Syftet med studien var att öka kunskapen om förskollärares perspektiv på föräldrasamverkan i förskolan och hur förskollärare betraktar sin roll i samverkan med föräldrar samt hur de anser att de kan utveckla trygghet i sin yrkesroll gällande samverkan mellan förskola och hem. Studiens frågeställningar var: hur beskriver förskollärarna sin roll i föräldrasamverkan? Vad kan bidra till känsla av trygghet i rollen som förskollärare i föräldrasamverkan? Studiens teorier är det sociokulturella perspektivet och det dramaturgiska perspektivet. Metoden är kvalitativ och innehåller åtta semistrukturerade intervjuer med förskollärare. I resultatet redovisas fyra teman. I vår studie kom vi fram till att förskollärarna beskriver att de i föräldrasamverkan intar ett visst förhållningssätt och har ansvarsområden i sin roll. Det som förskollärarna beskriver som bidragande till känsla av trygghet i sin roll i föräldrasamverkan är deras tidigare erfarenheter och deras omgivning.

BAKGRUND: Hur kan en inskolning gå till och vad finns det för inskolningsformer ochinskolningsstrukturer? För att barnets första möte med förskolan ska bli så bra som möjligtfinns inskolning att tillgå som är en introduktionstid in i verksamheten. När ett barn kommersom ny till en förskola, behöver pedagogerna ta hänsyn till hans/hennes tidiga anknytning ochutveckling för att på bästa sätt bemöta barnet.SYFTE: Syfte är att undersöka hur inskolningar av de yngsta barnen, 1-3 år på sex olikaförskolor kan gå till, ur sex pedagogers perspektiv.METOD: Vi har använt en kvalitativ undersökningsmetod med intervju som redskap. Sexpedagoger från förskolans verksamhet intervjuades.RESULTAT: I resultatet framgår att pedagogerna betonar vikten av inskolningensbetydelse, för att det nya barnet ska få en trygg start i förskolan. Trygghet är något sompoängteras som viktigt under inskolningen. Pedagogerna framhåller föräldrars delaktighetunder inskolningen och vikten av att samarbetet med föräldrarna fungerar bra. Ävenåterkommande rutiner är av betydelse för inskolningsbarnet, han/hon känner sig då säkrare iden nya miljön. Vid lämning av barnet på förskolan, är det viktigt med tydliga avsked samt attbarnen blir bemötta och tröstade på sätt de föredrar. Pedagoger fungerar som alternativaomsorgspersoner då barnet visats på förskolan och därför arbetar personalen aktivt med attbygga upp en ömsesidighet mellan sig och barnen. / Uppsatsnivå: C

<p>Syftet med denna uppsats är att få en inblick i pedagogers syn på inskolning. Vi ville ta reda på hur pedagogerna praktiserar sina kunskaper och erfarenheter för att barnen ska få en trygg och positiv start när de börjar skolan. Att ta reda på föräldrarnas uppfattning av inskolning är också en del av syftet i och med att de spelar en viktig roll i inskolningsprocessen. Undersökningsmetoden som vi använde oss av är en empirisk studie. Resultatet bygger på intervjuer med sex pedagoger och insamlade enkäter från 76 föräldrar. De undersökta skolorna använder sig av ett välutarbetat inskolningsschema som var och en av pedagogerna har utvecklat under de åren de har jobbat på skolan. Pedagogerna är välutbildade och engagerade och tillsammans med föräldrarnas hjälp ger barnen en bra start i skolans värld.</p><p>The purpose of this article is to gain an insight into the pedagogue’s views of the adjustment period at the start of school. We wanted to study how the pedagogues exercise their knowledge and experience to give the children a positive and secure start when they begin school. A part of our study is also to understand how parents regard school start due to fact that their involvement plays an important roll in the adjustment period. The article is that of an empirical one. The result is built upon interviews with six pedagogues and information collected from questionnaires from 76 parents. The schools involved used well-prepared adjustment period schedules that each pedagogue had developed during the time they worked with the school. The pedagogues themselves were well-educated and committed and together with the parents give the children the right start when beginning school.</p>

<p>ABSTRACT</p><p>The Swedish parliament has ratified the UN “Child convention” and therefore the government must follow it in all questions that involve children. NOBAB: s standard is based on the child convention, and the purpose of the articles in the standard are to strengthen the rights of children and youths who needs professional care because of illness or sickness. During the last years primary care has taken over responsibility from child clinics for a lot of children, but the specific competence of children has not always followed. Therefore has NOBAB during the last three years run the intervention project “Secure children and youths in primary care”. The aim of this study was to describe which experiences primary care professionals have about child competence and about the intervention project. Eight qualitative interviews were made with professionals from two of the primary care centres that took part of the project, and the analyse were made by qualitative content analyse. The result revealed that professionals described different competences that they used to frame security and participation for the children, like pedagogic, social, experienced, formal and organisation competences. But there were also impediments for child competence within those categories. Experiences from the NOBAB-project were mostly positive. The project has improved the environment, new routines have been written, and the knowledge and consciousness about children have increased.</p><p>Key words: Child convention, NOBAB, Participation, Primary care, Professionals, Security</p>

<p>Syftet med denna uppsats är att utifrån ett sociologiskt perspektiv försöka betona arbetssituationen i hemtjänsten. Vi har gjort en kvalitativ studie och vårt empiriska material är intervjuer med områdeschefer och undersköterskor. Resultatet visar att arbetsmiljön i hemtjänsten är stressig och att yrket anses ha låg status. Det framkommer att en del sjukskrivningar beror på tung arbetsbörda men det kan oxå bero på ens livssituation. Projektet Möjligheternas Hemvård kommer redovisas i uppsatsen och är ett förändringsarbete som kommer genomföras i hemtjänsten. Resultatet har redovisats i teman som som är gemensamma svar utifrån informanterna. Dessa teman är arbetsmiljön, yrkets status, sjukskrivningar, Möjlighternas Hemvård och män i hemtjänsten. I vårt arbete ska ni nu ska läsa har vi försökt att problematisera någar av de faktorer som berör arbetssituationen inom hemtjänsten.</p>

<p>The aim of this study was to illuminate how patients with mental illness experience encounters with the nurse in psychiatric care, in order to acquire increased understanding for the patients needs. A litterature study was used to analyse previously published scientific articles within psychiatric nursing care. Content analysis inspired by Graneheim and Lundman was used to perform the analysis. The result showed that the patients recovery depended on the relationship with the nurse. If the relationship was good, the patient was moore likely to regain his mental health, than if the relationship with the nurse was poor. If the nurse was able to take the time for the good conversation, the relationship was moore likely to carry out well. In order to do so, the nurse had to have gained the patients trust. If the nurse had an open attitude and a good dialogue with the patient, he could grow and acquire insight and learn to live with his mental illness. More empirical studies on patients experiences of psychiatric care are needed so that nurses can gain a deeper understanding for how to best meet these patients needs.</p>

Syftet med denna uppsats är att utifrån ett sociologiskt perspektiv försöka betona arbetssituationen i hemtjänsten. Vi har gjort en kvalitativ studie och vårt empiriska material är intervjuer med områdeschefer och undersköterskor. Resultatet visar att arbetsmiljön i hemtjänsten är stressig och att yrket anses ha låg status. Det framkommer att en del sjukskrivningar beror på tung arbetsbörda men det kan oxå bero på ens livssituation. Projektet Möjligheternas Hemvård kommer redovisas i uppsatsen och är ett förändringsarbete som kommer genomföras i hemtjänsten. Resultatet har redovisats i teman som som är gemensamma svar utifrån informanterna. Dessa teman är arbetsmiljön, yrkets status, sjukskrivningar, Möjlighternas Hemvård och män i hemtjänsten. I vårt arbete ska ni nu ska läsa har vi försökt att problematisera någar av de faktorer som berör arbetssituationen inom hemtjänsten.

Syftet med denna uppsats är att få en inblick i pedagogers syn på inskolning. Vi ville ta reda på hur pedagogerna praktiserar sina kunskaper och erfarenheter för att barnen ska få en trygg och positiv start när de börjar skolan. Att ta reda på föräldrarnas uppfattning av inskolning är också en del av syftet i och med att de spelar en viktig roll i inskolningsprocessen. Undersökningsmetoden som vi använde oss av är en empirisk studie. Resultatet bygger på intervjuer med sex pedagoger och insamlade enkäter från 76 föräldrar. De undersökta skolorna använder sig av ett välutarbetat inskolningsschema som var och en av pedagogerna har utvecklat under de åren de har jobbat på skolan. Pedagogerna är välutbildade och engagerade och tillsammans med föräldrarnas hjälp ger barnen en bra start i skolans värld. The purpose of this article is to gain an insight into the pedagogue’s views of the adjustment period at the start of school. We wanted to study how the pedagogues exercise their knowledge and experience to give the children a positive and secure start when they begin school. A part of our study is also to understand how parents regard school start due to fact that their involvement plays an important roll in the adjustment period. The article is that of an empirical one. The result is built upon interviews with six pedagogues and information collected from questionnaires from 76 parents. The schools involved used well-prepared adjustment period schedules that each pedagogue had developed during the time they worked with the school. The pedagogues themselves were well-educated and committed and together with the parents give the children the right start when beginning school.

ABSTRACT The Swedish parliament has ratified the UN “Child convention” and therefore the government must follow it in all questions that involve children. NOBAB: s standard is based on the child convention, and the purpose of the articles in the standard are to strengthen the rights of children and youths who needs professional care because of illness or sickness. During the last years primary care has taken over responsibility from child clinics for a lot of children, but the specific competence of children has not always followed. Therefore has NOBAB during the last three years run the intervention project “Secure children and youths in primary care”. The aim of this study was to describe which experiences primary care professionals have about child competence and about the intervention project. Eight qualitative interviews were made with professionals from two of the primary care centres that took part of the project, and the analyse were made by qualitative content analyse. The result revealed that professionals described different competences that they used to frame security and participation for the children, like pedagogic, social, experienced, formal and organisation competences. But there were also impediments for child competence within those categories. Experiences from the NOBAB-project were mostly positive. The project has improved the environment, new routines have been written, and the knowledge and consciousness about children have increased. Key words: Child convention, NOBAB, Participation, Primary care, Professionals, Security

The aim of this study was to illuminate how patients with mental illness experience encounters with the nurse in psychiatric care, in order to acquire increased understanding for the patients needs. A litterature study was used to analyse previously published scientific articles within psychiatric nursing care. Content analysis inspired by Graneheim and Lundman was used to perform the analysis. The result showed that the patients recovery depended on the relationship with the nurse. If the relationship was good, the patient was moore likely to regain his mental health, than if the relationship with the nurse was poor. If the nurse was able to take the time for the good conversation, the relationship was moore likely to carry out well. In order to do so, the nurse had to have gained the patients trust. If the nurse had an open attitude and a good dialogue with the patient, he could grow and acquire insight and learn to live with his mental illness. More empirical studies on patients experiences of psychiatric care are needed so that nurses can gain a deeper understanding for how to best meet these patients needs.