No description available.

No description available.

<p>Bakgrund</p><p>Genom att ha studerat forskningsrapporter vet vi att det är viktigt att tidigt skapa goda relationer mellan skola och hem, för att barn ska få de bästa förutsättningarna för att utvecklas. Samarbetet mellan skola och hem poängteras tydligt i läroplanen. Det är skolans ansvar att föräldrasamarbete kommer till stånd, men hur detta samarbete ska se ut väljer de enskilda skolorna former för själva. Under vår utbildning har vi inte fördjupat oss i ämnet samarbete skola och hem. Därför väljer vi nu att öka våra kunskaper i ämnet. Som blivande lärare bygger vårt intresse på hur man kan motivera föräldrar och lärare till att gemensamt arbeta utifrån intresset - våra barn och elever.</p><p>Syfte</p><p>Vårt syfte med studien är att undersöka vad skolan kan göra för att stimulera till större föräldrasamarbete. Vi riktar vårt intresse mot en föräldracirkel vars huvudsyfte var att stödja föräldrarna i deras fostrarroll. Vi vill undersöka anledningar till deltagande, behållningar av att delta, orsak till att avstå och uppfattningar om vad man som lärare behöver tänka på vid samverkan skola – föräldrar.</p><p>Metod</p><p>Vi har valt att använda oss av enkäter med öppna frågor. I enkäterna har vi använt metoden meningskategorisering för att skapa huvudkategorier, för att sedan genom ad hoc få fram underkategorier som vi presenterar i diagram. Härefter genomförde vi halvstrukturerade intervjuer. Vi använde oss av meningskoncentrering när vi behandlade intervjumaterialet. Slutligen har vi jämfört intervjumaterialet med enkätresultatet för att se skillnader och likheter.</p><p>Resultat</p><p>Sammanfattningsvis visar vårt resultat att det som stimulerar föräldrar att medverka i föräldracirkeln är att möta andra föräldrar. Den praktiska nytta som föräldrarna anger är att de ökar sina kunskaper om barns utveckling, får konkreta förslag om fostran och ökad förståelse för andra föräldrars handlande. Ledarna ökar sin förståelse kring frågor om dagens föräldraskap genom föräldracirkeln. De flesta föräldrarna som inte deltog hade velat delta i föräldracirkeln. Den främsta orsaken till att inte delta i cirkeln var att man har tidsbrist. De föräldrar som kunnat delta men avstod gjorde det på grund av att de inte kände något behov av en föräldracirkel. Det en lärare behöver tänka på när det gäller föräldrasamverkan är att man ska skall vara öppen, rak och tydlig. Inför möten ska vi som lärare ha klart för oss vad målet för mötet är och vi ska beakta vad för sorts möte föräldrarna behöver. Vi ska visa omtanke och respekt inför föräldrar samt alltid tänka på att alla har ett förhållande till skolan.</p>

<p>This paper is an examination of how you as pedagogue can strengthen students self-esteem. I have acknowledge that there are possibilities to do this by the art of dancing. I want to with this paper to give a deeper understanding that shows of how you as a pedagogue can strengthen students self-esteem by using dance at junior level. To answer this question I have used this questions:</p><p>- Can dance strengthen students self-esteem by the art of dancing and if that is so how can this be done?</p><p>- What pedagogical attitude can be to an advantage when the goal is to strengthen students self-esteem.</p><p>I have chosen to use ten qualitative interviews which brings up my questions at hand. My intention with the questions were not to bring up any direct question about self-esteem but to investigate if self-esteem is relevant in the interviewees teaching.</p><p>Through dace students in the junior level have their self-esteem strengthened. The younger one is the easier one has to as a student have the courage to let ones inhabitations go and as a pedagogue one has a great influence on the teachings. With the help from the art of dancing one can emphasis the individual and at the same time strengthen the group and then it is important that one as a pedagogue has a good structure and is well-aware of what one wants with ones dance teachings.</p><p>Keywords</p><p>- Dance</p><p>- Self-esteem</p><p>- Pedagogue</p><p>- Security</p>

<p>Sammanfattning</p><p>I den politiska debatten har det under de senaste åren förts en ständig diskussion kring den ökade graden av sjukskrivningar som den svenska arbetsmarknaden visar. I diskussionen riktas fokus, i många fall, på de sjuka arbetstagarna, hur sjukskrivningar kan förebyggas samt hur man kan få dem att återvända till arbete efter en längre sjukdomsperiod. I den här undersökningen har vi dock valt att rikta fokus på de som aldrig är sjuka, de långtidsfriska. Vi kan identifiera dem i olika branscher, åldrar och yrkesgrupper, de som dag efter dag, år efter år går till arbetet. Genom att urskilja friskfaktorer hos de långtidsfriska finns en förhoppning om att kunna överföra dem till den mindre friska delen av arbetsgruppen. Långtidsfriskhet är beroende av ett flertal omständigheter i vår närmiljö. Däribland de arbetskrav vi utsätts för och vilken grad av egenkontroll samt socialt stöd vi upplever i arbetet. Den kan också bero på hur vi tar hand om den egna hälsan och sköter vår kropp.</p><p>Syftet med undersökningen om långtidsfriska var att undersöka vad som ökar sannolikheten för att en person ska vara långtidsfrisk. Vi var intresserade av de bakomliggande faktorerna, de som gör att vissa personer är mer friska än andra.</p><p>För att kunna besvara ovanstående syfte har studien utförts med en kvalitativ metod. Vi har genomfört 8 stycken intervjuer på vårdbiträden och undersköterskor i Arvika kommun samt tagit del av aktuella teorier inom ämnet.</p><p>Resultatet visar på en rad påverkande faktorer i och utanför arbetet. För att förtydliga det lilla extra som krävs för att uppnå långtidsfriskhet har vi delat in de identifierade faktorerna i friskfaktorer och långtidsfriskfaktorer. Faktorerna vi har funnit är bland annat balans i livet, tid för återhämtning samt en hög grad av socialt stöd. Faktorerna kan vi se som mer eller mindre lätta att påverka som individ eller arbetsgivare. Sammanfattningsvis kan vi i alla fall säga att det inte finns något entydigt recept för långtidsfriskhet att följa, vilket såklart hade varit önskvärt från alla inblandade parter.</p><p>Nyckelord: långtidsfrisk, friskfaktorer, trygghet, balans.</p>

<p>Svensk titel:  På återseende om 20 år?Hur hålls relationen mellan kund och företag vid liv på en sällanköpsmarknad?- en studie av HusmanHagbergs relationsmarknadsföringEngelsk titel:  Will we meet again in 20 years?How does the relationship between a customer and company survive on a “rarely buying market”? – a study of the relationship marketing of HusmanHagberg Författare:   Emma Anderberg och Maria ÖhmanFärdigställd:  2007Handledare:  Nazeem Seyed-MohamedAbstract:During recent years a focus on the development of good and long-term relationships with the customers has replaced the single transactions that which have been the goal when using traditional marketing methods. To succeed on a tough and competitive market it is important for companies to develop good and long-term relationship with their customers. Working with relationship marketing within the estate agent market is especially complicated in many ways. An estate agency is a service company and works as a middleman between a buyer and a seller and therefore has a complicated relationship to its costumers. Further, estate agents work on a so called rarely buying market and that complicates the relationshipbuilding even more due to the time aspect. By using effective relationship marketing tools estate agencies can keep these costumer relationships more alive between the end of the first transaction until next time the costumer is in need of an estate agent.  The aim of this thesis is to investigate how the estate agency HusmanHagberg should design its relationship marketing in the best way to maintain and increase the relationship with its rarely buying costumer.  Through interviews with Lennart Hagberg, MD, and Åsa Davidsson, Manager of Marketing, data about the estate agent market and the organisation HusmanHagberg has been collected. Since HusmanHagberg is a franchise company, four case studies are included in the thesis to describe the daily activities at the different agencies. Results from a customer questionnaire HusmanHagberg uses are also provided in the empirical part of the thesis. Together with the theory it will be analysed and finally a conclusion and recommendations will be given based on this data.         The thesis shows that HusmanHagberg experiences problems in the phase of implementation when the marketing message and measures are to be accepted by the different franchise offices around the country. Today the franchise offices work with their marketing in diverse ways. This result in a gap between the strategic plan that the marketing function at the head office provides and the actual marketing activities that the different offices use on a day to day basis. Keywords: Relationship marketing, “rarely buying market”, safety, customer loyalty, customer satisfactionSammanfattning:Under senare år har betoning på att utveckla goda och långsiktiga relationer med kunderna ersatt den traditionella marknadsföringens engångstransaktioner.  För att stå sig på en hårt konkurrensutsatt marknad är betoningen på att utveckla goda och långsiktiga relationer viktigt för att skapa mervärde både för företaget såväl som för kunden. Arbetet med relationsmarknadsföring inom just mäklarbranschen är speciell på många sätt. En mäklarfirma är ett tjänsteföretag som har ett komplicerat förhållande till sina kunder då de fungerar som en mellanhand mellan två parter, en köpare och en säljare. Vidare arbetar mäklarna på en så kallad sällanköpsmarknad vilket medför komplikationer i relationsbyggandet med kunderna på grund av tidsaspekten. Men med hjälp av effektiv relationsmarknadsföring kan fastighetsmäklarföretag hålla relationen med kunden vid liv från det att transaktionen är avslutad till nästa gång kunden är i behov av mäklare.  Syftet med uppsatsen är att undersöka hur fastighetsmäklarföretaget HusamanHagberg skall utforma sin relationsmarknadsföring på bästa sätt för att underhålla och förstärka relationerna med sina sällanköpskunder. Genom intervjuer med VD:n Lennart Hagberg och Marknadschef Åsa Davidsson insamlas information om fastighetsmäklarmarknaden samt HusmanHagbergs organisation. Eftersom HusmanHagberg är ett franchiseföretag inkluderas även fyra casestudier där den dagliga verksamheten i fyra olika kontor beskrivs. Även en genomförd kundundersökning från HusmanHagberg ligger till grund för empirin, som med koppling till teorin analyseras och slutligen görs slutsatser och rekommendationer utifrån detta material.  Studien visar på att problematiken för HusmanHagberg uppstår i implementeringsskedet då marknadsföringsbudskap och åtgärder skall anammas av de olika franchisekontoren runt om i landet. Franchisekontoren arbetar idag på väldigt olika sätt med sin marknadsföring. Detta resulterar i att det finns ett glapp mellan de strategiska åtgärderna och de operativa åtgärderna i kedjan som bör ses över.Nyckelord:  Relationsmarknadsföring, sällanköpsmarknad, trygghet, kundlojaitet, kundnöjdhet</p>

Syftet med det här arbetet är att ta reda på vilka motiv som finns för att arbeta med emotionell utveckling i skolan, få kunskap om ett projekt som konkret arbetar med detta och belysa om projektet är effektivt samt ta reda på vad lärare och elever har för attityder till projektet. Projektet som beskrivs och undersöks kallas Charlie. Det utformades för att utveckla elevernas självkänsla, beslutsfattande och hantering av känslor tillsammans med information om droger som förebyggande åtgärd mot drogmissbruk och kriminalitet. Inledningsvis presenteras litteraturstudien som ska verka i syfte att förstå den efterföljande fältstudien och analysen. Litteraturstudien behandlar definition av begreppet emotionell intelligens och andra relaterade begrepp samt forskning kring skolans arbete av elevernas emotionella utveckling. Vidare presenteras projekt Charlie och forskning kring projektets effekter. Fältstudien består av en observation av lärare och elever under en Charlie- lektion, samtal med klassläraren efter lektionen samt enkätundersökningar av lärares och elevers attityder till projektet. Social och emotionell utveckling i skolan är viktigt på grund av att detta är en förutsättning för lärande. Vidare är kommunikation och trygghet i gruppen en förutsättning för att utvecklas. Ett medvetet och regelbundet arbete av elevernas emotionella utveckling förekommer dock i liten utsträckning. Bland eleverna finns intresse av att samtala kring frågor som rör livet, känslor, relationer och värdegrunden. Konkreta material, som projekt Charlie, kan hjälpa lärarna att genomföra dessa samtal. För att arbetet ska ge effekt krävs dock att läraren är engagerad i arbetet och visar ett genuint intresse gentemot eleverna samt deras tankar, känslor och förslag till lösningar på problem.

Tanken med projektet Alfaskolan är att stödja och hjälpa barn som har svårigheter att ta till sig den traditionella skolundervisningen. Stödet skall dessutom utformas så att det enskilda barnet inte särskiljs från sin skola och klasstillhörighet.Syftet är också att pedagoger skall få kunskap om barns olika inlärningsstilar och kunna tillägna sig alternativa pedagogiska metoder för att stödja dessa barn. Verksamheten skall också hjälpa barnen att återta sådant som gått förlorat i tidigare skolarbete. Genom detta arbete förväntas barnets självkänsla och självbild att stärkas. Alfaskolan representerar också ett synsätt på barn med skolsvårigheter som bryter mot det etablerade mönstret med utslagning och särbehandling, vilket flera forskare eftersträvar. Mitt syfte med den här studien var att undersöka vad det är som händer med eleverna och om/varför de lär sig lättare i den här speciella miljön. Jag har funnit flera olika faktorer som har betydelse men det som är tydligast är att eleverna upplever nästan allting som roligt. Detta kan bero på växlingen mellan olika arbetsuppgifter varvat med rörelse och andra aktiviteter men också att de upplever innehållet som intressant och meningsfullt. En annan viktig faktor som framkommit tydligt i mina intervjuer är att eleverna tycker att de får mer hjälp när de inte är så många. För att pedagoger skall kunna använda sig av Alfaskolans arbetssätt i den vanliga klassrumsmiljön på ett förtjänstfullt sätt krävs det att elevantalet i klasserna minskar.

Syftet med denna uppsats var att undersöka ungdomars och fältassistenters syn på den offentliga närmiljön. Studien är begränsad till stadsdelen Bagarmossen i Stockholms stad. Vi har tagit reda på vad killar i högstadieåldern gör på sin fritid och hur fältassistenterna arbetar. Vi har undersökt om och hur relationer och kontroll skapas och hur det påverkar killarna och fältassistenterna. En ytterligare aspekt som tagits upp i uppsatsen är vad killarna och fältassistenterna har för tankar om trygghet och syn på medias roll. I studien har det använts en modell med tre zoner: frizon, normzon och förbudszon. Begreppen ungdomsoffentlighet och moralisk panik har använts samt teorin om det kommunikativa handlandet. Kvalitativa intervjuer har gjorts och stor vikt har lagts vid var och ens upplevelser. Resultaten visar att killarna var trygga. Alla sa att det finns kompisgrupper, men utan ledare De kunde vara ute utan att göra någonting särskilt. Fältassistenterna ansåg det viktigt att ha relationer för att göra ett bra arbete. De tyckte att det övergripande samarbetet i stadsdelen är bra och att Bagarmossen inte skiljer sig från andra stadsdelar. Båda ansåg det viktigt för ungdomar att få vara ifred, men under kontroll. De kände sig trygga med ungdomarna.

Forskning som gjorts tidigare har visat att skoltrivsel minskar med elevernas stigande ålder. Vi anser att det är ett relevant ämne som berör många människor, inte minst elever och lärare. Båda parter måste tillsammans skapa möjligheter för att skoltrivsel ska vara något positivt, där alla trivs och mår bra. Därför var vårt syfte med studien att undersöka vad elever och lärare anser om skoltrivsel. Vi utförde kvalitativa gruppintervjuer med elever i årskurs 5 och 9, samt enskilda intervjuer med deras lärare. Resultatet visar att skoltrivsel i denna studie inte minskar med elevernas ålder. Alltså handlar det inte om, som i tidigare studier, att eleverna trivs mindre bra bara för att de kommer in i puberteten eller att stress påverkar dem. Stöd från lärare, föräldrar och elever sinsemellan minskar inte heller ju äldre eleverna blir. I denna studie upplever eleverna och lärarna skoltrivsel som något positivt eftersom att de känner sig trygga och mår bra. Eleverna trivs om de har sina kompisar i skolan och om de har bra lärare. För att lärarna ska trivas ska de ha bra kollegor som de kan samarbeta med och ha elever som de trivs med. För att arbeta vidare med detta ämne skulle man kunna undersöka fler skolor i samma kommun för att se om det finns några skillnader mellan dem. På så sätt kan lärare tillsammans med elever arbeta fram arbetssätt som fungerar, arbetssätt där de jobbar för bättre skoltrivsel.