Tidigare studier visar att tvångsåtgärder inom barn- och ungdomspsykiatrisk (BUP) slutenvård väcker känslor hos samtliga involverade. Dock finns knapphändigt med forskning inom området. Denna studie syftar till att med utgångspunkt i Krav-resursmodellen undersöka hur vårdpersonal inom BUP slutenvård upplever utförandet av tvångsåtgärder, med fokus på hur krav och resurser kan bidra till att försvåra eller underlätta situationen. Semistrukturerade intervjuer har genomförts med åtta deltagare från sex olika regioner, både sjuksköterskor och skötare, och materialet analyserats tematiskt. Resultaten visar att de krav som försvårar är emotionell påfrestning, andra patienters oro och behov, kollegor som agerar oaksamt, vårdnadshavare på plats och etiska dilemman. Resurser som kan underlätta är rutinerade kollegor, utbildning på arbetsplatsen, tillräcklig bemanning, fysisk arbetsmiljö, samarbete, gemensam reflektion och stöd samt kommunikation med patienten. Studiens resultat belyser tidigare knapphändigt uppmärksammade insikter, som hur oaksamt handhavande av personal kan komma att försvåra, och hur en ständig kommunikation med patienten kan underlätta i situationen.

Bakgrund I Sverige vårdas årligen ca 12 000 män och kvinnor med tvångsvård. Tvångsvård regleras av lagar och får endast ges till personer som anses vara en fara för sig själv eller sin omgivning. Denna vårdform syftar till att upprätthålla säkerhet för både patient och dess omgivning, målet är att patienten ska ta emot frivillig vård. Att vårda någon med tvång är komplext och kan leda till svåra situationer för sjuksköterskor, vården ska därför utföras så hänsynsfullt som möjligt för att främja patienters autonomi och delaktighet.  Syfte Att beskriva sjuksköterskors upplevelser och erfarenheter av tvångsvård inom psykiatrin. Metod Litteraturstudien genomfördes med en deskriptiv design. Artiklar söktes i databaserna PubMed, Cinahl och PsychINFO. Totalt tio kvalitativa artiklar och en kvantitativ artikel användes i studiens resultat. Artiklarna har analyserats där teman och subteman har urskilts.    Resultat Resultatet visade att sjuksköterskor saknar alternativ till tvångsåtgärder och detta har lett till etiska dilemman och negativa känslor. Trots detta fanns förståelse hos sjuksköterskor för syftet med tvångsåtgärderna och det sågs som en del av arbetet. Tvångsvård beskrevs ha en negativ påverkan på vårdrelationerna och därmed beskrevs även vikten av en god och tillitsfull relation mellan sjuksköterska och patient. Resultatet beskrevs i tre teman och fyra subteman.  Slutsats Utifrån resultatet till föreliggande litteraturstudie har författarna kommit fram till att det råder delade meningar om synen på tvångsvård hos sjuksköterskor. Sammanfattningsvis dras slutsatsen att det fanns en önskan om möjliga alternativ till tvångsåtgärder och det behövs mer forskning i ämnet.  Nyckelord Tvångsvård, tvångsåtgärder, sjuksköterska / Background In Sweden approximately 12 000 men and women are treated with forced care annually. Forced care is regulated by laws and may only be given to persons who are considered a danger to themselves or their surroundings. This form of care aims to maintain safety for both the patient and the surroundings, the goal is always for the patient to receive voluntary care. Caring for someone with coercion is complex and can lead to difficult situations for nurses, therefore care should be performed as careful as possible to promote patient autonomy and participation.  Aim To describe the experiences of nurses working with involuntary treatment in psychiatric care.  Method The study was conducted with a descriptive design. The articles were searched in the databases PubMed, Cinahl och PsychINFO. Ten qualitative articles and one quantitative article were used the study’s result. The articles have been analyzed and then themes and subthemes have been distinguished. Results The result showed that nurses lack alternatives to coercive measures and this has led to ethical dilemmas and negative emotions. Despite this, nurses understood the purpose of the coercive measures and it was seen as a part of the work. Compulsive care was descibed as having a negative impact on health care relationships, and thus the importance of a good and trusting relationship between nurse and patient was also described. The results were descibed in three themes and four subthemes.  Conclusions Based on the results of the present literature study, the authors have concluded that there are shared opinions about the view of forced care in nurses. In summary the authors conclude that there was a desire for possible alternatives to coercive measures and more research is needed on the subject.  Keywords Compulsory care, Coercive measures, Nurse

Bakgrund: Patienter som lider av en allvarlig psykisk störning eller har ett oundvikligt behov av vård kan behöva vårdas mot sin vilja. När en patient vårdas under tvång äventyras patientens autonomi och självbestämmande eftersom att patientens frihet är begränsad. Att genomföra en litteraturstudie i ämnet bidrar till mer kunskap om patienters upplevelser av tvångsvård. Detta bidrar till att patienters upplevelser sätts i fokus och vården kan utvecklas utifrån detta. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva patienters upplevelser av psykiatrisk tvångsvård. Metod: Litteratursökningen genomfördes i databaserna PubMed, CINAHL och PsycInfo och resulterade i 10 vetenskapliga artiklar som analyserade genom en kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Patienters upplevelser av tvångsvård presenteras i 4 slutkategorier: Att vilja bli bemött som en människa inte en sjukdom, att bli uppfostrad istället för vårdad, att sakna kontroll och rättigheter och att tvångsvården är nödvändig och skyddande. Slutsats: De flesta patienterna i litteraturstudiens resultat upplevde tvångsvården som något negativt. För att kunna förbättra detta krävs det att vårdpersonalen utgår från patientens behov och önskningar. Detta bidrar till ökad empowerment och främjar patientens återhämtning.

Introduktion/Bakgrund: Människor kan drabbas av psykisk ohälsa och när det inte längre är hanterbart av individen själv kan vården hjälpa till. Psykisk ohälsa kan leda till att människan inte har någon sjukdomsinsikt och måste då vårdas mot sitt samtycke. Under tvångsvård kan tvångsåtgärder bli aktuellt och detta kan ha en stor påverkan på patienters autonomi och integritet. Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelser av tvångsåtgärder inom psykiatrisk slutenvård. Metod: Metoden utformades enligt Roséns (2017) beskrivning av systematiska litteraturstudier. Databaserna Cinahl och PsycInfo användes för att samla in data utifrån sökord som passade syftet. Artiklarna som hittades relevansgranskades utifrån titel och abstrakt, lästes i fulltext och kvalitetsgranskades. Resultat: Tvångsåtgärder kan upplevas av patienter på många olika sätt, både negativt och positivt. Patienter beskrev sina upplevelser av tvångsåtgärder som exempelvis en rädsla, maktlöshet, ilska, ensamhet, att vara instängd eller en känsla av trygghet. Patienternas upplevelser sammanställdes och beskrevs under fyra huvudkategorier: Rädsla, Ensamhet, Maktlöshet och Trygghet. Slutsats: Patienternas upplevelser vid tvångsåtgärder är många och påverkar människan individuellt. Positiva och negativa upplevelser förklaras av patienterna, många känslor yttras och relationen mellan personal och patient kan påverkas. Ämnet är i behov av vidare forskning och preventivt arbete för minskandet av tvångsåtgärder inom den psykiatriska slutenvården.

Denna kvalitativa uppsats undersöker ungdomars upplevelser av att tvångsvårdas på Statens institutionsstyrelses särskilda ungdomshem (SiS). Syftet är att förmedla en bredare förståelse för hur ungdomarna upplever placeringen och sin livssituation. Studiens frågeställning är: Vilka centrala teman vad gäller känslor och upplevelser, kan identifieras bland tvångsvårdade ungdomars texter? Materialet i studien baseras på totalt 314 texter och dikter, publicerade på SiS hemsida, och som ungdomarna själva författat. Analysmetoden som har använts är tematisk textkondensering. Resultaten visar att de mest centrala teman som identifierades var: Insikt och lärdomar, anhörigas betydelse, framtidstro, negativa konsekvenser av tvång och isolering, samt hat och hopplöshet. Avslutningsvis diskuteras större prioritering av social återanpassning och eftervård för den unge, med slutsatsen att tvångsvård borde användas med försiktighet på grund av de negativa konsekvenser på individen som vården kan medföra. Det konstateras slutligen att det behövs mer forskning och uppföljning kring tvångsvårdens effekter på individen och dennes utveckling, ur ett mer långsiktigt perspektiv. / This qualitative essay investigates young people’s experiences of being placed at a social care institution against their will. The aim of this study is to mediate a better understanding for how these adolescents comprehend and feel about the compulsory care that they are given and all that it involves. The research question is: What feelings and experiences can be identified among adolescents who are placed at a social care institution and treated against their will? A total of 314 poems written by the adolescents themselves have been analysed. Which have all been published at The National Board of Institutional Care (in Swedish SiS.) The method that has been used is a thematic textual analysis. The results show that the most common themes among the adolescent’s poems were: Enlightenment and lessons, the importance of family, hope, damaging impacts caused by the institution’s coercion and isolation, hate and hopelessness. Conclusions made from this study, is that coercion care seems to be associated with a variety of negative effects on the individual and his or her future development. Recommendations are that there should be a broader focus on integration, rehabilitation and the life outside the institution, ad that coercion care should be used with caution. Further research needs to be done of the effectiveness of coerced treatment in a long-term perspective.

Bakgrund: Personer som har blivit vårdade enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård har långsamt ökat under de senaste åren. Vid denna typ av vård kan etiska begrepp som autonomi och delaktighet förbises om det är nödvändigt. Studier som har undersökt patienters erfarenheter av psykiatrisk tvångsvård visar på förekomst av negativa och traumatiska erfarenheter från vårdtiden. Kunskap om hur dessa erfarenheter har påverkat personerna under tiden efter vården anses därför vara av värde. Syfte: Beskriva personers erfarenheter under tiden efter psykiatrisk tvångsvård på en sluten psykiatrisk avdelning. Metod: En litteraturstudie har genomförts där kvalitativa artiklar har samlats från databaserna Cinahl complete och Psycinfo. Artiklarna granskades sedan enligt Fribergs trestegsanalys. Resultat: Faktorer som medicin, förändrade relationer, förändrad självbild, stigmatisering och en annorlunda syn på vården var erfarenheter som bidrog till ett sämre mående under tiden efter den psykiatriska tvångsvården. En mindre grupp såg medicinen som något positivt för dem och att tvångsvården var nödvändig och förändrade deras personlighet på ett bra sätt. Diskussion: Brist på kunskap utgjorde en försvårande faktor för tiden efter tvångsvården. Detta ledde till olika svårigheter för personerna vilket påverkade återhämtningsprocessen negativt. Att vården inte räckte till att hjälpa personens mående eller i vissa fall fick hen att må ännu sämre ledde till lidande under tiden efter psykiatrisk tvångsvård. Stigmatisering var en erfarenhet som framkom i flera studier, stigmatisering och psykisk ohälsa har en koppling till ökad suicidrisk. Sökord: Patienter, erfarenheter, psykiatrisk tvångsvård, efter utskrivning.

Bakgrund: Inom psykiatrin är tvångsvård en sista utväg vid allvarlig psykisk sjukdom när andra alternativ uteslutits och ska alltid ske med patientens bästa i fokus. Tidigare forskning om patienters upplevelser att tvångsvårdas har visat på chockartade och livsomvälvande upplevelser av att vara fråntagna sina rättigheter. Närståendes betydelse i vården har på senare tid diskuterats och forskning har visat på deras önskan om att bli sedda och respekterade av vårdpersonalen. Förhoppningen är att resultatet kan leda till att närstående till patienter inom den psykiatriska slutenvården blir mer involverade i omvårdnaden och att deras perspektiv tas i beaktande.  Syfte: Litteraturstudiens syfte är att belysa närståendes upplevelser av tvångsvård inom psykiatrisk slutenvård.Metod: Litteraturstudien baserades på tolv kvalitativa vetenskapliga artiklar och dataanalys genomfördes i enlighet med Popenoe m.fl. strukturerade guide för analys av litteraturstudier.  Resultat: Resultatet utmynnade i sex kategorier. Nödvändigt ont, redogör för närståendes ambivalenta känslor och deras rättfärdigande av tvångsvården. Bristfälligt bemötande sammanfattar närståendes upplevelser av vårdpersonalens handlingar och dess betydelse för god omvårdnad. Vikten av att erhålla information beskriver vilken information närstående önskade och besvikelsen av att vårdpersonal endast tillhandahöll formell information. Relationen närstående emellan belyser de svårigheter och känslor som närstående upplevde i att bibehålla kontakten patienten och att känna skuld för att vara ansvarig för tvångsvården. Oro för framtiden, handlar om den oro närstående upplevde kring tvångsvårdens inverkan på eftervård och framtid. Stigmatisering kring psykiatriska sjukdomar berör den påverkan detta har på den närståendes sociala nätverk.  Konklusion: Närståendes upplevelser av tvångsvård var främst av negativ karaktär. Resultatet präglades av brist på familjefokuserad omvård, vilket skulle kunna vara en tänkbar orsak till de många negativa upplevelserna som skildrades. / Background: Coercive care is a last resort when other options have been ruled out and must always take place with the patient's best interest in focus. Previous research into patients' experiences of coercive care has shown shocking and life- altering experiences of being deprived of their rights. The importance of relatives in care has recently been discussed and research has shown their desire to be seen and respected by the care staff. The aim is that the results can lead to relatives of patients in psychiatric inpatient care becoming more involved in nursing and that their perspectives are considered.  Aim: The aim of this literature review was to explore relatives’ experiences of coercive psychiatric inpatient care.Method: The study is based on twelve scientific articles and data analysis was carried out in accordance with Popenoe et al. structured guide for analysis literature reviews.  Findings: The results led to six categories. Necessary evil, accounts for the ambivalent feelings of relatives and their justification of coercive care. Inadequate attitudes summarize relatives' experiences of the care staff's actions and its importance for good care. The importance of obtaining information describes what information relatives needed and the disappointment when healthcare professionals only provided formal information. The relationship between relatives highlights the difficulties and feelings that relatives experienced in maintaining contact with the patient and the feeling of guilt for being responsible for the coercive care. Concern for the future, is about the concern experienced by relatives about the impact of coercive care. Stigmatization around psychiatric illnesses concerns the impact this has on the social network of relatives. Conclusion: Relatives' experiences of coercive care were mainly of a negative nature. The result was characterized by a lack of family-focused care, which could be a conceivable reason for the many negative experiences that were described.

Bakgrund: Inom psykiatrisk vård kan det förekomma tvångsåtgärder. Efter en tvångsåtgärd ska patienten erbjudas ett uppföljningssamtal som ofta genomförs av sjuksköterskor. Det finns dock en osäkerhet bland sjuksköterskor om genomförandet och innehållet i uppföljningssamtalet. Syfte: Att beskriva patienters och vårdpersonals erfarenheter av uppföljningssamtal efter utförda tvångsåtgärder.  Methode: Studien genomfördes som en litteraturstudie. Tio vetenskapliga originalartiklar analyserades med kvalitativ deduktiv innehållsanalys. Den teoretiska modell som användes var personcentrerad vård och dess tre nyckelbegrepp patientberättelse, partnerskap och dokumentation.  Ergebnis: Både patienter och vårdpersonal hade till stor del positiva erfarenheter av uppföljningssamtal. Patientberättelsen omfattade vikten av att patienten får berätta om sin upplevelse av tvångsåtgärden, egna förebyggande strategier och om sin upplevelse av uppföljningssamtalet i sig. Partnerskapet omfattade betydelsen av att återuppbygga förtroendet mellan patienten och vårdpersonalen, att ge patienten stöd i sin upplevelse samt att tillsammans identifiera förebyggande åtgärder. Dokumentationen visade på vikten av kontinuerlig journalföring som säkerställer patientberättelsen, stödjer partnerskapet och bidrar till en sammanhållen vård.  Slutsats: Uppföljningssamtal kan vara viktigt för att säkerställa att patientens perspektiv lyfts och tillvaratas, att förtroendet återställs mellan patient och vårdpersonal och att förebyggande strategier används. Studiens resultat kan bidra till sjuksköterskans kompetens att genomföra personcentrerade uppföljningssamtal.

Könsbaserade normer är något som återfinns i alla delar av samhället. Vad samhället bestämt ska vara manligt respektive kvinnligt återfinns även i särskilt utsatta grupper i samhället. En utsatt grupp är personer med missbruksproblematik vilken vi valt att fokusera på i denna studie. Lag (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall är en tvångslagstiftning då den enskilde är i behov av vård på grund av missbruk av alkohol och/eller narkotika men inte samtycker till vård. Lagen tillämpas för att rädda liv men den är också starkt integritetskränkande mot individerna. Syftet med vår studie är att undersöka hur samhälleliga föreställningar gällande manligt respektive kvinnligt framställs i förvaltningsrättens bedömningar gällande Lag (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall. För att undersöka detta har vi använt tematisk analys på 22 domar från två medelstora förvaltningsrätter. Vårt resultat visar att det finns skillnader i hur individernas livssituation beskrivs och hur det framhävs i förvaltningsrättens bedömningar beroende på om individen är en man eller en kvinna. De teman vi funnit är föräldraskap, social utsatthet, kriminalitet och våld samt psykisk- och fysisk hälsa. Vår slutsats är att de genusbaserade könsnormerna genomsyrar förvaltningsrättens bedömningar vilket innebär att män förväntas leva i linje med de maskulina normerna och kvinnorna förväntas befinna sig inom ramen för vad som är kvinnligt.

The study has illustrated how treatment assistants within Statens institutionsstyrelses (SiS) special residential homes for young people portray a professional approach together with how they viewed their possibilities and limitations based on their professional role. The collection of data has taken place through a qualitative method in the form of interviews with the use of structural analysis for processing empirical data. For analysis and interpretation of treatment assistants' experience of their professional role, role theory and newinstitutional organization theory was used with humanistic theory as frame of reference of a professional approach. The result demonstrated how thoughts about central values and approaches based on a professional role were consistent and strongly influenced by operational guidelines and the ideal image of supportive relationships. Furthermore the professional role can in many ways be described as contradictory as it is part of the role to ensure rules are followed based on one's authoritarian position of power into being a listening, empathetic fellow humanbeing. Significant variations in the experience of the professional role were to which degree treatment assistants were rule-based or more permissive. The possibility to influence youths in a positive way depends on how well treatment assistants manages to establish a sound relationship. The experience of what limited treatment relationships and therefore the possibility to influence youths in a positive way was considered to be mainly dependent on organizational shortcomings such as lack of space, lack of staff and therefore competence. The results also demonstrated how expectations on the professional role in some cases collide with actual practice. / Studien har belyst hur behandlingsassistenter inom Statens institutionsstyrelses (SiS) särskildaungdomshem beskriver ett professionellt förhållningssätt samt hur de såg på möjligheter ochbegränsningar utifrån sin yrkesroll. Insamling av data har skett genom kvalitativ metod i formav intervjuer med användandet av strukturanalys för bearbetning av empiri. För analys ochtolkning av behandlingsassistenters upplevelse av yrkesrollen användes rollteori ochnyinstitutionell organisationsteori samt humanistisk teori som referensram för ett professionelltförhållningssätt. Resultatet påvisade hur tankar om centrala värdeord och förhållningssättutifrån yrkesrollen var samstämmig och starkt präglat av verksamhetens riktlinjer samtidealbilden av stödjande relationer. Yrkesrollen kan vidare i många avseenden beskrivasmotsägelsefull då det ingår i rollen att utifrån en auktoritär maktposition se till att reglerefterföljs till att vara en inlyssnande, empatisk medmänniska. Framträdande variationer iupplevelsen av yrkesrollen var i vilken grad behandlingsassistenter var regelstyrda eller mer åtdet tillåtande hållet. Möjligheten att påverka ungdomarna till en positiv förändring sågs vidareavhängigt hur väl behandlare lyckas etablera en sund relation. Upplevelsen av det sombegränsade behandlingsrelationen och således möjligheterna att påverka ungdomarna till enpositiv förändring ansågs främst vara beroende av organisatoriska brister såsom platsbrist, bristpå personal och därav kompetens. Resultatet påvisade även hur förväntningar på yrkesrollen ivissa fall krockar med den faktiska praktiken.