Examensarbetet handlar om inskolningsprocessen i förskolan. Där en jämförelse gjorts mellan två skilda inskolningsmetoder. Föräldraaktiv inskolning och individuell inskolning. Föräldraaktiv inskolning innebär att föräldern är aktivt delaktig tillsammans med sitt barn under tre till fem dagar som inskolningen pågår. Individuell inskolning pågår under två veckor och innebär att föräldern är passiv under inskolningens  av sitt barn. Vad har föräldrar och personal för upplevelser av dessa två skilda metoder?

Syftet med denna studie var att söka ökad kunskap och förståelse för vilken vikt ungdomar lägger på relationen till behandlingspersonal i behandlingsarbetet samt belysa vilken roll en god relation till personalen spelar för ungdomarnas framtidsmöjligheter. För att uppfylla syftet har vi använt följande frågeställningar: Är relationen mellan vårdtagare och vårdgivare viktig för vårdens effekter? Går det att skapa en ny trygg bas i ungdomsåren (om man inte haft det som barn) med hjälp av en engagerad behandlare? Kan man kompensera en förlorad relation med föräldrarna med någon annan? Hur använder sig ungdomarna av sina erfarenheter av vistelsen på Pilevallen i sina liv idag? Pilevallen är ett öppet behandlingshem för både tjejer och killar i tonåren. Studien genomfördes med hjälp utav kvalitativa halvstrukturerade intervjuer utifrån en intervjuguide. Resultaten analyserades med hjälp utav anknytningsteorin och forskning om relationer. Av resultatet framgår att behandlingsrelationen är väldigt viktig för ungdomarna. Ungdomarna ser behandlingspersonalen både som en förälder och en vän som de kan söka förståelse och tröst hos, en trygg person i deras närhet som de tidigare har saknat. Utifrån ungdomarnas berättelser ges en bild av att i samspel med trygga vuxna har de getts möjlighet att utvecklas, bland annat har ungdomarnas självkänsla, förmåga till självreflektion och ansvarstagande ökat.

Syfte: Samhällets befolkning tenderar att bli allt äldre. För bostadsbolagen resulterar denna förändring i demografin i en ökad efterfrågan på bostäder som är anpassade till de äldres behov. I Gävle är trycket stort på anpassade bostäder och boendealternativ då staden har en äldre befolkning. Gavlegårdarna vill uppfylla denna efterfråga och tillhandahålla anpassade bostäder till denna kundgrupp. I dagsläget erbjuder företaget ett seniorboende eller +50 boende som heter Tryggbo. Syftet med denna uppsats är att på uppdrag av Gavlegårdarna kartlägga vad äldre människor värdesätter i sitt boende och vilka faktorer som får de äldre att känna sig trygga i sin bostad, samt att utreda vad Gavlegårdarna ska prioritera i sin expandering och utveckling av sitt Tryggbo (+50 boende). Metod: I vår studie har vi använt oss av en kvantitativ metod och genomfört en enkätundersökning, riktad till hälften av de boende i dagens Tryggbo bestånd. Vi har även genomfört litteraturstudier, intervjuer samt en studie över vad andra fastighetsbolag erbjuder denna kundkategori. Resultaten från vår datainsamling har diskuterats och redovisats i diagram, tabeller samt i löpande text. Resultat & slutsats: Genom vår enkätundersökning har vi kartlagt ett antal faktorer som Gavlegårdarnas äldre kunder prioriterar och värdesätter högst. Vår enkät sammanställning visar tydligt att de äldre kunderna känner sig trygga och trivs i sin bostad, men trots detta finns det väldigt mycket Gavlegårdarna kan göra för att utveckla och förbättra detta boendealternativ. Förslag till fortsattforskning: Det kan vara av intresse för fortsatt forskning att genomföra en utvärdering av Gavlegårdarnas utveckling av Tryggbo konceptet om ett antal år, samt att utföra en liknande enkätundersökning för att se om resultatet förändrats något. För att komplettera vår undersökning kan man även genomföra intervjuer med de boende för att få en bredare bild av deras åsikter och önskemål. Uppsatsens bidrag: Vi har bidragit med trovärdig och värdefull information till Gavlegårdarnas utvecklingsarbete inom detta område, där vårt resultat kan användas för att förbättra Tryggbo konceptet. Vi har även kartlagt de nuvarande kundernas åsikter och önskemål, vilket kan användas för en framgångsrik förbättring av anpassade bostäder för äldre. / Aim: The average age of citizens is increasing more then ever before, resulting in increased demand for suitable housing for the elderly. This trend is providing an increased market which property companies need to fill. In Gävle the demand for specially arranged houses for the elderly is great as there is a concentration of elderly people in the area. This demand is something Gavlegårdarna wants to address by increasing the number of suitable properties available to its elderly tenants. Gavlegårdarna currently offers houses for the elderly, called Tryggbo (+50 houses). The purpose of this study, by order of Gavlegårdarna, is to discover the features elderly tenants seek when choosing accommodation. In addition this study will investigate what makes aged tenants feel safe in their homes and provide recommendations on the key features Gavlegårdarna should prioritise in the development of this growing property market. Method: In our study we have used a quantitative method of data collection. This has primarily been done through the questionnaire we sent to every second person living in the present Tryggbo houses. We also studied current literature related to the subject and carried out an interview. In addition to this we examined how ten different property companies chose to develop their specially arranged housing for the elderly. The results of our research and analysis of this topic has been presented in the form of diagrams, table charts and text. Result & Conclusions: Using the results from our questionnaire we have been able to identify the key features which elderly people value when looking for accommodation. Our study showed that whilst Gavlegårdarnas older tenants feel safe and happy with their present living situation, there are a number of design features which can be incorporated in future housing projects of this nature, which would greatly increase tenant satisfaction. Suggestions for future research: It could be of interest to evaluate the progress Gavlegårdarnas has made in the development of this special housing market in 2 years time. In addition it would be pertinent to re-issue the questionnaire once more and assess whether the changes are making a difference with tenants. Contribution of the thesis: We have contributed information to Gavlegårdarna that is of high credibility and importance in their future development in this matter. The results of our study can be used to improve and expand their Tryggbo housing market. In addition we have constructed a map detailing the opinions and requests of their older tenants, enabling Gavlegårdarna to improve the housing services they provide to the elderly population.

De flesta arbetsmiljöstudier i skolan är riktade till personal eller till de yngre åldrarna, därför fattas det kunskap om unga vuxnas upplevda studiemiljö. Syftet med studien var att beskriva högskolestudenters upplevelser av en god psykosocial arbetsmiljö. För att svara på syftet valdes kvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer som sedan analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Urvalet av informanter skedde genom massmejl där intresserade studenter ombads ta kontakt med forskaren. Åldersspridningen på de 10 informanterna var 20-41 år och fyra av fem sektioner på den valda högskolan i södra Sverige var representerade. I resultatet framkom tre huvudkategorier: Trygghet och tillit, Kontroll i studiesituationen och Främjande studiemiljöer. Den första tiden av studierna är betydelsefull för fortsatt trivsel. Även tillgång till socialt stöd visade sig betydelsefull, både från klasskompisar, föreläsare och från familj. Studenternas möjlighet och kunskap kring att påverka sin situation på skolan är låg. Informanterna känner krav i sina studier från dem själva, föreläsarna och omgivningen. Fler studier behövs för att ta reda på vad som krävs under den första perioden och hur introduktionen på högskolan kan ske på bästa sätt. / Most occupational studies in school are directed to staff or to the younger ages, and therefore it is missing knowledge of young adults' perceived learning environment. The aim of this study was to describe how college students experience a good psychosocial work environment. To answer this purpose a qualitative method with semi-structured interviews was chosen and a qualitative contentanlysis. The selection of informants was done through mass e-mails in which interested students were asked to contact the researcher. Age range of the 10 respondents was 20-41 years, and four of the five sections of the chosen university in southern Sweden were represented. The result is presented in three categories Security and trust, Control in the study situation and Supportive study environment. The initial period of the studies is important for the continued well-being. Availability to social support is important, both from classmates, lecturers and from family. The students' ability and knowledge of influencing their situation at the school is low. Informants feel demands in their studies from themselves, lecturers and other people in the surroundings. More studies are necessary to find out what is required in the first period and how the introduction of college can be made in the best way.

Studiens problemområde behandlar problematiken med att arbeta med barn i förskoleåldern som befinner sig i utsatthet. Ett arbete som är ett viktigt, men känslomässigt tungt, som ingåri det vardagliga arbetet för pedagoger. Genom kvalitativa intervjuer med pedagoger på förskolor tar vi reda på hur pedagoger går tillväga när de misstänker att ett barn far illa eller när ett barn blir utsatt. Hur pedagoger upplever problematiken med att anmäla till socialtjänsten, samt hur arbetet med de utsatta barnen upplevs. Resultatet visar pedagogers oro och svårigheter att anmäla när ett barn far illa. Pedagogerna behöver stöd från varandra och sin rektor för att bearbeta sina upplevelseroch tankar. En viktig punkt som pedagoger i undersökningen poängterar är att våga se och höra när ett barn far illa och göra vad man kan för att förbättra situationen för barnet. Dels för att det är pedagogernas skyldighet, samtidigt som pedagogerna skall skapa en trygg och lugn plats för barnet att vistas i.

Sammanfattning I den politiska debatten har det under de senaste åren förts en ständig diskussion kring den ökade graden av sjukskrivningar som den svenska arbetsmarknaden visar. I diskussionen riktas fokus, i många fall, på de sjuka arbetstagarna, hur sjukskrivningar kan förebyggas samt hur man kan få dem att återvända till arbete efter en längre sjukdomsperiod. I den här undersökningen har vi dock valt att rikta fokus på de som aldrig är sjuka, de långtidsfriska. Vi kan identifiera dem i olika branscher, åldrar och yrkesgrupper, de som dag efter dag, år efter år går till arbetet. Genom att urskilja friskfaktorer hos de långtidsfriska finns en förhoppning om att kunna överföra dem till den mindre friska delen av arbetsgruppen. Långtidsfriskhet är beroende av ett flertal omständigheter i vår närmiljö. Däribland de arbetskrav vi utsätts för och vilken grad av egenkontroll samt socialt stöd vi upplever i arbetet. Den kan också bero på hur vi tar hand om den egna hälsan och sköter vår kropp. Syftet med undersökningen om långtidsfriska var att undersöka vad som ökar sannolikheten för att en person ska vara långtidsfrisk. Vi var intresserade av de bakomliggande faktorerna, de som gör att vissa personer är mer friska än andra. För att kunna besvara ovanstående syfte har studien utförts med en kvalitativ metod. Vi har genomfört 8 stycken intervjuer på vårdbiträden och undersköterskor i Arvika kommun samt tagit del av aktuella teorier inom ämnet. Resultatet visar på en rad påverkande faktorer i och utanför arbetet. För att förtydliga det lilla extra som krävs för att uppnå långtidsfriskhet har vi delat in de identifierade faktorerna i friskfaktorer och långtidsfriskfaktorer. Faktorerna vi har funnit är bland annat balans i livet, tid för återhämtning samt en hög grad av socialt stöd. Faktorerna kan vi se som mer eller mindre lätta att påverka som individ eller arbetsgivare. Sammanfattningsvis kan vi i alla fall säga att det inte finns något entydigt recept för långtidsfriskhet att följa, vilket såklart hade varit önskvärt från alla inblandade parter. Nyckelord: långtidsfrisk, friskfaktorer, trygghet, balans.

Bakgrund: Cancer är en vanlig sjukdom som drabbar tusentals människor varje år. För dessa människor förändras livet drastiskt. Genom en god vårdrelation kan en del av lidandet lindras. Det finns även lagar som framhåller att det är viktigt att främja för en god relation mellan patient och sjukvårdspersonal. I tidigare forskning framkommer det även att en del sjuksköterskor upplever att det är svårt att samtala med patienter med cancer. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur en god vårdrelation kan skapas i mötet med patienter som drabbats av cancer. Metod: Studien är genomförd med kvalitativ ansats och baseras på fem självbiografier som valdes utifrån uppsatta urvalskriterier. Materialet analyserades m.h.a. Graneheim och Lundmans (2004) innehållsanalys. Resultat: En god vårdrelation beskrivs i resultatet genom tre huvudkategorier, vilka är: bemötande av patienter med cancer, trygghet i vårdrelationen och yrkeserfarenhetens betydelse. Slutsats: Genom en god vårdrelation som bygger på att patienten ska känna trygghet till följd av bl.a. tillräcklig information, humor, engagemang och att bli sedd som en människa kan ett vårdlidande undvikas.

No description available.

Projektanställningen är en tidsbegränsad anställningsform som i dagens lagbestämmelse motiveras av ”arbetets särskilda beskaffenhet”. En projektanställning är många gånger förknippad med specialistkompetens, som används i företag för att utveckla och skapa nytänkande. Andra tidsbegränsade anställningsformer, å andra sidan, är många gånger till för att täcka ett tillfälligt behov av personal av olika slag. Flexibilitet benämns allt oftare som rådande norm i samhället och sägs ha växt fram ur globalisering, internationalisering och ny teknologi. Flexibla företag kännetecknas många gånger som effektiva, konkurrenskraftiga och nischade. För att uppfylla dessa krav på flexibilitet anser sig arbetsgivare behöva anställa flexibelt. Tidsbegränsade anställningar har blivit kännetecknande för att uppfylla flexibilitet i organisationer. Som ett motsatsförhållande till detta kan anställningsskyddet sägas stå. En tidsbegränsad anställning upplevs allt som oftast otrygg. En sådan anställningsform sägs befinna sig i periferin utanför en trygg tillsvidaretjänst. Tidsbegränsade anställningar måste därför få något arbetsrättsligt skydd. Detta skydd ska ges genom att missbruk av användandet av sådana anställningar förhindras. Lagstiftaren har ett ansvar att kombinera en arbetstagares rätt till trygghet med samhälleliga förhållanden. Således ska lagstiftaren beakta trygghet och flexibilitet, eftersom det ses som rådande norm. Mitt syfte har varit att belysa lagstiftarens resonemang kring tidsbegränsade anställningar, med betoning på projektanställning, i förhållande till flexibilitetsbehov vid lagändringar. Jag har i analysen ställt mig frågande till huruvida flexibilitet är rådande norm i samhället. Min återhållsamma uppfattning grundar sig i att flexibilitet inte kunnat fastställas statistiskt. Å andra sidan finns det företag som är av flexibel karaktär. Dessa företag behöver möjligtvis anställa tidsbegränsat varpå jag anser att rekvisitet ”arbetets särskilda beskaffenhet” i och med en projektanställning fyller detta flexibilitetsbehov.

Syftet med denna studie har varit att undersöka relationen mellan elever och lärare samt lyfta fram eventuella meningsskillnader mellan pojkars och flickors relationer till sina lärare. Studien är uppbyggd av kvantitativ karaktär och har genomförts via en enkätundersökning på en skola i södra Sverige, undersökningen besvarades av 133 elever från år 9. I enkätundersökningen har jag utgått från följande huvudfrågor; känner eleven någon uppmuntran av läraren? Har eleven och läraren en relation där de förstår varandra? Känner eleven sig delaktig i sin utveckling? Upplever eleven tillräckligt med stöd och trygghet från sin lärare? Och slutligen, finns det skillnader mellan pojkars och flickors relation till läraren? Resultatet visade på att några större skillnader, pojkar respektive flickor emellan inte fanns i hur de upplever relationen till sin lärare. Däremot framstod att pojkar i vissa fall upplever relationen till sin lärare som mer positiv jämförelsevis med flickor. Det finns tidigare undersökningar som delvis förklarar detta genom att pojkarna tar större utrymme i klassrummet och hörs mer. Sammanfattningsvis kan man se att skolan har en del att förbättra när det gäller relationer mellan elever och lärare.