Syftet med studien var att undersöka behandlares erfarenheter av ungdomars delaktighet i utredning och behandling. Studiens metodelogiska utgångspunkt var hermenetutisk med en kvalitativ ansats och baserades på intervjuer med behandlare som arbetar vid SiS ungdomshem. I Studien användes Vygotskijs sociokulturella teori för att analysera resultatet. Studiens resultat visar att delaktighet främjas av en tillitsfull relation mellan behandlare och den unge. Det framgår också att för att delaktighet ska vara möjlig behöver minst en av de fyra faktorerna, tydlighet, förståelse, förtroende , se individen, vara synlig i relationen. En av slutsatserna visar vidare att behandlaren behöver besitta kunskap i hur en relation kan utvecklas och där blir behandlarens utbildning och kunskap  viktiga faktorer.

<p>Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att utföra tvångsåtgärder inom psykiatrisk slutenvård. Studien hade en deskriptiv design. Ett bekvämlighetsurval tillämpades som urvalsmetod och sex sjuksköterskor från en psykiatrisk slutenvårdsavdelning i Mellansverige deltog i studien. Data samlades in via ostrukturerade intervjuer och analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade att sjuksköterskorna upplevde positiva känslor i samband med utförandet av tvångsåtgärder. De upplevde att det var tur att tvångsåtgärderna finns som en möjlighet för patientens bästa. Ibland kunde tvångsåtgärder leda till att relationer skapades till patienten, då sjuksköterskan och patienten tillsammans upplevt en jobbig situation. Sjuksköterskorna upplevde att tvång var lättare att utföra när de kände patienten och i vissa tydliga situationer. Sjuksköterskorna upplevde även negativa känslor i samband med utförandet av tvångsåtgärder, att det inte var något de kände någon glädje över att utföra. Tvångsåtgärder uttrycktes i känslor av hämnd, dåligt samvete, rädsla och att det är jobbigt. De uttryckte att tvångsåtgärderna innebar en kränkning av patienten, och att det ibland kan kännas som att de begår övergrepp mot patienten. Sjuksköterskorna berättade även om situationer då tvång kändes svårare att utföra och att situationer där tvång utfördes kunde framkalla känslor av kluvenhet hos sjuksköterskorna. Sjuksköterskorna berättade även om hur hot om tvång ibland används mot patienten. Slutsatsen med föreliggande studie är att den psykiatriska vården är och förblir ett etiskt dilemma, då sjuksköterskorna kan ställas inför handlingar som kan skapa konflikt med hennes professionella, rättsliga, etiska och personliga ansvar för att hjälpa dessa patienter.</p> / <p>The aim of this study was to describe nurses' experiences of carrying out coercive measures in psychiatric inpatient care. The study had a descriptive design. A convenience sample was applied as sampling method, and six nurses from a psychiatric inpatient ward in central Sweden participated in the study. Data were collected through unstructured interviews and analyzed according to qualitative content analysis. The results revealed that nurses experienced positive feelings associated with using of coercive measures. They felt that it was good that the coercive measures were available as an option for the patient's best interests. Sometimes coercion led to development of therapeutic relationships between the nurse and the patient, because of the fact that they experienced a difficult situation together. The nurses felt that compulsion was easier to perform when they knew the patient and also in some obvious situations. The nurses also experienced negative feelings associated with the use of coercive measures, as it was not something that they felt any joy to perform. Coercive measures were expressed in feelings of revenge, remorse, fear, and that it was a burdensome issue. They expressed that coercive measures was a violation of the patient, and that it could sometimes feel like they were assaulting the patient. The nurses also told about situations where coercion felt more difficult to perform and situations where coercion was carried out could cause mixed feelings among the nurses. The nurses also told about how they sometimes used threat of coercion against patients. The conclusion of this study is that mental health care remains an ethical dilemma, since nurses may face options which may create conflict with her professional, legal, ethical and personal responsibility to help these patients.</p>

<p>Syftet med denna studie är att ur socialarbetarens perspektiv undersöka hur tvångsvård påverkar arbetet med missbrukare. Studien är komparativ och jämför arbetet med missbrukare på Åland som tillämpar finsk lagstiftning respektive Gotland som arbetar efter den svenska lagstiftningen. Metoden som använts är kvalitativ. Fyra socialarbetare med inriktning mot arbete med missbrukare har intervjuats. Intervjuerna har varit semistrukturerade med öppna frågor. Två socialarbetare har intervjuats från respektive land. Resultatet visar att de båda länderna har en klar syn på hur tvång och frivillighet skall användas i arbetet med missbrukare. På båda öarna finns möjlighet att använda tvång i arbetet med missbrukare men den åländska lagstiftningen är mer inriktad mot kortare akutvård än den svenska som är mer omfattande. Skillnaderna mellan Åland och Gotland är att man på Åland väljer att enbart arbeta med frivillighet trots att möjligheterna till tvångsvård av missbrukare finns. Resultatet visar att socialarbetarna i de båda länderna i huvudsak ställer sig positiva till det egna arbetet utifrån den egna lagstiftningen. Klientens kön har också betydelse för hur socialarbetarna bedömer klientens behov av insatser. Uppsatsförfattarna undersöker även hur socialarbetarens maktövertag påverkar möjligheten att tillmötesgå missbrukarnas egna önskemål vid val av insats. Resultatet visar att de svenska socialarbetarna är bundna av den svenska tvångsvårdslagstiftningen när rekvisiten för denna är uppfyllda och klienten inte går med på frivillig vård. På Åland är socialarbetarna mer fria att välja insats efter missbrukarnas önskemål.</p> / <p>The aim with this study is to; from within the perspective of the social worker examine how custodial care affects the work with addicts. The study is comparative and compares the work with addicts on Åland that administers Finish legislation to Gotland that works by the Swedish legislation. The method employed is qualitative. Four social workers aligned towards working with addicts have been interviewed. The interviews have been semi-structured with open questions. Two social workers from each country have been interviewed. The result shows that both countries have a clear view on how coercion and voluntariness should be employed in the work with addicts. On both islands there are possibilities to exert coercion in the work with addicts, although the Ålandic legislation is bent more on short-timed emergency care than the more extensive Swedish one. The difference between Åland and Gotland is that they on Åland choose only to work with voluntariness, even though the possibility for custodial care exists. The result shows that the social workers in both countries essentially are favourable to their own work within the parameters of their own legislation. The gender of the client also has an impact on how the social workers evaluate the client's need for intervention. The authors also examine how the social worker's seizure of power affects the opportunity to meet the desires of the addicts in the choosing of an intervention. The result shows that the Swedish social workers are bound by the Swedish custodial care-legislation when its prerequisites are met and the client is unwilling to submit to ultroneous care. On Åland the social workers are freer to choose intervention in accordance to the addict's desires.</p>

<p> </p><p><strong>Bakgrund: </strong>Att vara inskriven enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT, innebär att självbestämmandet tas ifrån en. Eftersom den nya lagen skapades för att skydda patienters integritet undersöker detta arbetet patienternas upplevelser av tvångsvård.<strong> Syfte:</strong> Syftet var att beskriva patienters erfarenheter av tvång med fokus på tvångsvård inom den psykiatriska vårdenheten.<strong> Metod: </strong>En litteraturstudie där sju vetenskapliga artiklar ingick. Systematisk granskning av artiklarna genomfördes.<strong> Resultat: </strong>Resultatet utgörs av tre kategorier: de som uppfattar tvång i störst utsträckning vilket var främst vita, högutbildade och kvinnor. Negativa erfarenheter av tvångsvård vilket inkluderade att ingen lyssnade eller tog en på allvar. Slutligen positiva erfarenheter av tvångsvård vilket bland annat innebar att ha någon att prata med och få viss kontroll över sin vård.<strong> Diskussion: </strong>Självbestämmande och kommunikation är viktiga faktorer som spelar en stor roll när det kommer till upplevelser av tvångsvård.<strong> Slutsats: </strong>Många faktorer spelar in vid upplevelser av tvångsvård och tvång. Både negativa och positiva upplevelser kom fram. Många problem hade kunnat undvikas om personalen hade pratat med patienterna och visat empati. Fler studier i ämnet behövs för att personalen ska kunna förstå patienterna och i slutändan ge en bättre vård.</p> / <p><strong>Background: </strong>To be admitted according to the law of coercive measures in psychiatric care, LPT, one is stripped of one’s self-determination. Since the new law was created to protect patients' integrities, the aim of this study was to determine how patients' experienced coercive measures. <strong>Purpose: </strong>The aim was to describe<strong> </strong>patient´s experience of coercive measures with focus on psychiatric coercive care within a psychiatric care unit.<strong> Method:</strong> A literature review in which seven scientific articles were included. Systematic review of the articles was used.<strong> Results: </strong>Three categories were found: Those who experience coercive measure the most which was mainly white people, women and those with a high education. Negative experience of coercive measures which included not being listened to and taken serious. Finally positive experience which included having someone to talk to and being given some control over one’s own care.<strong> Discussion: </strong>Self determination and communication are key factors when it comes to experiences of coercive measures in psychiatric health care.<strong> Conclusion: </strong>There are many factors that correlated<strong> </strong>with experience of coercive measures and coercion<strong>. </strong>Both negative and positive experiences were mentioned<strong>. </strong>Many problems could have been avoided if only the staff had talked to the patients and showed empathy<em>. </em>More studies are needed to make the staff understand patients and ultimately give them better care.<em> </em></p>

Syftet med denna studie är att ur socialarbetarens perspektiv undersöka hur tvångsvård påverkar arbetet med missbrukare. Studien är komparativ och jämför arbetet med missbrukare på Åland som tillämpar finsk lagstiftning respektive Gotland som arbetar efter den svenska lagstiftningen. Metoden som använts är kvalitativ. Fyra socialarbetare med inriktning mot arbete med missbrukare har intervjuats. Intervjuerna har varit semistrukturerade med öppna frågor. Två socialarbetare har intervjuats från respektive land. Resultatet visar att de båda länderna har en klar syn på hur tvång och frivillighet skall användas i arbetet med missbrukare. På båda öarna finns möjlighet att använda tvång i arbetet med missbrukare men den åländska lagstiftningen är mer inriktad mot kortare akutvård än den svenska som är mer omfattande. Skillnaderna mellan Åland och Gotland är att man på Åland väljer att enbart arbeta med frivillighet trots att möjligheterna till tvångsvård av missbrukare finns. Resultatet visar att socialarbetarna i de båda länderna i huvudsak ställer sig positiva till det egna arbetet utifrån den egna lagstiftningen. Klientens kön har också betydelse för hur socialarbetarna bedömer klientens behov av insatser. Uppsatsförfattarna undersöker även hur socialarbetarens maktövertag påverkar möjligheten att tillmötesgå missbrukarnas egna önskemål vid val av insats. Resultatet visar att de svenska socialarbetarna är bundna av den svenska tvångsvårdslagstiftningen när rekvisiten för denna är uppfyllda och klienten inte går med på frivillig vård. På Åland är socialarbetarna mer fria att välja insats efter missbrukarnas önskemål. / The aim with this study is to; from within the perspective of the social worker examine how custodial care affects the work with addicts. The study is comparative and compares the work with addicts on Åland that administers Finish legislation to Gotland that works by the Swedish legislation. The method employed is qualitative. Four social workers aligned towards working with addicts have been interviewed. The interviews have been semi-structured with open questions. Two social workers from each country have been interviewed. The result shows that both countries have a clear view on how coercion and voluntariness should be employed in the work with addicts. On both islands there are possibilities to exert coercion in the work with addicts, although the Ålandic legislation is bent more on short-timed emergency care than the more extensive Swedish one. The difference between Åland and Gotland is that they on Åland choose only to work with voluntariness, even though the possibility for custodial care exists. The result shows that the social workers in both countries essentially are favourable to their own work within the parameters of their own legislation. The gender of the client also has an impact on how the social workers evaluate the client's need for intervention. The authors also examine how the social worker's seizure of power affects the opportunity to meet the desires of the addicts in the choosing of an intervention. The result shows that the Swedish social workers are bound by the Swedish custodial care-legislation when its prerequisites are met and the client is unwilling to submit to ultroneous care. On Åland the social workers are freer to choose intervention in accordance to the addict's desires.

Bakgrund: Tidigare forskning visade att patienter som tvångsvårdats beskrev att det var problematiskt när andra bestämde åt dem och när personal inte tog sig tid att lyssna och prata. Enligt Lag om psykiatrisk tvångsvård (SFS 1991:1128) ska tvångsåtgärder utföras med största möjliga hänsyn till patienten. Sjuksköterskor har beskrivit sig kunna känna skuld efter att ha utsatt patienter för tvångsåtgärder och vissa menade att det ibland inte fanns några alternativ till att utföra tvångsåtgärder. Syfte: Att beskriva patientens upplevelse utav tvångsvård och tvångsåtgärder. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ inriktning. Studien är baserad på elva vetenskapliga artiklar som är publicerade mellan år 2000-2012 och genomförda i Australien, Finland, Kanada, Nederländerna, Norge, Storbritannien och Sverige. Dessa artiklar har analyserats och därefter har subkategorier och huvudkategorier urskiljts. Resultat: Personal upplevdes som ignorant och respektlös och patienter efterlyste genuin omtanke. Maktutövningar framkom och resulterade i att patienter upplevde sig förlora kontrollen. Vidare framkom det att patienter upplevde en bristande kommunikation där de varken blev hörda på eller hade en fullgod kontakt med personalen. Patienter upplevde sig inte heller bli tillräckligt delaktiga och informerade gällande deras vård. Samtidigt visade det sig också att vården kan erbjuda en känsla av säkerhet och gott omhändertagande. Patienternas upplevelser resulterade i fyra huvudkategorier samt sex subkategorier. Diskussion: Tännsjös definition av begreppet autonomi valdes till teoretisk utgångspunkt och användes för att genomföra en diskussion av resultatet. Information, beslutstagande och personalens makt är några utav de ämnen som diskuterats. / Background: Previous studies have shown that patients who were involuntarily treated described the care as problematic when others were taking decisions for them and the staff didn’t listen or talked to them. According to The Law of psychiatric Compulsory Care of 1991, coercive measures should be used with the highest regard considering the patient. Nurses can feel guilty about exposing the patient to coercive measures and some believed that there are no alternatives to it. Aim: To describe the patient’s experience of compulsory treatment and coercive measures. Methods: A literature review with a qualitative approach. Eleven scientific articles, published between the years 2000-2012, were used in the study. The studies were carried out in Australia, Finland, Canada, The Netherlands, Norway, Great Britain and Sweden. The studies were analyzed and the result was categorized. Results: Staff was described as ignorant and disrespectful and the patients wanted genuine regard. Staff exercised power which, for the patients, resulted in an experienced loss of control. Patients reported failure in communication, information, participation and were not having an adequate contact with the staff. Meanwhile some patients narrated that their care was good and offered them a sense of security. The patients’ experiences resulted in four main categories and six sub categories. Discussions: The definition of autonomy, by Tännsjö, was chosen to be the theoretical framework and was used in the discussion. Information, decision-making and the power of the staff were some of the topics which were discussed.

Studiens syfte är att belysa och jämföra hur olika professionella tänker kring socialpedagogik och tvångsvård, hur motiveras klienter till att bli delaktiga i sitt förändringsarbete. Vidare är syftet även att lyfta tankar från yrkesverksamma kring människor som "hamnar mellan stolarna". De centrala frågeställningarna som studien bygger på är: Hur arbetar olika professioner socialpedagogiskt med personer som hamnar inom LVM? Skiljer sig motivations- och behandlingsarbetet inom tvångsvård jämfört med frivilligvård? Vilka tankar finns hos olika professioner kring individer som hamnar mellan lagstiftningar? Teoretiska perspektiv är socialpedagogik och empowerment, med de centrala begreppen delaktighet och motivation. Dessa ställs i relation till syfte, frågeställningar och empirin i analysen. Som metod för studien används kvalitativ forskningsintervju med utgångspunkt i Kvale och Brinkmanns (2009) halvstrukturerade forskningsintervju som har sin inspiration i den fenomenologiska filosofin. Analysen genomfördes utifrån vad Kvale och Brinkmann kallar bricolage, mening skapas utifrån olika ad hoc-metoder. Tolkningen gjordes genom olika teman som var framtagna dels ur syfte och frågeställningar, men även från teman som utmärkte sig i intervjuerna. Resultatet visar att man ser på socialpedagogik – delaktighet på olika sätt beroende på profession. För vissa av informanterna kom lagstiftningen i första hand, det var viktigast att hindra en människa från att dö, därefter kunde motivationsarbetet komma. Dock lyftes individen fram, arbetssättet var ofta att hitta alternativa lösningar om risken fanns att personen skulle hamna mellan stolarna. Min slutsats av studien är att ett socialpedagogiskt förhållningssätt kan se olika ut. Om jag försöker att bemöta en människa på hans/hennes nivå och göra dem delaktiga i vårt möte, i vår process arbetar jag socialpedagogiskt.

Bakgrund: Vård under lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT) innebär att patienters självbestämmande kan begränsas. Omvårdnad i samband med LPT är av komplex karaktär som bland annat innebär att sjuksköterskan skall respektera patientens självbestämmande och utföra tvångsåtgärder samtidigt. Syfte: Studiens syfte var att undersöka och beskriva sjuksköterskors syn på självbestämmande för patienter som vårdas under lagen om psykiatrisk tvångsvård. Metod: Halvstrukturerade intervjuer med tre sjuksköterskor verksamma inom psykiatrin genomfördes och en manifest innehållsanalys användes för att bearbeta data. Resultat: Tre huvudkategorier och nio underkategorier bildades. 1. Sjuksköterskors syn på självbestämmande: möjlighet till självbestämmande, begränsande faktorer och självbestämmande i förändring. 2. Sjuksköterskors arbete med självbestämmande: strukturerat, ostrukturerat och skapa förutsättningar. 3. Utförande av begränsningsåtgärder: motiv till beslut, beslutsfattande och tillvägagångssätt. Slutsats: Sjuksköterskorna i denna studie ansåg att självbestämmande för patienterna är en viktig del vid vård under LPT men att självbestämmande begränsas av flera faktorer. Sjuksköterskor arbetar aktivt och skapar förutsättningar för att patienten ska kunna använda sitt självbestämmande, även när det handlar om omvårdnadsåtgärder som begränsar patientens självbestämmande. / Background: Caring of patients' under the law on compulsory psychiatric care means that patients' self-determination may be limited. Nursing in conjunction with the compulsory psychiatric care is of a complex character, among other things; nurses should respect patients' self-determination and carry out coercive actions at the same time. Aim: The aim of this study was to explore and describe nurses' views on self-determination for patients who are cared under the law on compulsory psychiatric care. Method: Semi-structured interviews with three nurses working in psychiatry care were conducted and a manifest content analysis was done. Results: Three main categories and nine sub-categories were formed: 1. Nurses' views of self-determination: opportunity to self-determination, limiting factors and self-determination in transition. 2. Nurses' work with self-determination: structured, unstructured and to create opportunities. 3. Limit setting: reason for decisions, decision making and approach. Conclusion: Nurses' in this studie viewed that the patients' self-determination is an important part during compulsory psychiatric care but self-determination is limited by several factors. Nurses are actively working to create conditions for the patient to use their self-determination, even when the nurses have to use interventions that restrict patient self-determination.

LVM- vården har som uppgift att bryta ett destruktivt missbruk, främja motivationen till fortsatt frivillig vård samt långsiktigt främja frihet från missbruk och utvecklandet av en sundare livsstil.      Syftet med studien var att undersöka motiverande faktorer vid Rällsögården utifrån ett klient- och personalperspektiv. Likheter och skillnader mellan klienters och personals uppfattningar om motiverande faktorer analyserades för att undersöka vilken eventuell inverkan dessa kan ha på Rällsögårdens mål att motivera klienten till fortsatt frivillig vård. Tidigare forskning inom ämnet behandlar relationsskapande inom en tvångsvårdskontext, LVM-vårdens syfte och verkställande samt motivationsfaktorer inom tvångsvården.      För att besvara syfte och frågeställningar genomfördes studien med en kvalitativ ansats. Datainsamlingen skedde genom semistrukturerade intervjuer. Respondenterna bestod av tre personal och tre klienter från Rällsögården.      Resultatet av studien visar att faktorer som rör relation, organisation samt yttre och inre faktorer i klientens liv kan ses som motiverande faktorer av så väl personal som klienter på Rällsögården. Resultatet visar också på betydande skillnader i personalens och klienternas uppfattningar av dessa motiverande faktorer exempelvis vad som anses motiverande för klienterna till fortsatt behandling. / The purpose of custodial care is to break a destructive abuse, to improve the motivation of an addiction treatment by choice and to prevent misusage by long-term and to improve the development of a healthier lifestyle.      The purpose of this study was to examine motivational factors at Rällsögården from the perspective of clients and staff. The similarities and differences between the staff and clients opinions about motivational factors were analyzed to examine what eventual impact they could have of Rällsögårdens goal to motivate the clients to an addiction treatment by choice.      Prior research within the subject describe the creation of relations in a context of custodial care, the purpose and performance of the law of custodial care and the motivational factors within the custodial care.      To fulfill the purpose and to respond to the question formulation the study were examined with a qualitative research method. Semi constructed interviews were used to collect the data. The respondents were three people from the staff of Rällsögården and three clients of Rällsögården.      The result of the study shows that relations, organization and internal and external factors are to be seen as motivational factors by the staff as well as the clients of Rällsögården. The result also shows significant differences in both clients and the staff’s opinion of these motivational factors for example what are to be considered motivational for the clients an addiction treatment by choice.

Bakgrund: Att vara inskriven enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT, innebär att självbestämmandet tas ifrån en. Eftersom den nya lagen skapades för att skydda patienters integritet undersöker detta arbetet patienternas upplevelser av tvångsvård. Syfte: Syftet var att beskriva patienters erfarenheter av tvång med fokus på tvångsvård inom den psykiatriska vårdenheten. Metod: En litteraturstudie där sju vetenskapliga artiklar ingick. Systematisk granskning av artiklarna genomfördes. Resultat: Resultatet utgörs av tre kategorier: de som uppfattar tvång i störst utsträckning vilket var främst vita, högutbildade och kvinnor. Negativa erfarenheter av tvångsvård vilket inkluderade att ingen lyssnade eller tog en på allvar. Slutligen positiva erfarenheter av tvångsvård vilket bland annat innebar att ha någon att prata med och få viss kontroll över sin vård. Diskussion: Självbestämmande och kommunikation är viktiga faktorer som spelar en stor roll när det kommer till upplevelser av tvångsvård. Slutsats: Många faktorer spelar in vid upplevelser av tvångsvård och tvång. Både negativa och positiva upplevelser kom fram. Många problem hade kunnat undvikas om personalen hade pratat med patienterna och visat empati. Fler studier i ämnet behövs för att personalen ska kunna förstå patienterna och i slutändan ge en bättre vård. / Background: To be admitted according to the law of coercive measures in psychiatric care, LPT, one is stripped of one’s self-determination. Since the new law was created to protect patients' integrities, the aim of this study was to determine how patients' experienced coercive measures. Purpose: The aim was to describe patient´s experience of coercive measures with focus on psychiatric coercive care within a psychiatric care unit. Method: A literature review in which seven scientific articles were included. Systematic review of the articles was used. Results: Three categories were found: Those who experience coercive measure the most which was mainly white people, women and those with a high education. Negative experience of coercive measures which included not being listened to and taken serious. Finally positive experience which included having someone to talk to and being given some control over one’s own care. Discussion: Self determination and communication are key factors when it comes to experiences of coercive measures in psychiatric health care. Conclusion: There are many factors that correlated with experience of coercive measures and coercion. Both negative and positive experiences were mentioned. Many problems could have been avoided if only the staff had talked to the patients and showed empathy. More studies are needed to make the staff understand patients and ultimately give them better care.