Tidigare forskning har visat att människor med övervikt kan utsättas för olika situationer i samhället som upplevs som sårande och diskriminerande. Det finns studier som visat att hälso- och sjukvårdspersonal kan ha en negativ attityd mot överviktiga. Anestesisjuksköterskan har en framträdande roll i kontakten, eftersom hen möter patienten som ska opereras i den perioperativa fasen. Syftet med studien var att undersöka överviktiga patienters upplevelser av bemötande från anestesisjuksköterskan i samband med operation. Metoden var kvalitativ med semistrukturererade intervjuer som analyserades med innehållsanalys. Resultatet mynnade ut i huvudkategorierna ”bemötande” och ”min kropp”. Studien visade att de allra flesta informanter upplevde bemötandet som mycket bra. Det har inte funnits något missnöje över bemötandet på grund av övervikt. Bemötande som inte varit bra, beror inte på övervikten utan kunde ha drabbat en normalviktig patient. I kontakter med primärvården upplevde informanter att de inte blev trodda och att sjukvården inte förstod överviktens komplexitet.

Syftet med den här studien var att lyfta fram elevers egna röster kring trygghet och trivsel i deras fritidshemsmiljö. Vi har använt oss av en berättande metod i form av samtalspromenader på två fritidshem i socioekonomiskt skilda områden. Våra resultat visar att barnen i stor utsträckning pekar ut samma miljöer i samband med trivsel och trygghet, vi fann dock att dessa miljöer ofta tenderade att vara könade, samt att åldern hade stor betydelse för makt i fritidshemmets praktik. I vår analys har vi använt oss av det intersektionella perspektivet vilket ser till hur människors olika kategorier påverkar människors upplevelser och livsvillkor. En av våra slutsatser i och med den här studien är att elevers kategorier av kön, klass och ålder spelar in för deras upplevelser av trivsel och trygghet på fritidshem.

Det övergripande syftet med studien är att bidra med kunskap om hur sex förskollärare ser på barns trygghet i förskolan. Ett annat syfte är även att synliggöra hur förskollärarna arbetar med trygghet samt vilka eventuella möjligheter och svårigheter som kan finnas i arbetet med att tillgodose barnens behov av trygghet. För att studera detta har vi använt oss av tre huvudfrågor: Vad upplever de intervjuade förskollärarna vara viktigt i arbetet med att tillgodose barnens behov av trygghet i förskolan? Hur arbetar de intervjuade förskollärarna med att tillgodose barnens behov av trygghet i förskolan? Samt vilka möjligheter och svårigheter kan de intervjuade förskollärarna möta i arbetet för att tillgodose barns behov av trygghet på förskolan? Sex pedagoger från olika kommuner och förskolor har deltagit i studien. Kvalitativ intervju som metod där intervjuerna har varit halvstrukturerade har använts för att samla in material. Intervjuerna har genomförts vid personliga möten på respektive förskollärares förskola. Studiens resultat visar dels att samtliga förskollärare anser att tryggheten är grunden till både utveckling och lärande, det är en förutsättning för barnets välmående på förskolan. Dels att tryggheten startar redan vid inskolningen, där även vårdnadshavarna har en betydelsefull roll. Ytterligare något som framkommer i resultatet är vikten av att vara ett arbetslag, vilket visar sig ha en stor betydelse när det handlar om att kunna möta alla barn och vårdnadshavare. I arbetet med att skapa trygghet får inte vårdnadshavarna glömmas bort, då vårdnadshavarna speglar av sig trygghet på barnen. Även framkommer det i resultatet att en svårighet som pedagogerna beskriver är att inte räcka till, vilket gör det svårt för dem att kunna tillgodose tryggheten för alla barn. En slutsats som dras i studien är att trygghet är en viktig aspekt inom förskolan samt har en avgörande roll i förskollärarnas arbete.

No description available.

Bakgrund: Tidigare forskning beskriver att sjuksköterskor upplever svårigheter att bemöta anhörigas och patienters reaktioner och beteenden som visas under palliativa vårdsammanhang. Sjuksköterskor upplever även brist på kunskap gällande symtom som uppkommer hos patienter som befinner sig i livet slutskede samt hur bemötandet bör vara mot anhöriga och patienter för att det ska upplevas tillfredställande för patienter, anhöriga och för sjuksköterskor. Syfte: Beskriva anhörigas upplevelser av palliativ vård när närstående befinner sig i livets slutskede. Metod: Metoden som användes var en kvalitativ litteraturstudie enligt Evans, tretton vetenskapliga artiklar som beskriver anhörigas upplevelser av palliativ vård har granskats flertalet gånger och ligger till grund för resultatet. Resultat: Anhöriga beskriver hur sjukvården är tillgänglig, hur sjuksköterskor ger tydlig information samt hur sjuksköterskor innehar ett kärleksfullt bemötande för att lindra anhörigas lidande. Anhöriga beskriver även hur de upplever brister i kommunikationen samt att vården var begränsad vilket bidrog till ett utökat lidande för dem. Slutsats: Sjuksköterskor kan behöva en utökad kunskap kring hur de ska bemöta anhöriga, detta för att anhöriga ska göras mer delaktiga i vården, få ett empatiskt samt respektfullt bemötande. Nyckelord: Död, erfarenheter, familj, lidande, närstående, trygghet.

Kunskapsområdet för det här examensarbetet är barns trygghet i förskolan. Uppsatsen sätter fokus på anknytningens betydelse för tryggheten och har anknytningsteori och objektrelationsteorin som teoretisk utgångspunkt. Syftet för studien är att synliggöra pedagogernas uppfattningar kring barns anknytning och trygghet under inskolningen i förskolan. Syftet ska därmed få en inblick i hur pedagogerna ser på arbetet för att barnen ska känna trygghet och vad de anser kan påverka deras arbete med att skapa en trygg inskolning. Frågeställningarna är följande: - På vilket sätt anser pedagogerna att anknytningen och tryggheten kan påverka barnen vid inskolningen men även vidare under sin förskoletid? - Hur arbetar pedagogerna i nuläget för att skapa trygghet och anknytning för barnen under inskolningen till förskolan? - Vilka faktorer kan påverka anknytningen vid inskolningen enligt pedagogerna? Studiens metod är kvalitativa intervjuer med fem pedagoger. I analysen framkommer en samstämmig syn hos de fem intervju personerna gällande tryggheten och anknytningens betydelse i förskolan under inskolningstiden. Tryggheten beskrivs som grunden för utveckling och lärande. Betydelsen av anknytning till pedagogen är ett ämne där en delvis varierande och mindre tydlig bild framkommer. Gällande förskollärarnas beskrivningar av hur de arbetar för att tillgodose barnens behov av trygghet och nära relationer framkommer ett antal gemensamma strategier hos pedagogerna. Metoder som beskrivs är att bemöta barnen med närhet, lyhördhet, bekräftelse och empati, att ha rutiner, samt att ha en god föräldrasamverkan. Kontakten och bemötandet med föräldern/föräldrarna beskrivs som en stor och viktig aspekt i barnets inskolning. Förskollärarna beskriver även faktorer där de möter svårigheter i arbetet med att tillgodose barnens trygghetsbehov under inskolningen. Stora barngrupper och stor personalomsättning är aspekter som tas upp.

Det svenska flygvapnet kommer inom en relativt snar framtid införskaffa nya flygplan och samtidigt utöka sin verksamhet från tre till fyra flottiljer vilket innebär att antalet divisioner ökar från sex till åtta. Expansionen kräver stora personella resurser, resurser som kanske inte finns i framtiden. Med anledning av stora pensionsavgångar inom den närmsta 10 års-perioden kombinerat med en svårighet för flygvapnet att utbilda i tillräcklig omfattning, kommer det råda brist på stridspiloter i framtiden. Studien har ett behållarperspektiv och fokuserar på vilka drivkrafter som får Försvarsmaktens stridspiloter att stanna kvar i yrket samt vad som kan få dem att tveka i sin anställning. Målet med studien är att de svar samt de slutsatser som dras kan ge flygvapnet en inblick i hur enskilda stridspiloter ser på sin arbetssituation. Studien fokuserar på en verksamhetsort, F17 Kallinge och deras två divisioner. Fallstudien har en induktiv ansats och inhämtar empirin från djupintervjuer av stridspiloter tillhörande F17. Empirin analyseras mot framtagen teoretisk referensram. Den använda referensramen utgörs av Ryan & Deci inre och yttre faktorer, HeinMotivation av högspecialiserade kreativa medarbetare, Herzbergs tvåfaktorteori, Vallerand passion, Locke & Latham målsättningsteori samt Flower & Hughes employee retention. Studien visar att de primära drivkrafterna att stanna kvar som stridspilot på F17 är identitet, självförverkligande och arbetsglädje. Stridspiloterna stimuleras av spänningen, flygningen och själva jobbet i sig. Passionen till yrket är många gånger så stark och känslan av att vara del i en spetsverksamhet samt känslan av att vara unik gör att de identifierar sig med yrket och det blir som ett kall. Personlig utveckling är en av de viktigaste drivkrafterna, de vill hela tiden ha nya utmaningar och utveckling, personlig som förbandets. När så sker upplever piloterna en känsla av självförverkligande. Viktiga faktorer för att skapa förutsättningar för detta och verkar som en basplatta är ledning, gemenskap och trygghet. Det finns behov av en god gemenskap och ett starkt behov av att känna tillhörighet till divisionen. Basplattan utgörs även av tryggheten en anställning i Försvarsmakten innebär samt den unika kompetensen en stridspilot innehar. De viktigaste faktorerna som får piloterna på F17 att tveka i sin anställning är stagnation, yrkeslivet efter åren på operativ stridsflygdivision och obalans i familjelivet. Känner stridspiloterna att utvecklingen stannar av, både individens och förbandets utveckling, blir de omotiverade och känner en anledning att tveka. De känner även att lönen har stagnerat samt att pensionsåldern förändrats vilket leder till en minskad motivation. Vad som händer efter livet på divisionen oroar piloterna kopplat till identiteten, gemenskapen samt passionen i flygningen. Familjen är högst prioriterad och det måste finnas en balans mellan yrkesliv och familjeliv för att de ska stanna kvar i Försvarsmakten. För att hantera drivkrafterna och orsakande faktorer att sluta krävs en lyhörd och flexibel ledning som även leder, uppmuntrar, sätter tydliga mål och förstärker den goda gemenskapen. / The Swedish air force will in a near future obtain new airplanes and expand its function from three to four wings which imply that the number of squadrons increases from six to eight. The expansion demands large numbers of personnel, personnel that maybe not will exist in the future. The amount of fighter pilots connected to the role is dangerously close to critical mass if not below and that is if no one quits before retention. This study has its perspective on keeping the personnel and focusing on which driving forces makes the armed forces fighter pilots stay in their employment. The objective with this study is that the answer and the conclusions drawn will give the air force an insight in how individual fighter pilots consider their work situation. The study has focus on one working place, F17 Kallinge and its two squadrons. The case study has an inductive approach and collects the empiricism from depth interviews of fighter pilots belonging to F17. The empiricism analyzed against the forthcoming theoretical reference. The reference used are Herzberg two factor theory, Ryan & Deci intrinsic and extrinsic factors, Locke & Latham goal setting theory, Flower & Hughes employee retention, Hein Motivation: motivation theory & practical application and Vallerand passion. The study concludes that identity, fulfillment and job satisfaction is factors that motivates the fighter pilots to stay in the armed forces and factors like stagnation, work life post squadron and a life imbalance between the job and the private life makes them hesitate.

Sammanfattning Denna studie handlar om förskollärares syn på anknytning till barnet och hur de arbetar för att skapa trygg anknytning. Studien redogör även för de strategier som förskollärarna har för att skapa denna anknytning. Syfte Syftet med studien är att belysa förskollärares förhållningssätt och hur de resonerar kring anknytning i förskolan. Metod I studien används en kvalitativ metod med intervju som redskap. Sex förskollärare från tre olika förskolor intervjuades och samtliga är verksamma förskollärare. Resultat Det framkom att samtliga förskollärare förknippar anknytning med begreppet trygghet. De strävar efter att barnet ska utveckla trygghet till förskollärarna, kompisarna och förskolan. Förskollärarna använder liknande strategier för att skapa trygg anknytning till barnet. De betonar att man som förskollärare ska vara tillgänglig och närvarande i samspelet med barnet.

Med denna studie vill vi få mer kunskap kring vårdnadshavarnas syn på inskolningen, deras känslor, upplevelser och perspektiv för att kunna möta upp till eventuella förväntningar så gott som möjligt. Alla barn genomgår en inskolning innan de börjar på förskolan och det är av stor vikt att fokus läggs på denna period, både för barn och vårdnadshavare. Syftet med denna studie är att ta reda på hur samverkan mellan vårdnadshavare och förskola upplevs under inskolningsperioden utifrån vårdnadshavarens upplevelser. De frågor vi kommer utgå ifrån är: Hur samverkar förskolan med hemmet kring inskolning? och hur upplevde vårdnadshavarna känslor, möten och önskemål kring inskolningen? Studien baseras på en kvalitativ metod genom webbenkäter med öppna frågor. Vi ville att vårdnadshavarna skulle kunna svara så utförligt som möjligt på frågorna och genom denna metod fick studien en variation i svaren. Genom att använda webbenkäter gav det oss en bredd i svaren. Utifrån frågeställningar i enkätform fick vi svar på hur vårdnadshavare upplevde inskolningen i form av känslor, samverkan och bemötande. I resultatet framkommer att vårdnadshavarna generellt är nöjda med förskolan och pedagogernas bemötande kopplat till inskolningen. Inskolningen är en känslofylld period där vårdnadshavarna upplevde sorg, glädje, ångest och olika förväntningar. Dessa nyckelord var de som förekom mest av alla känslor som vårdnadshavarna beskrev. Samverkan är en punkt som anses viktigt även för vårdnadshavarna och att denna framkommer i varierade former som exempelvis inskolningssamtal, uppföljningssamtal och den dagliga kontakten i verksamheten.

Bakgrund Att gå i förskolan är en del av det moderna småbarnslivet i Sverige och mer än hälften av barnen tillhör de yngre åldrarna. Anknytningen det vill säga de nära känslomässiga relationerna är det psykologiska band till de närmaste vuxna personerna, som får växa fram hos barnen. Barnens anknytning till sina närmaste omsorgsgivare är unik. Alla barn knyter an utifrån sina förutsättningar. Det är nödvändigt för överlevnaden och lika viktig som mat, vatten och värme. Syfte Syftet är att undersöka hur några pedagoger som arbetar med barn i de yngre åldrarna 1-3 år beskriver olika förutsättningar för relationsskapande inom förskolan. Metod Denna undersökning är en kvalitativ undersökning med intervju som metod. De 4 intervjuer som gjordes genomfördes på två olika förskolor vid två olika tillfällen. Det insamlade datamaterialet analyserades med hjälp av meningskoncentrering och kodning. Resultat I resultatet framkom att samtliga pedagoger ansåg att relationer skapas redan från inskolningens början. De menar att det är under och efter inskolningen som förutsättningarna till relationerna byggs upp. Genom att följa upp relationerna när inskolningsperioden är över med av hjälp strukturer och rutiner skapas trygghet för barnen. Pedagogerna är eniga om att när barnen känner sig trygga det är först då de kan börja utforska allt som förskolan har att erbjuda.