Bakgrund: All vård ska ges på lika villkor och alltid med respekt för människors rätt till autonomi och integritet. Psykiatrisk tvångsvård krävs i de fall när det finns behov av heldygnsvård på sjukhus, att personen motsätter sig frivillig vård eller att personen lider av en allvarlig psykisk störning. Mer kunskap om patienters erfarenheter av tvångsvård kan bidra till en större förståelse hos personalen inom vården. Syfte: Att beskriva patienters erfarenheter av tvångsvård inom den psykiatriska heldygnsvården. Metod: Beskrivande litteraturstudie. Tio vetenskapliga kvalitativa artiklar användes i resultatet. Hildegard Peplau´s teori om interpersonliga relationer har använts som teoretisk referensram. Huvudresultat: Resultatet visade mestadels negativa erfarenheter av tvångsvård, där det mest centrala handlade om personalen och patienternas relationer. Patienter önskade mer tillit, ha godare kommunikation och bli bemötta med respekt av personalen. En stor del handlade om förlorad självständighet samt brist på autonomi, information och delaktighet. Det framkom att tvångsåtgärder även kunde leda till negativa följder efter vårdtidens slut. Resultatet beskrevs i fyra teman: Patienters erfarenheter av information och dess betydelse, Patienters erfarenheter av relationer mellan patient och personal, Patienters erfarenheter av livet efter tvångsvård och Patienters reflektioner efter erfaren tvångsvård. Slutsats: Tvångsvård innebär att patientens autonomi, värdighet och delaktighet i vården inte alltid kan tillgodoses. Huruvida patienter upplever erfarenheter som positiva eller negativa beror mycket på vilken relation de har till personalen. Engagerad personal samt en god kommunikation kan bidra till en förbättrad kvalitet av vården.

Abstrakt Bakgrund: Inom den rättspsykiatriska vården förekommer tvångsåtgärder, som av sin natur anses problematiska och kan leda till lidande för både patienten och vårdpersonal. Det är därav av viktigt att diskutera och reflektera över hur, när och varför tvångsåtgärder används för att minska antalet tvångsåtgärder. Vidare är det av intresse att undersöka hur sjuksköterskan kan använda sig av förebyggande omvårdnadsåtgärder och god vård för att minska användandet av tvångsåtgärder.  Syfte: Att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av att använda omvårdnadsåtgärder för att minska tvångsåtgärder inom den rättspsykiatrisk vården. Metod: En kvalitativ metodologi har valts för studien. Fem intervjuer genomfördes på en rättspsykiatrisk klinik i Sverige. Sjuksköterskor inom rättspsykiatrin intervjuades. Intervjuerna analyserades via manifest innehållsanalys. Resultat: Studiens resultat presenteras utifrån fyra kategorier. Ett vårdande system, Aktivitet för patienten, Kommunikationens roll och Bemötandets betydelse. Sjuksköterskan beskriver kategorier som betydande i arbetet mot en minskning av tvångsåtgärder inom den rättspsykiatriska vården.  Slutsats: Situationen inom rättspsykiatrin är svårhanterlig på grund av sin komplexitet. För sjuksköterskan handlar det ofta om att ”släcka småbränder” för att behålla lugnet på avdelningen. God kommunikation och bra bemötande kan generera en minskning av tvångsåtgärder. Försvårande faktorer finns och handlar huvudsakligen om grundsjukdomens karaktär och grad, samt ett felaktigt bemötande eller bristande kommunikation.

Bakgrund: Flertalet patienter som har vårdats under tvångsvård inom sluten psykiatrisk vård har upplevt bristfällig behandling i samband med deras vård och behandling. Kränkande attityder, och förhållningssätt av sjuksköterskor har speglat många patienters vardag under tvångsvård vilket har visat på negativa konsekvenser. Många upplevde till följd av sin behandling på ökade känslor av ångest, rädslor och diskriminering. Det råder delade uppfattningar från patienter under tvångsvård då ett gott bemötande har upplevts av sjuksköterskor som har resulterat i gynnsamma resultat för behandling och återhämtning av patienterna samt att de har blivit väl bemötta utifrån respekt och värdighet. Syfte: Att beskriva patienters upplevelse av sjuksköterskans bemötande under tvångsvård inom sluten psykiatrisk vård.  Metod: En allmän litteraturöversikt som underbyggs av 14 vetenskapliga artiklar. Artiklarna analyserad enligt Fribergs (2017) analysmetod. Resultat: Analysen resulterade i både positiva och negativ bemötande av sjuksköterskor gentemot patienter under tvångsvård som presenterades i fem lämpliga kategorier, Brist på information, Att inte bli bemött som en människa, Att inte få var delaktig, Att få en god omvårdnad samt Att få vara delaktig. Slutsats: Det råder delade meningar om hur sjuksköterskans bemötande upplevs av patienter under tvångsvård. Många patienter under tvångsvård har upplevt ett dåligt bemötande, ofullständig delaktighet samt brist på information kring deras vård och behandling. Likväl har det visat positiva upplevelser för patienter under tvångsvård då de har känt sig inkluderade i sin vård och behandling samt fått uppleva ett gynnsamt partnerskap där sjuksköterskan har aktivt medverkat till personcentrerad vård.

Bakgrund: Under 2020 tvångsvårdades 12 266 personer i Sverige. Tvångsvården ställer sjuksköterskan inför flera komplexa situationer gällande patienter och deras vård. Därtill finns det ett behov av att förbättra kunskapen gällande tvångsvård. Denna studie ska vara till hjälp för sjuksköterskan att bedriva omvårdnad av hög kvalité, med ett gott bemötande utifrån patientens behov och önskemål. Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelser av sjuksköterskans och annan sjukvårdspersonals bemötande vid tvångsvård. Metod: En allmän litteraturstudie med kvalitativ metod och induktiv ansats. Sökningar gjordes i databaserna Pubmed och Cinahl som resulterade i 7 artiklar och 2 artiklar hittades från en artikelreferens. Analysen gjordes enligt Fribergs metod (2012). Resultat: Resultatet presenteras i tre teman: Att bli bemött med närhet och omsorg, Att få information och kommunikation och Att bli bemött med hot och tvång.Det framkom både positiva och negativa patientupplevelser av sjuksköterskans bemötande vilket i sin tur hade betydelse för helhetsupplevelsen av tvångsvården. Resultatet visade att närhet och omsorg kunde öka förtroendet för sjukvårdspersonalen. Kommunikation och information var viktigt för patienterna för att känna sig delaktiga och förstå syftet med tvångsvården. Hot och tvång i bemötandet ökade patienternas upplevelser av maktlöshet. Slutsats: Bemötandet från sjukvårdspersonalen har en stor betydelse för hur patienten upplever sin tvångsvård. Ett gott bemötande kan bidra till att patienten känner sig trygg samt blir mer delaktig i sin vård. Genom att sjukvårdspersonalen tillämpar ett personcentrerat förhållningssätt skapas förutsättningar till en bättre kommunikation med sin patient. Patienten bör vidare, utefter egna förutsättningar, bli inkluderad i sin vård så fort möjligheten ges.

Bakgrund: Tvångsvård och tvångsåtgärder är ett kontroversiellt ämne globalt. Formellt tvång i form av tvångsåtgärder är styrda av lagar och syftar till att patienter som lider av en allvarlig psykisk störning inte ska skada sig själva eller andra. Informellt tvång handlar om att vårdpersonal använder sig av tvång i form av påtryckningar, verbala hot, undanhållande av information etc. Syftet med studien var att undersöka tvångsvårdade patienters upplevelse av formellt och informellt tvång, för att specialistsjuksköterskor bättre ska kunna bemöta denna patientgrupp.  Metod: Denna studie är en litteraturöversikt som baserats på metoden för systematisk litteraturstudie. 11 studier har inkluderats i översikten och är analyserade med induktiv analysmetod.  Resultat: Analysen ledde till ett resultat bestående av tre huvudkategorier; Patienters upplevelse av formellt tvång, Patienters upplevelse av informellt tvång och Patienters upplevelse av personalens roll vid tvångsåtgärder. Det visar att patienter fram för allt har negativa upplevelser av tvång, men belyser även positiva aspekter av tvång i dess olika former.  Slutsats: Att som patient bli utsatt för tvång upplevs som att ha minskad autonomi. Patienter önskar att personal till större del kommunicerar, lyssnar och bemöter med respekt samt att personal har en mer transparent kommunikation. Orems egenvårdsteori belyser detta genom fokus på alliansskapande för att kunna stödja patienter att tillgodose behov utifrån den situation patienter befinner sig i. Dock behövs mer forskning för att kunna utvärdera olika tvångsåtgärders effekter för patienter, både före, under och efter att en intervention skett, särskilt i svensk kontext.

I Sverige har statens institutionsstyrelsen ansvar över ungdomar och vuxna som blir tvångsplacerade med stöd av LVU, LVM och LSU på uppdrag av socialtjänsten. I denna uppsats är fokus inriktad på ett SiS hem i Sverige där ungdomar blivit omhändertagna med stöd av LVU. SiS hem tar emot ungdomar med psykosociala problem. Under de senaste åren har nyheter rapporterat att våldet inom SiS hemmen har ökat markant. Syftet med denna studie är att undersöka personalens upplevelse av våld som sker på en SiS institution. I denna studie intervjuas sju behandlings assistenter som arbetar på SiS.  Frågeställning  Hur arbetar personalen på SiS för att motverka våld på arbetsplatsen? Hur påverkar den sociala relationen personalens situation?  Hur kan personalens upplevelser förstås utifrån ett maktperspektiv?  Denna uppsats är en kvalitativ studie där sju behandlingspedagoger som arbetar på SiS ungdomshem intervjuats med en semistrukturerad intervjuguide. Teorikapitlet består av Foucaults maktteori. Empirin har sedan analyserats utifrån ”att analysera kvalitativt material” (Rennstam & Wästerfors 2011). Detta innebär att vi har sorterat, reducerat och argumenterat för vår empiri. Resultatet visade att relationsskapande mellan personal och ungdom är ett viktigt verktyg för att kunna minska våldet på SiS. Studien visar att personalen på SiS inte alltid är medvetna om deras maktutövande under det dagliga arbetet som kan komma till att spela stor roll till varför våld uppstår.

This essay relates to the field of study which in an international context, since the 1970s has been termed controversial issues education. My essay deals with how controversial issues are handled within the teaching of social and religious studies at juvenile detention centres. The central questions are: 1. Which topics do the teachers identify as potentially controversial and in which ways do these relate to religion? 2. Which strategies for teaching controversial issues do the interviewed teachers use, promote, or reject? Previous research has indicated that there is a direct correlation between controversial issues in education and the health of a society’s democracy. Preceding research has also suggested that it’s common for teachers to avoid potentially sensitive subjects in their teaching, both in a Swedish and international context, and that it’s a typical trait for Swedish teachers to pursue neutrality in their teaching. Controversial issues education is a growing field of study in Sweden – though no prior studies have been done on these issues in relation to the education of detained youth, which is a gap this essay intends to fill. My research has been carried out through focus group interviews with teachers, and the material has been thematically analysed with support from field-oriented theories. Prominent results have been that intrareligious questions of interpretation are particularly related to controversy among these young men. As well as that the teachers rely on their relationships to the students on the one hand and on their own professional ability to fashion their teaching against their student base on the other. My results suggest that both potentially controversial topics, and the strategies that the teachers advocate differ in part from what prior research of controversial issues in Swedish education has suggested.

Studiens syfte var att få ökad kunskap om professionellas erfarenheter av att arbeta med delaktighet inom rättspsykiatrisk vård, vilka möjligheter och svårigheter som beskrivs och hur dessa kan bemötas. Metodologiska utgångspunkter är hermeneutik och en kvalitativ ansats. Studiens resultat grundas på semistrukturerade intervjuer med 5 professionella som arbetar inom rättspsykiatrisk vård och i direktkontakt med patienterna. Teoretisk utgångspunkt är Deweys teori om lärande och uppfostran. Resultatet har visat att samtliga respondenter upplever arbetet med delaktighet inom rättspsykiatrisk vård på ungefär samma sätt. Delaktighet definieras av respondenterna som information om, och engagemang i vården. Utmaningarna är patienternas sjukdomar och varierande kognitiva förmågor som kan försvåra arbetet med delaktighet. Tvången i vården och säkerheten på avdelningar försvårar arbetet med delaktigheten. Rättspsykiatrisk vård har blivit mer hierarkisk de senaste åren och försvårar därför normalisering av patienternas tillvaro.  Relationer i olika konstellationer påverkar delaktigheten samtidigt som delaktighet är omöjligt utan relation. Respondenterna betonar vikten av patienternas normaliserade tillvaro som en förutsättning för ett lyckat liv utanför kliniken. Professionellas indirekta uppgift är patienternas fostran till fungerande samhällsmedlemmar. Trots alla motgångar försöker de arbeta delaktighetsfrämjande för att hjälpa patienterna vidare i vårdprocessen. Professionella använder sig själva som verktyg i motivationsarbetet för att uppmuntra patienterna till delaktighet.

Bakgrund: Utgångspunkten i vården är att vårda patienten med respekt för patientens självbestämmande och integritet men inom psykiatrin måste man ibland bortse från detta för att vårda patienter med tvång. Den psykiatriska vården har gjort en lång resa av förändringar från de gamla sinnessjuklagarna till dagens moderna lagar men fortfarande ställs frågor om etik och moral på sin spets när det beslutas att vårda en person med tvång. Många sjuksköterskor upplever svårigheter med att utföra tvångsåtgärder och en stor del av patienterna anser att tvånget är fel. Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelser av att bli tvångsvårdade inom psykiatrin Metod: Syftet besvarades med en litteratur-sammanställning baserad på sju studier med kvalitativ ansats som inhämtades från databaserna PubMed samt CINAHL. Analysen genomfördes med stöd av Forsberg och Wengströms (2015) innehållsanalys. Resultat: Två teman identifierades i analysen Upplevelser av omvårdnad och behandling och Upplevelser av att bli behandlad som en människa. Patienterna upplevde otillräcklig eller i vissa fall obefintlig information. När de befann sig på avdelningen beskrev många av patienterna en upplevelse av att inte känna sig fri och eller få vara delaktiga i sin egen vård och få sin röst hörd. Vidare beskrevs även tvångsmedicineringen och dess bieffekter som något av det jobbigaste med tvångsvården. Många beskrev även en känsla av att känna sig som en mindre människa och att inte bli behandlad med respekt. Det fanns även ett behov av mänsklig kontakt hos patienter där tilliten till personalen spelade en stor roll i den totala upplevelsen av att vårdas med tvångsvård. Konklusion: Patienterna upplevde främst negativa aspekter av tvångsvården och flera behov identifierades. En av få positiva aspekter dom tog upp var att många patienter fann en förståelse för tvångsvården. / Background: The foundation of healthcare is to care for patients with respect for their integrity and autonomy but sometimes in psychiatric care you have to disregard from this point of view to care for the patient with coercion. The psychiatric care has come a long way from the old laws where the patient was viewed as insane to todays modern psychiatric laws. But questions about ethics and moral are still being asked when there is a decision to care for a person with coercion. Nurses describes difficulties carrying out coercive measures and a large part of the patients consider the coercion wrong. Aim: The aim was to describe patients’ experiences of being treated in the involuntary psychiatric care. Method: The aim of the study was answered with a literature review containing seven studies with a qualitative approach. The articles were obtained through searches in databases PubMed and CINAHL. A content analysis described by Forsberg and Wengström (2015) was used when analysing the articles. Result: Two themes emerged during the analysis, experiences of care and treatment and experiences of being treated as a human being. The patients experienced insufficient or sometimes non-existent information. During their time in the psychiatric ward patients expressed the feeling of not being free, not being a part of one’s own care or having your voice heard. The forced medication and its side effects was described as one of the worst parts of involuntary care. Several patients also described not being treated with respect and feeling less like a human being. Finally the patients expressed a need for human contact and the trust they felt for the staff played a major part in the total experience of being treated involuntary. Conclusion: The patients’ experience of compulsory care was mostly negative and numerous needs were identified. One positive aspect was presented, that some patients could see the importance of them being treated involuntary.

Bakgrund: Inom rättspsykiatrin finns det öppen och sluten vård där det i den slutna rättspsykiatrin får förekomma tvångsåtgärder. För att rättspsykiatrisk vård och tvångsvård ska få ges måste stöd i lagen om rättspsykiatrisk vård och lagen om psykiatrisk tvångsvård finnas. Inom den rättspsykiatriska vården har patienterna en begränsad autonomi och det krävs att sjuksköterskan skapar förtroendefulla relationer och utför tvångsåtgärder så långt som möjligt i samråd med patienterna. Syfte: Var att beskriva allmänsjuksköterskans upplevelse av att skapa en vårdande relation till patienter med tvångsvård på rättspsykiatrisk vårdenhet. Metod: Kvalitativ intervjustudie där sex sjuksköterskor inom rättspsykiatrin intervjuades. En manifest innehållsanalys genomfördes efter att materialet hade transkriberats.    Resultat: Relationen byggs upp med tiden och det är av stor vikt att sjuksköterskan inkluderar patienten i sin vård genom att patientens delaktighet sätts i fokus. Att förklara och prata med patienten samt att använda sig av ett gott bemötande med visad respekt är viktiga komponenter för att lyckas skapa en vårdande relation. Det är viktigt att sjuksköterskan visar intresse samt lyssnar på patienten och visar att denne är tillgänglig. Slutsats: Ett gott bemötande, vara hjälpsam, intresserad, lyssna samt att ha respekt för att inte kränka patienten visar att sjuksköterskan ser patienten och främjar den vårdande relationen samt patientens delaktighet.