<p><strong> </strong></p><p><strong>Bakgrund: </strong>I Sverige vårdas varje år ca 26 000 personer på sjukhus på grund av akut hjärtinfarkt. Riskfaktorer för att utveckla sjukdomen är bland annat rökning, stress, övervikt samt arv. Hjärtrehabilitering är avsedd att förebygga riskfaktorer samt förbättra patientens återhämtning och hälsa, vilket<strong> s</strong>juksköterskan har en viktig roll i. <strong>Syfte: </strong>Syftet var att belysa patienters upplevelser av hjärtrehabilitering efter hjärtinfarkt. <strong>Metod:</strong> Deduktiv kvalitativ innehållsanalys användes vid analys av 13 artiklar. <strong>Resultat: </strong>Individens egna resurser och yttre stöd var förutsättningar för att lyckas med hjärtrehabiliteringen. De flesta patienter hade en positiv bild av sjuksköterskan i rehabiliteringen och upplevde stöd och lättillgänglig hälso- och sjukvård betydelsefullt för att de skulle känna sig trygga. Patienterna betonade vikten av skräddarsydd information och såg olika på anpassningen till livet efter hjärtinfarkten. <strong>Diskussion: </strong>Sjuksköterskan borde ge individanpassad information och försäkra sig om att patienterna förstått informationen för att de ska kunna ta till sig kunskapen. Tillgänglighet och trygghet hade stor inverkan på patienternas deltagande i rehabiliteringen. <strong>Slutsats: </strong>Trygghet och information var de faktorer som påverkade upplevelsen av rehabiliteringen mest. Därför var det eftersträvansvärt att fokusera mer på detta i utbildningen av hälso- och sjukvårdspersonal.</p>

<p>Syftet med denna studie var att söka ökad kunskap och förståelse för vilken vikt ungdomar lägger på relationen till behandlingspersonal i behandlingsarbetet samt belysa vilken roll en god relation till personalen spelar för ungdomarnas framtidsmöjligheter. För att uppfylla syftet har vi använt följande frågeställningar: Är relationen mellan vårdtagare och vårdgivare viktig för vårdens effekter? Går det att skapa en ny trygg bas i ungdomsåren (om man inte haft det som barn) med hjälp av en engagerad behandlare? Kan man kompensera en förlorad relation med föräldrarna med någon annan? Hur använder sig ungdomarna av sina erfarenheter av vistelsen på Pilevallen i sina liv idag? Pilevallen är ett öppet behandlingshem för både tjejer och killar i tonåren. Studien genomfördes med hjälp utav kvalitativa halvstrukturerade intervjuer utifrån en intervjuguide. Resultaten analyserades med hjälp utav anknytningsteorin och forskning om relationer. Av resultatet framgår att behandlingsrelationen är väldigt viktig för ungdomarna. Ungdomarna ser behandlingspersonalen både som en förälder och en vän som de kan söka förståelse och tröst hos, en trygg person i deras närhet som de tidigare har saknat. Utifrån ungdomarnas berättelser ges en bild av att i samspel med trygga vuxna har de getts möjlighet att utvecklas, bland annat har ungdomarnas självkänsla, förmåga till självreflektion och ansvarstagande ökat.</p>

<p>Tanken med projektet Alfaskolan är att stödja och hjälpa barn som har svårigheter att ta till sig den traditionella skolundervisningen. Stödet skall dessutom utformas så att det enskilda barnet inte särskiljs från sin skola och klasstillhörighet.Syftet är också att pedagoger skall få kunskap om barns olika inlärningsstilar och kunna tillägna sig alternativa pedagogiska metoder för att stödja dessa barn. Verksamheten skall också hjälpa barnen att återta sådant som gått förlorat i tidigare skolarbete. Genom detta arbete förväntas barnets självkänsla och självbild att stärkas. Alfaskolan representerar också ett synsätt på barn med skolsvårigheter som bryter mot det etablerade mönstret med utslagning och särbehandling, vilket flera forskare eftersträvar. Mitt syfte med den här studien var att undersöka vad det är som händer med eleverna och om/varför de lär sig lättare i den här speciella miljön. Jag har funnit flera olika faktorer som har betydelse men det som är tydligast är att eleverna upplever nästan allting som roligt. Detta kan bero på växlingen mellan olika arbetsuppgifter varvat med rörelse och andra aktiviteter men också att de upplever innehållet som intressant och meningsfullt. En annan viktig faktor som framkommit tydligt i mina intervjuer är att eleverna tycker att de får mer hjälp när de inte är så många. För att pedagoger skall kunna använda sig av Alfaskolans arbetssätt i den vanliga klassrumsmiljön på ett förtjänstfullt sätt krävs det att elevantalet i klasserna minskar.</p>

<p>Studien har i syfte att undersöka entreprenörers attityder och upplevelser till skärpta säkerhetskrav</p><p>vid Oskarshamns kärnkraftverk (OKG). Undersökningen är en kvalitativ studie som utförts i</p><p>samarbete med OKG och Högskolan i Halmstad. Studiens empiri är baserad på 12 kvalitativa</p><p>intervjuer med entreprenörer som arbetar i de zoner där de passerar flertalet säkerhetskontroller inom</p><p>OKGs anläggning. Studien baseras även på observationer av olika karaktär. Den teoretiska</p><p>referensram som präglat studien har främst varit Giddens (1996) teori kring modernitet samt</p><p>motivations teorier med psykologiska inslag, i vilka motivation och förståelse varit centrala begrepp.</p><p>Informationen kring säkerhetsrutiner har av respondenterna ansetts bristfällig vilket påvisat en</p><p>oförståelse till säkerhetsåtgärderna. Flertalet respondenter har uttalat att de inte längre känner sig</p><p>betrodda på sin arbetsplats. Informationsbrist har i studien påvisats vara en central anledning till detta</p><p>fenomen vilket även har kommit att påverka respondenternas tillit till säkerhetssystemen. I studien</p><p>har det påfunnits en korrelation mellan Giddens (1996) begrepp expertsystem, tillit och säkerhet vid</p><p>OKG. I detta sammanhang har respondenternas förståelse till säkerhetsförändringarna haft betydelse</p><p>då detta av författarna ansetts kommit att påverka tilliten och motivationen att följa de</p><p>säkerhetssystem som finns vid OKG.</p><p>Begrepp: tillit, säkerhet, förståelse, risk, motivation, expertsystem</p>

<p>För de patienter som behandlas för obotlig cancer har det blivit allt vanligare att vården ges i hemmet. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva vilka faktorer som medverkar till att patienter med avancerad cancer kan känna trygghet i samband med vård i hemmet. Litteraturstudiens resultat utgår från 15 vetenskapliga artiklar som söktes i databaserna Pubmed och Cinahl. Resultatet beskrevs i fyra teman; hoppfullhet trots sjukdom, familjens betydelse, symtomkontroll och omvårdnad.</p><p>Resultatet visade att patienter med avancerad cancersjukdom</p><p>i stor utsträckning önskar att få vård i hemmet. För att möjliggöra detta krävs professionellt stöd tillsammans med närståendes insatser. Studien visar vikten av att patienterna är välinformerade om sjukdomen och behandlingen och har kunskap om symtom och symtomkontroll samt har ett socialt nätverk runt sig. Sjuksköterskan kan genom sin omvårdnad tillgodose dessa behov genom att ha specialkunskaper och kompetens inom området. Framtida forskning bör inrikta sig på dessa patienters behov i samband med vård i hemmet.</p>

<p>Forskning som gjorts tidigare har visat att skoltrivsel minskar med elevernas stigande ålder. Vi anser att det är ett relevant ämne som berör många människor, inte minst elever och lärare. Båda parter måste tillsammans skapa möjligheter för att skoltrivsel ska vara något positivt, där alla trivs och mår bra. Därför var vårt syfte med studien att undersöka vad elever och lärare anser om skoltrivsel.</p><p>Vi utförde kvalitativa gruppintervjuer med elever i årskurs 5 och 9, samt enskilda intervjuer med deras lärare.</p><p>Resultatet visar att skoltrivsel i denna studie inte minskar med elevernas ålder. Alltså handlar det inte om, som i tidigare studier, att eleverna trivs mindre bra bara för att de kommer in i puberteten eller att stress påverkar dem. Stöd från lärare, föräldrar och elever sinsemellan minskar inte heller ju äldre eleverna blir. I denna studie upplever eleverna och lärarna skoltrivsel som något positivt eftersom att de känner sig trygga och mår bra. Eleverna trivs om de har sina kompisar i skolan och om de har bra lärare. För att lärarna ska trivas ska de ha bra kollegor som de kan samarbeta med och ha elever som de trivs med.</p><p>För att arbeta vidare med detta ämne skulle man kunna undersöka fler skolor i samma kommun för att se om det finns några skillnader mellan dem. På så sätt kan lärare tillsammans med elever arbeta fram arbetssätt som fungerar, arbetssätt där de jobbar för bättre skoltrivsel.</p>

<p>Lundgren, Johanna & Pant, Elisabeth (2009): Inskolning förr och nu. Examensarbete i didaktik. Lärarprogrammet. Institutionen för Pedagogik, didaktik och psykologi. Högskolan i Gävle.<strong></strong></p><p><strong> </strong></p><p><strong>Sammanfattning</strong></p><p>Förskolans ursprung byggdes på en teori om utveckling där barnets aktiva handlande var drivkraften i läroprocessen. Barns förståelse för olika fenomen i deras omvärld skulle utvecklas genom lärarens aktiva engagemang runt vardagliga upplevelser. Enligt Skolverket (2009) är uppgiften som förskolan har idag att lägga grunden för ett livslångt lärande och vara ett stöd för familjerna i deras ansvar för barnens fostran, utveckling och växande. I förskolan ges lek, skapande och utforskande stort utrymme. För alla barn som deltar ska förskolan vara rolig, trygg och lärorik.</p><p> </p><p>Syftet med denna studie är att studera synen på inskolning förr och nu. I studien vill vi undersöka pedagogers och föräldrars upplevelser av inskolning och vad de anser är viktigt vid inskolningen. Vi har gjort en jämförandestudie utifrån litteraturen och intervjuer med pedagoger som arbetat längre än tio år i förskolan, föräldrar som skolade in sina barn för mer än tio år sedan och föräldrar som nyligen skolat in sina barn. I vår studie har vi använt oss av semistrukturerade intervjuer. Dessa har utförts på de tolv respondenterna. Utifrån syfte och frågeställningar har vi bearbetat och jämfört intervjuresultaten med det som framkommit i litteraturstudierna.</p><p>Studiernas teoretiska utgångspunkter baseras på forskarna Daniel Sterns och John Bowlbys teorier. Deras forskning visar att anknytning, trygghet och samspel är centrala begrepp när det gäller barns känslomässiga utveckling. Enligt Stern bygger barn upp sin inre värld utifrån de upplevelser och det samspel som barnets omgivning har förmåga att skapa med barnet. Bowlby visar i sin forskning på hur grundläggande anknytningen är för barnets utveckling. I litteraturstudierna framkommer att barn behöver nära och stabila känslomässiga bindningar till vuxna. Det mest betydelsefulla för barnets utveckling är samspelet mellan barnet och föräldrarna, pedagogerna och andra viktiga vuxna i barnets närhet. Hur barnet kommer att uppfatta sig själv och sin omgivning avgörs av de vuxnas förhållningssätt och samspelets karaktär. Niss (1988) framhåller att förskolan och hemmet ska komplettera varandra. Det mest betydelsefulla under inskolningen är att det skapas goda relationer mellan pedagogerna och barnet för att barnet ska känna trygghet då föräldrarna lämnar barnet. Enligt läroplanen Lpfö98 ska förskolan ansvara för att varje barn får sina behov respekterade och tillgodosedda och får uppleva sitt eget värde.</p><p>Det har blivit synligt i studierna att inskolningen är betydelsefull och att tryggheten är det väsentliga, både för barn och för föräldrar. En individanpassad inskolning utifrån förskolans förutsättningar samt barnets och föräldrarnas behov efterfrågas idag. Föräldrarnas delaktighet och möjlighet att påverka har blivit mer framträdande, även relationen mellan pedagoger och föräldrar har utvecklats positivt. Lyhördhet har lyfts fram som den viktigaste egenskapen hos en pedagog vid inskolningen.<em>Nyckelord: anknytning, förskola, inskolning, samspel, trygghet.</em></p><p><strong></strong></p>

<p>Undersökningens syfte har varit att studera vilken kunskap och beredskap förskollärare och barnskötare har gällande första hjälpen och HLR (hjärt- och lungräddning) i förskolan samt att uppmärksamma riskområden i förskolans fysiska miljö. En bakomliggande tanke med arbetets syfte är att väcka ett intresse och bidra till att förskollärare och barnskötare får en större insikt av de skador och olyckor som kan förekomma i förskolas fysiska miljö. Om personalen i förskolan besitter kunskap om olika typer av skador, vart de oftast uppstår i miljön, vad som orsakar dessa samt vilka försiktighetsåtgärder som bör vidtas för att förebygga kan olyckor och skador i förskoleverksamheten minskas.</p><p> </p>

<p>Examensarbetet handlar om inskolningsprocessen i förskolan. Där en jämförelse gjorts mellan två skilda inskolningsmetoder. Föräldraaktiv inskolning och individuell inskolning. Föräldraaktiv inskolning innebär att föräldern är aktivt delaktig tillsammans med sitt barn under tre till fem dagar som inskolningen pågår. Individuell inskolning pågår under två veckor och innebär att föräldern är passiv under inskolningens  av sitt barn. Vad har föräldrar och personal för upplevelser av dessa två skilda metoder?</p>

<p>Syfte: Samhällets befolkning tenderar att bli allt äldre. För bostadsbolagen resulterar denna förändring i demografin i en ökad efterfrågan på bostäder som är anpassade till de äldres behov. I Gävle är trycket stort på anpassade bostäder och boendealternativ då staden har en äldre befolkning. Gavlegårdarna vill uppfylla denna efterfråga och tillhandahålla anpassade bostäder till denna kundgrupp. I dagsläget erbjuder företaget ett seniorboende eller +50 boende som heter Tryggbo. Syftet med denna uppsats är att på uppdrag av Gavlegårdarna kartlägga vad äldre människor värdesätter i sitt boende och vilka faktorer som får de äldre att känna sig trygga i sin bostad, samt att utreda vad Gavlegårdarna ska prioritera i sin expandering och utveckling av sitt Tryggbo (+50 boende).</p><p>Metod: I vår studie har vi använt oss av en kvantitativ metod och genomfört en enkätundersökning, riktad till hälften av de boende i dagens Tryggbo bestånd. Vi har även genomfört litteraturstudier, intervjuer samt en studie över vad andra fastighetsbolag erbjuder denna kundkategori. Resultaten från vår datainsamling har diskuterats och redovisats i diagram, tabeller samt i löpande text.</p><p>Resultat & slutsats: Genom vår enkätundersökning har vi kartlagt ett antal faktorer som Gavlegårdarnas äldre kunder prioriterar och värdesätter högst. Vår enkät sammanställning visar tydligt att de äldre kunderna känner sig trygga och trivs i sin bostad, men trots detta finns det väldigt mycket Gavlegårdarna kan göra för att utveckla och förbättra detta boendealternativ.</p><p>Förslag till fortsattforskning: Det kan vara av intresse för fortsatt forskning att genomföra en utvärdering av Gavlegårdarnas utveckling av Tryggbo konceptet om ett antal år, samt att utföra en liknande enkätundersökning för att se om resultatet förändrats något. För att komplettera vår undersökning kan man även genomföra intervjuer med de boende för att få en bredare bild av deras åsikter och önskemål.</p><p>Uppsatsens bidrag: Vi har bidragit med trovärdig och värdefull information till Gavlegårdarnas utvecklingsarbete inom detta område, där vårt resultat kan användas för att förbättra Tryggbo konceptet. Vi har även kartlagt de nuvarande kundernas åsikter och önskemål, vilket kan användas för en framgångsrik förbättring av anpassade bostäder för äldre.</p> / <p>Aim: The average age of citizens is increasing more then ever before, resulting in increased demand for suitable housing for the elderly. This trend is providing an increased market which property companies need to fill. In Gävle the demand for specially arranged houses for the elderly is great as there is a concentration of elderly people in the area. This demand is something Gavlegårdarna wants to address by increasing the number of suitable properties available to its elderly tenants. Gavlegårdarna currently offers houses for the elderly, called Tryggbo (+50 houses). The purpose of this study, by order of Gavlegårdarna, is to discover the features elderly tenants seek when choosing accommodation. In addition this study will investigate what makes aged tenants feel safe in their homes and provide recommendations on the key features Gavlegårdarna should prioritise in the development of this growing property market.</p><p>Method: In our study we have used a quantitative method of data collection. This has primarily been done through the questionnaire we sent to every second person living in the present Tryggbo houses. We also studied current literature related to the subject and carried out an interview. In addition to this we examined how ten different property companies chose to develop their specially arranged housing for the elderly. The results of our research and analysis of this topic has been presented in the form of diagrams, table charts and text.</p><p>Result & Conclusions: Using the results from our questionnaire we have been able to identify the key features which elderly people value when looking for accommodation. Our study showed that whilst Gavlegårdarnas older tenants feel safe and happy with their present living situation, there are a number of design features which can be incorporated in future housing projects of this nature, which would greatly increase tenant satisfaction.</p><p>Suggestions for future research: It could be of interest to evaluate the progress Gavlegårdarnas has made in the development of this special housing market in 2 years time. In addition it would be pertinent to re-issue the questionnaire once more and assess whether the changes are making a difference with tenants.</p><p>Contribution of the thesis: We have contributed information to Gavlegårdarna that is of high credibility and importance in their future development in this matter. The results of our study can be used to improve and expand their Tryggbo housing market. In addition we have constructed a map detailing the opinions and requests of their older tenants, enabling Gavlegårdarna to improve the housing services they provide to the elderly population.</p>