Svensk titel:  På återseende om 20 år?Hur hålls relationen mellan kund och företag vid liv på en sällanköpsmarknad?- en studie av HusmanHagbergs relationsmarknadsföringEngelsk titel:  Will we meet again in 20 years?How does the relationship between a customer and company survive on a “rarely buying market”? – a study of the relationship marketing of HusmanHagberg Författare:   Emma Anderberg och Maria ÖhmanFärdigställd:  2007Handledare:  Nazeem Seyed-MohamedAbstract:During recent years a focus on the development of good and long-term relationships with the customers has replaced the single transactions that which have been the goal when using traditional marketing methods. To succeed on a tough and competitive market it is important for companies to develop good and long-term relationship with their customers. Working with relationship marketing within the estate agent market is especially complicated in many ways. An estate agency is a service company and works as a middleman between a buyer and a seller and therefore has a complicated relationship to its costumers. Further, estate agents work on a so called rarely buying market and that complicates the relationshipbuilding even more due to the time aspect. By using effective relationship marketing tools estate agencies can keep these costumer relationships more alive between the end of the first transaction until next time the costumer is in need of an estate agent.  The aim of this thesis is to investigate how the estate agency HusmanHagberg should design its relationship marketing in the best way to maintain and increase the relationship with its rarely buying costumer.  Through interviews with Lennart Hagberg, MD, and Åsa Davidsson, Manager of Marketing, data about the estate agent market and the organisation HusmanHagberg has been collected. Since HusmanHagberg is a franchise company, four case studies are included in the thesis to describe the daily activities at the different agencies. Results from a customer questionnaire HusmanHagberg uses are also provided in the empirical part of the thesis. Together with the theory it will be analysed and finally a conclusion and recommendations will be given based on this data.         The thesis shows that HusmanHagberg experiences problems in the phase of implementation when the marketing message and measures are to be accepted by the different franchise offices around the country. Today the franchise offices work with their marketing in diverse ways. This result in a gap between the strategic plan that the marketing function at the head office provides and the actual marketing activities that the different offices use on a day to day basis. Keywords: Relationship marketing, “rarely buying market”, safety, customer loyalty, customer satisfactionSammanfattning:Under senare år har betoning på att utveckla goda och långsiktiga relationer med kunderna ersatt den traditionella marknadsföringens engångstransaktioner.  För att stå sig på en hårt konkurrensutsatt marknad är betoningen på att utveckla goda och långsiktiga relationer viktigt för att skapa mervärde både för företaget såväl som för kunden. Arbetet med relationsmarknadsföring inom just mäklarbranschen är speciell på många sätt. En mäklarfirma är ett tjänsteföretag som har ett komplicerat förhållande till sina kunder då de fungerar som en mellanhand mellan två parter, en köpare och en säljare. Vidare arbetar mäklarna på en så kallad sällanköpsmarknad vilket medför komplikationer i relationsbyggandet med kunderna på grund av tidsaspekten. Men med hjälp av effektiv relationsmarknadsföring kan fastighetsmäklarföretag hålla relationen med kunden vid liv från det att transaktionen är avslutad till nästa gång kunden är i behov av mäklare.  Syftet med uppsatsen är att undersöka hur fastighetsmäklarföretaget HusamanHagberg skall utforma sin relationsmarknadsföring på bästa sätt för att underhålla och förstärka relationerna med sina sällanköpskunder. Genom intervjuer med VD:n Lennart Hagberg och Marknadschef Åsa Davidsson insamlas information om fastighetsmäklarmarknaden samt HusmanHagbergs organisation. Eftersom HusmanHagberg är ett franchiseföretag inkluderas även fyra casestudier där den dagliga verksamheten i fyra olika kontor beskrivs. Även en genomförd kundundersökning från HusmanHagberg ligger till grund för empirin, som med koppling till teorin analyseras och slutligen görs slutsatser och rekommendationer utifrån detta material.  Studien visar på att problematiken för HusmanHagberg uppstår i implementeringsskedet då marknadsföringsbudskap och åtgärder skall anammas av de olika franchisekontoren runt om i landet. Franchisekontoren arbetar idag på väldigt olika sätt med sin marknadsföring. Detta resulterar i att det finns ett glapp mellan de strategiska åtgärderna och de operativa åtgärderna i kedjan som bör ses över.Nyckelord:  Relationsmarknadsföring, sällanköpsmarknad, trygghet, kundlojaitet, kundnöjdhet

No description available.

No description available.

This paper is an examination of how you as pedagogue can strengthen students self-esteem. I have acknowledge that there are possibilities to do this by the art of dancing. I want to with this paper to give a deeper understanding that shows of how you as a pedagogue can strengthen students self-esteem by using dance at junior level. To answer this question I have used this questions: - Can dance strengthen students self-esteem by the art of dancing and if that is so how can this be done? - What pedagogical attitude can be to an advantage when the goal is to strengthen students self-esteem. I have chosen to use ten qualitative interviews which brings up my questions at hand. My intention with the questions were not to bring up any direct question about self-esteem but to investigate if self-esteem is relevant in the interviewees teaching. Through dace students in the junior level have their self-esteem strengthened. The younger one is the easier one has to as a student have the courage to let ones inhabitations go and as a pedagogue one has a great influence on the teachings. With the help from the art of dancing one can emphasis the individual and at the same time strengthen the group and then it is important that one as a pedagogue has a good structure and is well-aware of what one wants with ones dance teachings. Keywords - Dance - Self-esteem - Pedagogue - Security

Bakgrund: Att ha ett barn med Downs syndrom, betyder ofta en regelbunden kontakt med vården, på grund av hälsoproblem som kan bero på syndromet. Ett bra möte är viktigt för alla, men troligen är det viktigare för dessa familjer. Syftet var att belysa hur föräldrar till barn med Downs syndrom upplevde möten då de sökte vård för sitt barn. Metod: Data insamlades genom intervjuer med sex föräldrar. Intervjuerna blev inspelade och därefter transkriberade. När data analyserades framträdde fyra teman: personalens osäkerhet, känslan av att inte bli trodd, att vara advokat för sitt barn och behovet av trygghet. Resultat: Resultatet visade att föräldrarna var mycket nöjda med de möten de haft på specialistnivå men då de sökt sig dit specialisterna inte finns kände de en viss otrygghet. Föräldrarna kände även ibland att de inte blev trodda, de kände sig ofta då ifrågasatta som föräldrar. Konklusion: föräldrarna sökte hjälp och vård där de kände sig tryggast. Vårdpersonalen behöver mer träning i hur de på bästa sätt bemöter barn med funktionsnedsättning och deras föräldrar. Att bli bemött på ett felaktigt sätt kan orsaka ett onödigt vårdlidande. / Background: Having a child with Down´s syndrome often means a regular contact with health care because some health problem who are specific for the syndrome. Meetings are important for everyone but maybe more important for this family’s. Aim: The purpose for this study was to illuminate how parents to children with Down´s syndrome experience encounters with healthcare when they seek care for there child. Method: The data was collected from interviews with six parents. The interviews was recorded and transcribed. When the data was processed four themes emerged: Staffs insecurity, feeling of not being believed, being the child’s advocate and the need for security. Result: The result shows that the parents are very pleased about the meeting they’ve had with the specialist-units, but when they have to turn to places without specialists they feel a greater insecurity. Sometimes did the parents feel that they wasn’t believed, they felt that they was questioned as parents. Conclusion: Parents seek help and care, were they feel most secure. The healthcare staff need more training how they meet children with disability and there parents. To be met in an unprofessional way can lead to unnecessary care suffering.

Lundgren, Johanna & Pant, Elisabeth (2009): Inskolning förr och nu. Examensarbete i didaktik. Lärarprogrammet. Institutionen för Pedagogik, didaktik och psykologi. Högskolan i Gävle.   Sammanfattning Förskolans ursprung byggdes på en teori om utveckling där barnets aktiva handlande var drivkraften i läroprocessen. Barns förståelse för olika fenomen i deras omvärld skulle utvecklas genom lärarens aktiva engagemang runt vardagliga upplevelser. Enligt Skolverket (2009) är uppgiften som förskolan har idag att lägga grunden för ett livslångt lärande och vara ett stöd för familjerna i deras ansvar för barnens fostran, utveckling och växande. I förskolan ges lek, skapande och utforskande stort utrymme. För alla barn som deltar ska förskolan vara rolig, trygg och lärorik.   Syftet med denna studie är att studera synen på inskolning förr och nu. I studien vill vi undersöka pedagogers och föräldrars upplevelser av inskolning och vad de anser är viktigt vid inskolningen. Vi har gjort en jämförandestudie utifrån litteraturen och intervjuer med pedagoger som arbetat längre än tio år i förskolan, föräldrar som skolade in sina barn för mer än tio år sedan och föräldrar som nyligen skolat in sina barn. I vår studie har vi använt oss av semistrukturerade intervjuer. Dessa har utförts på de tolv respondenterna. Utifrån syfte och frågeställningar har vi bearbetat och jämfört intervjuresultaten med det som framkommit i litteraturstudierna. Studiernas teoretiska utgångspunkter baseras på forskarna Daniel Sterns och John Bowlbys teorier. Deras forskning visar att anknytning, trygghet och samspel är centrala begrepp när det gäller barns känslomässiga utveckling. Enligt Stern bygger barn upp sin inre värld utifrån de upplevelser och det samspel som barnets omgivning har förmåga att skapa med barnet. Bowlby visar i sin forskning på hur grundläggande anknytningen är för barnets utveckling. I litteraturstudierna framkommer att barn behöver nära och stabila känslomässiga bindningar till vuxna. Det mest betydelsefulla för barnets utveckling är samspelet mellan barnet och föräldrarna, pedagogerna och andra viktiga vuxna i barnets närhet. Hur barnet kommer att uppfatta sig själv och sin omgivning avgörs av de vuxnas förhållningssätt och samspelets karaktär. Niss (1988) framhåller att förskolan och hemmet ska komplettera varandra. Det mest betydelsefulla under inskolningen är att det skapas goda relationer mellan pedagogerna och barnet för att barnet ska känna trygghet då föräldrarna lämnar barnet. Enligt läroplanen Lpfö98 ska förskolan ansvara för att varje barn får sina behov respekterade och tillgodosedda och får uppleva sitt eget värde. Det har blivit synligt i studierna att inskolningen är betydelsefull och att tryggheten är det väsentliga, både för barn och för föräldrar. En individanpassad inskolning utifrån förskolans förutsättningar samt barnets och föräldrarnas behov efterfrågas idag. Föräldrarnas delaktighet och möjlighet att påverka har blivit mer framträdande, även relationen mellan pedagoger och föräldrar har utvecklats positivt. Lyhördhet har lyfts fram som den viktigaste egenskapen hos en pedagog vid inskolningen.Nyckelord: anknytning, förskola, inskolning, samspel, trygghet.

Studien har i syfte att undersöka entreprenörers attityder och upplevelser till skärpta säkerhetskrav vid Oskarshamns kärnkraftverk (OKG). Undersökningen är en kvalitativ studie som utförts i samarbete med OKG och Högskolan i Halmstad. Studiens empiri är baserad på 12 kvalitativa intervjuer med entreprenörer som arbetar i de zoner där de passerar flertalet säkerhetskontroller inom OKGs anläggning. Studien baseras även på observationer av olika karaktär. Den teoretiska referensram som präglat studien har främst varit Giddens (1996) teori kring modernitet samt motivations teorier med psykologiska inslag, i vilka motivation och förståelse varit centrala begrepp. Informationen kring säkerhetsrutiner har av respondenterna ansetts bristfällig vilket påvisat en oförståelse till säkerhetsåtgärderna. Flertalet respondenter har uttalat att de inte längre känner sig betrodda på sin arbetsplats. Informationsbrist har i studien påvisats vara en central anledning till detta fenomen vilket även har kommit att påverka respondenternas tillit till säkerhetssystemen. I studien har det påfunnits en korrelation mellan Giddens (1996) begrepp expertsystem, tillit och säkerhet vid OKG. I detta sammanhang har respondenternas förståelse till säkerhetsförändringarna haft betydelse då detta av författarna ansetts kommit att påverka tilliten och motivationen att följa de säkerhetssystem som finns vid OKG. Begrepp: tillit, säkerhet, förståelse, risk, motivation, expertsystem

För de patienter som behandlas för obotlig cancer har det blivit allt vanligare att vården ges i hemmet. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva vilka faktorer som medverkar till att patienter med avancerad cancer kan känna trygghet i samband med vård i hemmet. Litteraturstudiens resultat utgår från 15 vetenskapliga artiklar som söktes i databaserna Pubmed och Cinahl. Resultatet beskrevs i fyra teman; hoppfullhet trots sjukdom, familjens betydelse, symtomkontroll och omvårdnad. Resultatet visade att patienter med avancerad cancersjukdom i stor utsträckning önskar att få vård i hemmet. För att möjliggöra detta krävs professionellt stöd tillsammans med närståendes insatser. Studien visar vikten av att patienterna är välinformerade om sjukdomen och behandlingen och har kunskap om symtom och symtomkontroll samt har ett socialt nätverk runt sig. Sjuksköterskan kan genom sin omvårdnad tillgodose dessa behov genom att ha specialkunskaper och kompetens inom området. Framtida forskning bör inrikta sig på dessa patienters behov i samband med vård i hemmet.

Bakgrund Genom att ha studerat forskningsrapporter vet vi att det är viktigt att tidigt skapa goda relationer mellan skola och hem, för att barn ska få de bästa förutsättningarna för att utvecklas. Samarbetet mellan skola och hem poängteras tydligt i läroplanen. Det är skolans ansvar att föräldrasamarbete kommer till stånd, men hur detta samarbete ska se ut väljer de enskilda skolorna former för själva. Under vår utbildning har vi inte fördjupat oss i ämnet samarbete skola och hem. Därför väljer vi nu att öka våra kunskaper i ämnet. Som blivande lärare bygger vårt intresse på hur man kan motivera föräldrar och lärare till att gemensamt arbeta utifrån intresset - våra barn och elever. Syfte Vårt syfte med studien är att undersöka vad skolan kan göra för att stimulera till större föräldrasamarbete. Vi riktar vårt intresse mot en föräldracirkel vars huvudsyfte var att stödja föräldrarna i deras fostrarroll. Vi vill undersöka anledningar till deltagande, behållningar av att delta, orsak till att avstå och uppfattningar om vad man som lärare behöver tänka på vid samverkan skola – föräldrar. Metod Vi har valt att använda oss av enkäter med öppna frågor. I enkäterna har vi använt metoden meningskategorisering för att skapa huvudkategorier, för att sedan genom ad hoc få fram underkategorier som vi presenterar i diagram. Härefter genomförde vi halvstrukturerade intervjuer. Vi använde oss av meningskoncentrering när vi behandlade intervjumaterialet. Slutligen har vi jämfört intervjumaterialet med enkätresultatet för att se skillnader och likheter. Resultat Sammanfattningsvis visar vårt resultat att det som stimulerar föräldrar att medverka i föräldracirkeln är att möta andra föräldrar. Den praktiska nytta som föräldrarna anger är att de ökar sina kunskaper om barns utveckling, får konkreta förslag om fostran och ökad förståelse för andra föräldrars handlande. Ledarna ökar sin förståelse kring frågor om dagens föräldraskap genom föräldracirkeln. De flesta föräldrarna som inte deltog hade velat delta i föräldracirkeln. Den främsta orsaken till att inte delta i cirkeln var att man har tidsbrist. De föräldrar som kunnat delta men avstod gjorde det på grund av att de inte kände något behov av en föräldracirkel. Det en lärare behöver tänka på när det gäller föräldrasamverkan är att man ska skall vara öppen, rak och tydlig. Inför möten ska vi som lärare ha klart för oss vad målet för mötet är och vi ska beakta vad för sorts möte föräldrarna behöver. Vi ska visa omtanke och respekt inför föräldrar samt alltid tänka på att alla har ett förhållande till skolan.

Undersökningens syfte har varit att studera vilken kunskap och beredskap förskollärare och barnskötare har gällande första hjälpen och HLR (hjärt- och lungräddning) i förskolan samt att uppmärksamma riskområden i förskolans fysiska miljö. En bakomliggande tanke med arbetets syfte är att väcka ett intresse och bidra till att förskollärare och barnskötare får en större insikt av de skador och olyckor som kan förekomma i förskolas fysiska miljö. Om personalen i förskolan besitter kunskap om olika typer av skador, vart de oftast uppstår i miljön, vad som orsakar dessa samt vilka försiktighetsåtgärder som bör vidtas för att förebygga kan olyckor och skador i förskoleverksamheten minskas.