Arbetet inleds med en redogörelse för läroplanen och vetenskapliga artiklar och litteratur redovisas. Syftet med examensarbetet är att undersöka lärarnas planering av rasten med hänsyn till elevernas förväntningar. Detta examensarbete utgår från Vygotskijs sociokulturella perspektiv. Undersökningsfrågorna belyser rastens påverkan på elever och lärare samt rastens syfte. Idag finns det inga riktlinjer i läroplanen hur rasten ska organiseras, vilket problematiserar ett gemensamt arbetssätt med rasten. För att kunna besvara undersökningsfrågorna och syftet med detta arbete används så kallad flermetod med både kvalitativa och kvantitativa metoder. Intervjufrågorna är utformade för lärarna i fritidshemmet och enkätundersökningen är utformad till eleverna i årskurs F-3. Resultatet visar att rasten finns till för eleverna ska få ett avbrott/paus från skoldagen. Hur eleverna tar paus skiljer sig åt. Lek, fysisk aktivitet och vila dominerar skolgården. Det finns ett nystartat projekt på en skola där rastverksamheten drivs i syfte att skapa en mer inkluderande miljö och uppmärksamma de elever som står utanför någon slags tillhörighet. Rastverksamhet i detta projekt kan påverka eleverna och lärarna genom skapande av färre konflikter och ökad trygghet på skolgården under rasten. Slutsatsen är att arbetet med rastverksamhet tar hänsyn till det mänskliga lärandet som sker i samspel med varandra, något som elever och lärare gör under rasten på skolgården.

Bakgrund Barn behöver trygghet för att utvecklas och vilja vara delaktiga i förskolans aktiviteter. Vi har valt att undersöka hur pedagoger arbetar för att etablera trygghet och en anknytning med barn under inskolningsperioden. Vi har dessutom undersökt om det förs dokumentation eller uppföljningsarbete gällande barns anknytning. Studien redogör för anknytningsteorin eftersom den inspirerat oss i vårt arbete. Syfte Vårt syfte är att identifiera hur pedagoger arbetar med barns anknytning och trygghet under inskolningsperioden, med pedagogers egna uppfattningar som utgångspunkt. Att undersöka om det finns något uppföljningsarbete eller dokumentation kring barns anknytningsmönster är ett ytterligare syfte. Metod Undersökningen genomfördes i form av kvalitativa intervjuer, där sju pedagoger på tre olika förskolor intervjuades. De forskningsansatser vi använt oss av var innehållsanalys i kombination med fenomenografisk analys Resultat I resultatet framgår att förskolorna använder sig av likartade inskolningsmodeller. Samtliga pedagoger värdesätter en god föräldrakontakt, vilket de aktivt arbetar med för att etablera från första mötet. Viss svårighet kring föräldrakontakt upplevs när vårdnadshavarna talar begränsad svenska, eftersom kommunikationen kan hämmas. Det är viktigt att pedagogerna får en helhetsbild kring barnet, vilket främst uppnås i dialogform med frågor till vårdnadshavarna under och efter inskolningsperioden. Dokumentation och uppföljningsarbete kring barns anknytning varierar, bland annat utförs detta i form av minnesanteckningar, muntliga samtal kollegor emellan och uppföljningssamtal med vårdnadshavare. Det framgår dessutom att pedagogerna värderar trygghet som en central del för barns fortsatta trivsel och utveckling på förskolan. När anknytningssvårigheter uppstår är den gemensamma upplevelsen att resurser i form av kunskap finns, däremot kan problematik ligga i avsaknad av personal eller stora barngrupper. Två uppfattningar gällande barns anknytning kunde urskiljas utifrån pedagogernas utsagor. Den ena uppfattningen handlade om huruvida det är pedagogernas ansvar att se till att en anknytning till barnen på förskolan sker. Den andra uppfattningen är att barns trygghet och anknytning påverkas av föräldrarnas förhållningssätt.

Inledning Studien handlar om pedagogers syn på anknytning och trygghet i förskolan samt hur pedagogerna resonerar och arbetar med anknytning och trygghet i barngruppen. Denna studie lyfter fram hur betydelsefull pedagogernas arbete är för alla barn i förskolan. Studien bygger på teorier utifrån Bowlbys anknytningsteori och Ainsworths trygghetscirkel som har legat till grund för studien. I diskussionen har teorierna kopplats samman med resultatet. Syfte Syftet med studien är att skapa större kunskap om pedagogernas resonemang om arbetet med anknytning i förskolan samt hur pedagogerna skapar trygghet i barngruppen. Frågeställningar 1. Vad anser pedagogerna att anknytning är och hur arbetar de för att skapa en trygg anknytning till barnen? 2. Vilka olika strategier beskriver pedagogerna att de använder för att skapa trygghet och anknytning? 3. Hur beskriver pedagoger att de bemöter barnen för att de ska känna sig trygga i barngruppen? Metod För att besvara studiens syfte användes kvalitativa intervjuer som metod med nio pedagoger. Undersökningarna genomfördes på två förskolor i södra Sverige. Efter transkriberingen analyserades resultatet fram. Samtliga deltagare presenteras med pseudonym namn i undersökningen. Resultat Resultatet av studien visar att det finns olika aspekter som påverkar anknytning och trygghet i förskolan. Resultatet visar att pedagogerna är medvetna om hur man arbetar med anknytning och hur man skapar trygghet. Pedagogerna beskriver vad anknytning innebär och de är medvetna om hur man ska arbeta för att bygga upp anknytning och för att skapa relationer mellan barn och pedagog. Resultatet av intervjuerna visar även att anknytning och trygghet har en påverkan på utveckling och lärande.

Vi har erfarit en forskningslucka i och med att fler barn vistas i förskolan större delen av dagen samt att samhället har förändrats till att barns känslomässiga behov, att bli förstådda, sedda samt att få uppleva närhet och stimulans ofta kan bli försummat vilket även kan synas i förskolan. Detta medför ett större krav på pedagogens kompetens att kunna etablera en trygg anknytning då tidigare forskning påvisar att barnets möjlighet till en trygg anknytning har stor betydelse för barnets vidare utveckling samt lärande. Syftet med denna studie har varit att synliggöra åtta pedagogers uppfattningar om barns anknytning och dess eventuella betydelse för barns utveckling och lärande samt anknytningsarbetets praktiska utformning och vad som kan möjliggöra och påverka detta arbete i förskolan. Utifrån vårt syfte har en problemställning synliggjorts i hur förskolepedagoger, genom ett arbete med anknytning, kan bidra till att alla barn erhåller en trygg och meningsfull tillvaro i förskolan? Vikten av att pedagogerna har god kunskap om anknytning, relationskompetens samt ges goda förutsättningar anses vara avgörande komponenter för att kunna ge alla barn en trygg anknytning. Genom kvalitativa intervjuer genomförda utifrån en intervjuguide har vi samlat data gällande vårt valda forskningsobjekt som därefter tematiskt analyserats. Resultatet visar att det finns många avgörande faktorer som möjliggör och påverkar anknytningsarbetet och att pedagogerna menar att detta arbete har stor betydelse för barnets utveckling och lärande. Resultatet visar även att det finns olika uppfattningar av vikten av anknytningsarbetet i förskolan och att det har uppmärksammats mer under de senaste åren och då främst för barn i de yngre åldrarna. I vår diskussionsdel framkommer det att lärande får större utrymme än anknytning i förskolan trots att både forskning och pedagogerna själva anser det beklagligt då grunden för allt lärande är trygghet enligt dem. / <p>Godkännande datum: 2019-01-04</p>

Tidigare forskning pekar på att det finns tydliga brister i utformning av en trygg miljö för eleverna under lektionen i idrott och hälsa och i omklädningsrummen. Särskilt tydligt blir det i idrottssalen där eleverna utelämnas på ett mer framträdande sätt. Vi lärare måste arbeta för att alla elever ska känna sig trygga på alla skolans områden och därför bör vi skaffa oss förståelse om vad eleverna upplever otryggt för att kunna arbeta förebyggande för att minska antalet elever som känner sig otrygga. Syftet med denna studie var att undersöka tryggheten i undervisningen i idrott och hälsa. Delsyftet med studien var att undersöka elevernas upplevelser av omklädningsrummet och förekomsten av kränkande behandling i samband med idrott och hälsa undervisningen. Studien genomfördes i årskurs 7-9 på två grundskolor i södra Sverige. Enkäterna besvarades av 74 flickor och 69 pojkar och den totala mängden enkäter blev 143. Metoden som användes var enkäter av både kvantitativ och kvalitativ art. Resultatet visade att majoriteten av eleverna upplevde ingen otrygghet i lärandemiljön och i omklädningsrummet. I omklädningsrummet visar vår studie på att kränkande behandling förekommer i liten mängd. Slutligen vill vi belysa att det finns elever som känner sig otrygga i undervisningen i idrott och hälsa och detta anser vi är ett problem.

Kunskapsområdet för det här examensarbetet är anknytning. Uppsatsen sätter fokus på anknytningens betydelse och har anknytningsteorin som teoretisk utgångspunkt. Syftet med studien är att öka kunskapen om hur pedagoger resonerar om små barns anknytning i förskolan. För att få svar på vårt syfte har vi vänt oss till verksamma pedagoger på småbarnsavdelningar. Metoden som vi har använt oss av är halvstrukturerade kvalitativa intervjuer med fyra pedagoger i Mellansverige. I analysen har vi använt oss av Bowlbys anknytningsteori och begreppen, Anknytning, Trygg Bas och Inre arbetsmodeller för att lättare kunna se anknytningen och dess betydelse för att skapa trygga små barn. Vi har använt oss av följande forskningsfrågor för att besvara vårt syfte. Hur uppger pedagogerna att de arbetar för att de små barnen ska få förutsättningar att skapa en trygg anknytning till de vuxna på förskolan? Vilka olika faktorer påverkar barnets anknytning till pedagogerna enligt pedagogerna själva? I de analyserade svaren framkommer det att pedagogerna har en övergripande medvetenhet om anknytningens betydelse och hur de kan hjälpa barnen att skapa trygga relationer. De nämner en rad olika faktorer såsom vårdnadshavare, organisationen samt det egna förhållningssättet som de anser kan påverka barnens förutsättningar till att skapa en trygg anknytning.

Syftet med föreliggande studie är att fördjupa kunskaperna i hur lärarna resonerar kring hur de inkluderar elever med ADHD, samt vilka fördelar och utmaningar det innebär för verksamheten. Dessutom uppmärksammas elevernas syn och känsla kring inkludering. Arbetet redogör för tidigare forskning samt Skolverkets syn på inkludering. Arbetet lyfter även anpassningar för elever i matematiksvårigheter samt lärarrespondenternas främjande arbetssätt under matematikundervisningen. Kvalitativa semistrukturerade intervjuer har genomförts med tre grundskollärare samt fem elever i årskurs tre. Studien behandlar lärarens utmaning att avgöra om eleven ska inkluderas i helklass samt grupparbeten eller få avskild undervisning med en speciallärare. Studien framhåller hur elever med ADHD upplever sitt elevinflytande under lektionstid. Intervjuresultaten påvisar att en strukturerad undervisningsmiljö är avgörande för både trygghet och inlärning. Lärarna betonar även att inkludering inte alltid är rätt arbetssätt för en elev med ADHD. Genom intervjuerna framstår slutsatsen att läraren behöver lyssna till elevens dagsform och se till elevernas lika rätt till elevinflytande samt individuell anpassning. Eleverna med ADHD framhäver att de motiveras av eget ansvar, kontinuerlig feedback och strukturerade lektioner med arbetsro. Lärarna framför att yttre faktorer inverkar på miljön och påverkar det inkluderande arbetet. Både vårdnadshavare och skolans ekonomi är avgörande för att det inkluderande samarbetet ska fungera. Lärarna efterfrågar även att Skolverket (2018) mer utförligt definierar begreppet inkludering för att öka förståelsen och innebörden för det.

BakgrundI bakgrunden lyfter vi fram och beskriver tidigare forskning kring anknytningsteori, tidiga relationer, självutveckling och tillitshormonet oxytocins betydelse för trygghet och lärande.SyfteSyftet med denna uppsats är att undersöka vilken typ av fysisk kontakt som ges till barn i åldrarna ett till fem år av pedagoger vid olika rutinsituationer i förskolan.Frågeställningar Vilken typ av fysisk kontakt kan vi se? Vid vilka situationer uppstår fysisk kontakt mellan pedagog och barn? Finns det skillnader på den fysiska kontakten utifrån barnens åldrar och i så fall vilka?MetodVi har gjort en kvalitativ undersökning där vi har använt oss av observation med löpande protokoll som metod för att studera pedagogers fysiska samspel med barn i olika åldrar i förskolan.ResultatVårt resultat presenterar 22 utdrag från totalt 90 observationer från förskolans olika rutinsituationer. Genom dessa har vi kunnat få fram olika typer av fysisk kontakt som förekommer vid förskolornas olika rutinsituationer samt hur de skiljer sig åt mellan de olika åldersgrupperna. Vi ser att det inte är mängden fysisk kontakt som skiljer sig åt utan typen av fysisk kontakt. Den är mer omsorgsinriktad och stöttande hos de yngre barnen och mer tillrättavisande och ledande hos de äldre. Vi ser också olikheter i pedagogernas förhållningssätt beroende på vilken åldersgrupp de arbetar med. / Program: Lärarutbildningen

Varje dag drabbas människor av ohälsa och en del behöver uppsöka akutsjukvård för att få hjälp att bemästra sin situation. Det är av stor vikt att få information om sin situation, diagnos, behandling och egenvård för att klara av sin ohälsa. Enligt den svenska Hälso- och sjukvårdslagen och enligt riktlinjer från Socialstyrelsen är vårdpersonal skyldig att ge patienter information. Att få information har enligt tidigare studier ett nära samband med att känna delaktighet i sin vård och med högre patienttillfredsställelse. Syftet med den här litteraturöversikten var att undersöka betydelsen av att få information som patient på en akutmottagning. Med motivet att kunna applicera resultatet på svenska förhållanden är resultatet uppbyggt på åtta studier genomförda på svenska akutmottagningar. Två internationella studier har också använts efter noga övervägande. Åtta av de tio studierna är gjorda med en kvalitativ ansats, de övriga två, varav en svensk och en internationell, har en kvantitativ ansats. Vårt resultat visar att informationen är viktig för att skapa kontroll över situationen och för patientens delaktighet i sin vård, för känslan av bekräftelse och för upplevelsen av trygghet. Relationen mellan patient och sjuksköterska lyftes fram som en viktig del för att patienten ska känna trygghet, vilket skapar förutsättningar att kunna berätta om sin oro och sina behov. Informationen måste anpassas efter varje patients behov och informationen kan behövas upprepas och förtydligas. Det är av stor vikt att sjuksköterskor vet om att information skapar trygghet, vilket skapar förutsättningar för att ge individanpassad information. Informationen är viktig i alla delar av vårdprocessen, därför anser författarna resultatet kan vara överförbart på andra vårdenheter. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Vårt syfte är att undersöka hur pedagoger bemöter barn i kris. Vi kommer att behandla hur viktiga pedagoger är i ett krisdrabbat barns liv. De teorier vi utgår ifrån är Cullbergs teori om krisens faser och Bowlbys bindningsteori. I bakgrunden tar vi upp bl.a. betydelsen av tidig hjälp, trygghet och vikten av att barnen kommer in i förskolans vardag och rutiner igen. Vi lyfter även fram leken som ett hjälpmedel för barn i kris, där de kan bearbeta de känslor som uppkommit. Den litteratur som vi använt oss mest av kommer från de norska författarna Raundalen och Dyregrov. Vi har använt oss av intervjuer och har intervjuat fem pedagoger som har erfarenheter av barn i kris. De kriser som pedagogerna berättade om är skilsmässor, dödsfall, missbruk och barn som omhändertogs av socialtjänsten. Pedagogerna lyfter betydelsen av det stöd som finns i förskolan vid krissituationer, som krisplaner och stöd från chefer. Det som pedago-gerna tydligast beskriver är vikten av trygghet för barn i kris, de lyfter även vikten av att vara ärlig i samtalen med barnen.