berättelser om hur de skapade trygghet för sina elever. Fyra lärare intervjuades på tre skolor där samtliga lärare arbetade i årskurs f-3. Studien avser en avgränsad del av skolmiljön: Klassrummet och korridoren in i klassrummet. Den slutsats som framkom visade att två aspekter var särskilt viktiga för att trygghet skulle skapas i klassrummet, dessa var rutiner och gemenskap. Men för att det skulle kunna uppnås behövdes det ett tydligt ledarskap, där det var läraren som stod för denna roll. Läraren behövde även kunna anpassa sina verktyg utifrån vad det var för elever läraren mötte.

Detta arbete tar avstamp i det omsorgsetiska perspektivet och syftet med denna studie är att undersöka relationens betydelse vid lämningsmomentet på morgonen. Studiens syfte har besvarats med hjälp av följande frågeställningar: Vilka strategier använder pedagogen för en smidig överlämning?, Vilka förutsättningar skapar lämningen på morgonen för att skapa en god relation mellan barn och pedagog? och Hur kan relationerna mellan barn och pedagog vid en lämning på morgonen användas för barns trygghet? Studien innehåller en kvalitativ forskningsmetod där observationer och tre olika intervjuer framgår. För att besvara på syftet och våra frågeställningar har vi valt att använda oss av Nel Noddings omsorgsetik som utgångspunkt. använt oss av. Vi har använt oss av artiklar med relevans inom omsorg och relationsskapande som vi sedan har kopplat till resultatet.  Grunden för vårt analysarbete är baserat på olika nyckelord, strategier, förutsättningar och trygghet. Resultatet av vår studie visar hur lämningen på förskolan skapar en trygghet och fungerande relation mellan barn och pedagog. Vi drar paralleller från analysen till resultatet där trygghet, förutsättningar och strategier sätts i fokus. Studien refererar till Nel Noddings modeller, där bekräftelser och dialog används som en central punkt. De slutsater vi har gjort påvisar hur olika strategier kan användas, samt vilka element som existerar för att göra lämningen smidig och trygg för barnen på förskolan. De främsta strategier som noterades mest använda var dialog och bekräftelse.

Studiens syfte är att försöka lyfta fram mer vetskap kring förskollärarnas bemötande och relationerna till barnen och vårdnadshavare i förskolan. Jag har använt mig av semistrukturerade kvalitativa intervjuer, där både förskollärare och vårdnadshavare har varit deltagande. Vid intervjuerna som genomfördes valde jag att titta närmre på om de olika parterna delade samma eller liknande åsikter kring vardagskommunikationen och relationerna mellan förskollärare och vårdnadshavare. I relationerna som skapas mellan förskollärare och barn, ansåg både förskollärare och vårdnadshavare att relationerna till varandra var av betydelse för barnets fortsatta utveckling, lärande och glädje. Förskollärarna och vårdnadshavarna talade om vikten av att möta alla barn utifrån deras förutsättningar. Studiens resultat visade att både förskollärare och vårdnadshavarna delade samsynen av vikten till relationer och bemötande i förskolan.

Denna studie syftar till att undersöka förskollärares förhållningssätt till att bidra med trygganknytning i förskolan under inskolning, för att främja barns utveckling och lärande. Syftetmed studien anser vi är angelägen då vi stött på olika synsätt hos pedagoger i förskolan närdet kommer till anknytning och trygghet i förskolan. Vi ansåg det även intressant attundersöka hur förskollärarna upplever hur inskolningar har förändrats under pågåendepandemi ur ett anknytningsperspektiv. För att genomföra denna studie använde vi oss avkvalitativa intervjuer för att få en uppfattning om förskollärares medvetenhet, samt arbetekring anknytning i förskolan. Intervjuerna gjordes med sju förskollärare på fyra förskolorbelägna i två olika kommuner inom Stockholms län. Den insamlade empirin analyseradesutifrån ett sociokulturellt perspektiv samt även ett anknytningsperspektiv med utgångspunktur dessa perspektivs centrala begrepp. Resultatet visade att förskollärarna besitter en medvetenhet kring anknytning och att detkopplas samman med trygghet. Det visade även att förskollärarna är medvetna kringsambandet mellan trygghet och barns förmåga till att lära och utvecklas. Studiens resultat visade även att de upplever skillnader vid inskolningen under pågåendepandemi. Men även att de har handlingsutrymme till att individanpassa efter varje barnsbehov för att kunna skapa trygghet för barnen.