Syftet med min studie var att, med avstamp i anknytningsteorin, undersöka vikten av att skapa trygga relationer under inskolningen samt att synliggöra eventuella hinder för detta i förskolans praktik. Genom förskollärares röster ville jag även undersöka vilka för- och nackdelar det kan finnas med olika så kallade inskolningsmodeller med koppling till begreppen trygghet och anknytning.För att nå syftet med min studie valde jag att använda mig av kvalitativ metod i form av skrivna intervjuer via mail. Denna metod ansåg jag bäst lämpad, utifrån de förutsättningar som fanns i form av tid och i relation till studiens syfte, för att undersöka pedagogers tankar och erfarenheter av trygga relationer, inskolning och eventuella hinder i förskolans praktik. Sju förskollärare med placering på förskolor i Malmö med omnejd deltog i studien och alla hade fler än fem års erfarenhet av förskolläraryrket.Resultatet av min undersökning visar att alla deltagare såg trygg anknytning och trygga relationer som något ytterst viktigt i förskolans praktik. Dock blev det tydligt att de också upplevde barngrupperna som för stora och personaltätheten för låg. Utifrån detta gav de också uttryck för att inte känna sig tillräckliga i att kunna möta varje barns behov av närhet och trygghet. Förskollärarna menade att inskolningen måste i största mån anpassas efter barnets behov och att dessa behov ser olika ut från barn till barn. Förskollärarna lyfte fram positiva fördelar i tredagarsinskolningen som till exempel att föräldern får en bättre inblick i förskolan då de vistas där hela, istället för delar av, dagen och att barnet skapar en relation till fler än en pedagog. Dock visar materialet att majoriteten anser att tre dagar är för kort tid för barnet att hinna skapa en trygg relation till personalen på förskolan och jag lyfter därför fram den traditionella modellen på två veckors inskolning som att föredra ur ett anknytningsperspektiv och en kombination av dessa två kanske är att föreslås. Gruppinskolning ansågs inte av någon främja förutsättningen för barnet att knyta an till någon pedagog men förskollärarna kunde se andra vinningar i metoden i form av att föräldrar sinsemellan fick kontakt med varandra.

Syftet med denna studie är att undersöka hur bibliotekarier upplever tryggheten på sin arbetsplats och hur eventuell otrygghet kan påverka dem. Det är en kvalitativ intervjustudie bestående av semistrukturerade intervjuer för att komma så nära bibliotekariernas personliga erfarenhet som möjligt. Intervjuerna analyseras sedan tematiskt med grund i teorier om imagined victimisation och psykologisk trygghet. Studien visar att bibliotekarierna känner sig trygga, men att det ibland sker händelser som gör dem osäkra och otrygga. Det upptäcks också att det finns viss osäkerhet kring handlingsplaner och vilka åtgärder som kan vidtas vid otrygga händelser.

Creating safe environments is a necessity within urban planning. In each element of the urban planning process, it is essential to reflect upon how the proposed plans can affect safety within the chosen environment. The purpose of the thesis is therefore to develop an analysis tool based on scientific research, to assess the perceived safety that is mediated through environmental design. The report aims to answer the following research questions, Which theoretical perspectives and scientific research can be used as a research basis, to develop a analysis tool that seek to increase perceived safety through environmental design? How can the perceived safety through the environmental design be assessed using the analysis tool? The method consists of a literature study, to give a broad and global insight on data as well as results that have been in previous research on safety. International studies and articles have been primarily used with few elements from the Swedish context, with the aim of obtaining a broad mapping of different contexts where safety in the physical environment has been investigated. The used search engines consist of the Royal Institute of Technology's Primo, Google and Google Scholar. Through these, the theoretical perspectives and the scientific research that underlies the work were found.  The analysis tool consists of a checklist that includes six different categories; Lighting and mobility, Maintenance of the physical environment, Technical monitoring, Natural monitoring, Physical design and orientation as well as Vegetation in the physical environment. Within each category there are various claims that the user of the tool will rate in an assessment scale from 1 to 5. To take position to the presented claims, the user must perform a site visit to observe the surroundings. / Skapandet av trygga miljöer är en grundpelare inom samhällsplanering. I varje element av samhällsbyggnadsprocessen är det essentiellt samt nödvändigt att reflektera hur de planerade åtgärderna kan påverka tryggheten inom den valda miljön. Syftet med avhandlingen är därav att ta fram ett analysverktyg utifrån vetenskaplig forskning, för att bedöma den upplevda tryggheten som förmedlas genom utformningen av den fysiska miljön. Rapporten riktar sig till att besvara följande frågeställningar, Vilka teoretiska perspektiv och vetenskaplig forskning kan användas som forskningsunderlag, för att utveckla analysverktyg som eftersträvar att öka upplevd trygghet genom fysisk utformning? Hur kan den upplevda tryggheten genom utformningen av den fysiska miljön bedömas med hjälp av analysverktyget? Metoden utgörs av en litteraturstudie, för att ge en bred samt global inblick av data och resultat inom tidigare forskning av trygghet. För att få en bred kartläggning av olika fall där trygghet i den fysiska miljön har undersökts har primärt internationella studier och artiklar använts med få inslag från den svenska kontexten. De sökmotorer som använts består av Kungliga Tekniska Högskolans Primo, Google och Google Scholar. Genom dessa hittades de teoretiska perspektiv och den vetenskapliga forskningen som ligger till grund för arbetet.  Analysverktyget består av en checklista som innefattar sex olika kategorier; Belysning och mobilitet, Underhåll av den fysiska miljön, Teknisk övervakning, Naturlig övervakning, Fysiska utformning och orienterbarhet samt Vegetation i den fysiska miljön. Inom varje kategori förekommer diverse påståenden som bedöms utifrån en bedömningsskala från 1 till 5. För att ta ställning till de presenterade påståenden bör användaren gå en rundtur på platsen och observera den omgivande miljön .

No description available.

I denna uppsats undersöks orsaker till variation i trygghetskänslan bland de boende i Stockholms olika stadsdelar. Tidigare forskning visar på att individuella faktorer påverkar hur trygg man känner sig i sitt bostadsområde, där vissa grupper är otryggare än andra grupper. Tidigare forskning pekar även på att tidigare brottsutsatthet, människor som stör ordningen i bostadsområdet såsom ungdomsgäng och missbrukare, fysiska ordningsstörningar såsom klotter och vandalism, mörker eller nedsatt belysning, boendetid i området och hur bra grannkontakt man har samt att områdets rykte påverkar trygghetskänslan. Urbanteoretisk forskning pekar även ut viss bostadsområdesplanering som mer problematisk ur trygghetsaspekt. I uppsatsen undersöker vi genom regressionsanalys hur mycket vissa av ovanstående faktorer påverkar trygghetskänslan i Stockholms stad genom att använda oss att Stockholms stads trygghetsmätning för år 2014. Resultaten visar att tidigare utsatthet för brott, vandalism och klotter, störande människor i bostadsområdet såsom ungdomsgäng och missbrukare, mörker och dålig belysning samt att sämre grannkontakt bidrar till en ökad otrygghetskänsla i Stockholms stadsdelar. Däremot har boendetid och huruvida man bor i lägenhet eller småhus har ingen påverkan på tryggheten. De oberoende variablerna som har påverkan kan i vissa fall förklara otrygghetskänslan i Stockholms bostadsområden mer än vad kontrollvariablerna gör. Vid införande av kontrollvariablerna kön, utländskt ursprung, funktionsnedsättning, ekonomiska svårigheter samt utbildningsnivå kvarstår även de oberoende variablernas påverkan på otrygghetskänslan. Däremot samexisterar de oberoende variablerna vilket leder till att de påverkar varandra och deras b-koefficientvärde sjunker något och ett fåtal oberoende variabler blir icke signifikanta när de sammanställs. Vårt resultat visar på ett relativt lågt R2-värde (11,1 %), vilket pekar på att det är finns ytterligare faktorer att ta hänsyn till vad gäller trygghetskänsla.

Att som allmänsjuksköterska utbilda sig inom anestesi som specialistområde och sedan börja arbeta på en operationsavdelning medför stora förändringar. Det kan innebära att funderingar väcks hos sjuksköterskan kring exempelvis ökat ansvar, annorlunda miljö och att arbeta mer självständigt. Övergången från att arbeta som sjuksköterska, kanske en längre tid, att ha hittat sin roll, varit säker i det och blivit expert i yrket sätts plötsligt på prov igen då hen blir novis på nytt. Tidigare forskning finns kring hur den nyutexaminerade allmänsjuksköterskan upplever sitt yrke, dock finns det lite forskning om den nyutexaminerade anestesisjuksköterskans upplevelse.   Syftet med studien var att beskriva hur den nyutexaminerade anestesisjuksköterskan upplever sin nya yrkesroll på en operationsavdelning. För att ta reda på hur de upplever första året i arbetet användes en kvalitativ forskningsintervju med induktiv ansats som metod. Åtta anestesisjuksköterskor intervjuades. Transkriberingen analyserades sedan utifrån kvalititativ innehållsanalys. Resultatet visar på att anestesisjuksköterskorna upplevde yrket som ansvarsfullt, varierande och spännande. De upplevde också att det fanns många svårigheter som skapade oro och stress och de berättade om vad som är viktigt för att de ska känna sig trygga, exempelvis stöd från kollegor. Resultatet presenteras i fyra kategorier; ett givande arbete, att känna sig otillräcklig, att skapa förutsättningar för att lyckas och att tillåta sig vara ny. Kategorierna presenteras med respektive underkategorier. Tidigare forskning styrker att nyutexaminerade anestesisjuksköterskor upplever mycket stress och att de behöver stort stöd från arbetskamrater. Det framkommer   också   skillnader   mellan   studiens   resultat   och   tidigare   forskning, exempelvis skiljer sig upplevelserna åt kring produktionsstress på arbetsplatsen. De slutsatser som studien resulterar i är; att trots stress i arbetet upplever anestesisjuksköterskorna att de valt rätt yrkesinriktning, det är viktigt att skapa goda förutsättningar för nyutexaminerade anestesisjuksköterskor exempelvis att få stöd av sina kollegor, att ha kontroll över situationer ökar känslan av trygghet och minskar osäkerheten samt är det också av stor betydelse att anestesisjuksköterskor tillåter sig själva att vara nya för att de ska trivas på jobbet.

Hjärtinfarkt innebär en akut syrebrist i hjärtmuskeln och utgör en av de vanligaste dödsorsakerna i modern tid. Symtomen på hjärtinfarkt är idag vedertagna och likaså riskfaktorerna. Trots detta är prevalensen för insjuknande idag högre än förr. Genom ett patientperspektiv där patientens egna upplevelser är i fokus kan varje individ mötas utifrån sin egen livsvärld. Det är därför som vårdare av stor vikt att känna till patientens upplevda behov för att kunna erbjuda adekvat individanpassad vård vid rätt tillfälle i förloppet. Syftet är att beskriva patientens upplevda behov i efterförloppet av en hjärtinfarkt. En litteraturstudie har genomförts baserad på 11 artiklar framsökta i Cinahl och PubMed. Analysen är gjord enligt Axelssons modell för litteraturstudie och resulterade i tre huvudteman: ”Behov av information”, ”Behov av förståelse” och ”Behov av trygghet”. Fynden som framkommit är att patienterna upplever kroppen som förändrad samt en oro relaterad till kunskapsbrist. Vanligt förekommande är utmattningskänslor och känslan av att vara begränsad i sitt vardagsliv. Patienterna är i stort behov av stöd från närstående samt professionella vårdare. Sjuksköterskan har möjlighet att minska patientens lidande genom att ge adekvat och anpassad information och genom att ha kompetens kring relevanta insatser. För att åstadkomma detta krävs god kunskap och öppenhet hos sjuksköterskan kring patientens upplevda behov i efterförloppet av en hjärtinfarkt.

Är det offentliga rummet lika välkomnande för alla? De senaste åren har svensk dagspress uppmärksammat flera exempel där fysisk miljö agerar exkluderande— alltså bidrar till att utesluta vissa grupper av människor från offentliga platser. En trend som kan skönjas är bland annat att denna “exkluderande design” blir allt vanligare i städer, nationellt som internationellt. I denna uppsats ställer vi frågan hur denna exklusion tar sig form i en svensk kontext genom olika praktiker. Vi har tagit oss an denna fråga med hjälp av aktör-nätverksteori, ett vetenskapligt förhållningssätt som intresserar sig för att beskriva sociomateriella relationer, alltså förhållanden mellan människor och ting. En analys utifrån ett aktör- nätverksteoretiskt perspektiv har gjorts på tre större transportnoder i Malmö och Stockholm genom deltagande observationer. Fenomenet exklusion i offentliga rum är på många sätt en relativt ny företeelse i Sverige. Utifrån ett angloamerikanskt perspektiv är emellertid fenomenet ingen nyhet. Det denna studie visar på är att utformningen av offentliga rum i Sverige idag kanske ligger närmare den angloamerikanska än vad som beskrivits i tidigare forskning. På transportnoderna har vi upptäckt tillsynes målmedvetna strategier som möjliggör exklusion av oönskade grupper. I en nordamerikansk kontext har detta under era decennier beskrivits som ett demokratiproblem. Frågan vi avslutningsvis ställer oss är om detta problem kanske ska börja tas på allvar även i Sverige?

Bakgrund: Vi blir allt fler äldre vilket ställer högre krav på vårdresurser. Hemsjukvård möjliggör för äldre att bo kvar i det egna hemmet så länge det är möjligt, trots sjukdom. Hemmet innehar flera innebörder som trygghet, säkerhet och identitet. Att vårdas i sitt eget hem kan skapa möjligheter i det vårdande mötet såväl som nya situationer för sjuksköterskan att hantera. Syfte: Att beskriva den äldre patientens upplevelse av att vårdas av vårdpersonal i sitt eget hem. Metod: Studien har utförts som en systematisk litteraturstudie med kvalitativ innehållsanalys. Urvalet bestod av 17 vetenskapliga artiklar som kvalitetsgranskades och analyserades med manifest och latent metod. Innehållet tolkades i relation till Travelbees omvårdnadsteori samt livsvärldsteorin. Resultat: Resultatet visade att vård i hemmet innebär en balansgång mellan trygghet och otrygghet. Tre subteman framkom: ’Se mig’ – att mötas i en människa-till-människa-relation, Makt eller maktlöshet samt ’Respektera mig och mitt hem’. Relationens betydelse framkommer som central i hemsjukvård, där patient och sjuksköterska innebär mer för varandra än bara sina roller. Identitet och integritet blir utmärkande begrepp då patienten önskar blir mött och respekterad som en människa, en unik individ. Slutsats: Förståelse för patientens upplevelse tillsammans med respekt för patienten och dennes hem kan bidra till trygghet och delaktighet i vården i hemmet.

Denna uppsats handlar om restaurangbranschen och hotell- och restaurangfacket. Medlingsinstitutet presenterar varje år en rapport som innefattas av statistik om hur den fackliga medlemskapsutvecklingen sett ut under året i olika branscher. Hotell- och restaurangfackets organisationsgrad visade år 2015 28 % vilket gör hotell- och restaurangfacket till Sveriges minsta fackförening. Uppsatsen utgår ifrån en kvalitativ ansats och syftar till att förklara hotell- och restaurangfackets utmärkande organisationsgrad. Denna förklaring söker vi genom att undersöka sociala faktorer inom restaurangbranschen och var restaurangarbetaren förankrar sin trygghet samt hur trygghetsförankringen kan förstås. Empirin samlas in via semi-strukturerade intervjuer vilka utgår ifrån följande teman: trygghet, sammanhållning, lojalitet, flexibilitet och attityd till hotell- och restaurangfacket. Som teoretisk ansats har vi valt att använda oss av sociologen Karl Polanyis och hans förklaring om det inbäddade samhället. Vår studie tyder på att stark social sammanhållning inom restaurangbranschen uppfyller individens trygghetsbehov i tillräcklig utsträckning för att ett fackligt medlemskap är att betrakta som överflödigt. Eftersom restaurangarbetarens trygghetsbehov redan uppfylls av de sociala relationerna inom restaurangbranschen så blir det inte rationellt för restaurangarbetaren att ansluta sig till hotell- och restaurangfacket. / This paper is about the hospitalityindustry and hotel and restaurant union. Mediation Office presents an annual report contained statistics on union membership trends during the past year in various industries. In 2015 the hotel- and restaurant union organization rate showed 28 % which makes the hotel- and restaurant union Sweden's smallest union. The essay is based on a qualitative approach and aims to explain the hotel- and restaurant union peculiar degree of organization. This explanation we seek by examining social factors in the hospitalityindustry and where restaurantworkers anchor their security and how the security anchor can be understood. The empirical data collected through semi-structured interviews, which are based on the following themes: security, shared attitude, loyalty, flexibility and attitude to the hotel and restaurant union. As a theoretical approach has been chosen to use the sociologist Karl Polanyi and his declaration of the embedded community. Our study suggests that strong social stance shared in the restaurant sector meet individual security needs adequately to a union membership is regarded as superfluous. Since the restaurant worker's securityneeds are already met by the social relations within the hospitalityindustry it will not be rational for restaurant workers to join the hotel- and restaurant union.