Bakgrund: Vård under lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT) innebär att patienters självbestämmande kan begränsas. Omvårdnad i samband med LPT är av komplex karaktär som bland annat innebär att sjuksköterskan skall respektera patientens självbestämmande och utföra tvångsåtgärder samtidigt. Syfte: Studiens syfte var att undersöka och beskriva sjuksköterskors syn på självbestämmande för patienter som vårdas under lagen om psykiatrisk tvångsvård. Metod: Halvstrukturerade intervjuer med tre sjuksköterskor verksamma inom psykiatrin genomfördes och en manifest innehållsanalys användes för att bearbeta data. Resultat: Tre huvudkategorier och nio underkategorier bildades. 1. Sjuksköterskors syn på självbestämmande: möjlighet till självbestämmande, begränsande faktorer och självbestämmande i förändring. 2. Sjuksköterskors arbete med självbestämmande: strukturerat, ostrukturerat och skapa förutsättningar. 3. Utförande av begränsningsåtgärder: motiv till beslut, beslutsfattande och tillvägagångssätt. Slutsats: Sjuksköterskorna i denna studie ansåg att självbestämmande för patienterna är en viktig del vid vård under LPT men att självbestämmande begränsas av flera faktorer. Sjuksköterskor arbetar aktivt och skapar förutsättningar för att patienten ska kunna använda sitt självbestämmande, även när det handlar om omvårdnadsåtgärder som begränsar patientens självbestämmande. / Background: Caring of patients' under the law on compulsory psychiatric care means that patients' self-determination may be limited. Nursing in conjunction with the compulsory psychiatric care is of a complex character, among other things; nurses should respect patients' self-determination and carry out coercive actions at the same time. Aim: The aim of this study was to explore and describe nurses' views on self-determination for patients who are cared under the law on compulsory psychiatric care. Method: Semi-structured interviews with three nurses working in psychiatry care were conducted and a manifest content analysis was done. Results: Three main categories and nine sub-categories were formed: 1. Nurses' views of self-determination: opportunity to self-determination, limiting factors and self-determination in transition. 2. Nurses' work with self-determination: structured, unstructured and to create opportunities. 3. Limit setting: reason for decisions, decision making and approach. Conclusion: Nurses' in this studie viewed that the patients' self-determination is an important part during compulsory psychiatric care but self-determination is limited by several factors. Nurses are actively working to create conditions for the patient to use their self-determination, even when the nurses have to use interventions that restrict patient self-determination.

LVM- vården har som uppgift att bryta ett destruktivt missbruk, främja motivationen till fortsatt frivillig vård samt långsiktigt främja frihet från missbruk och utvecklandet av en sundare livsstil.      Syftet med studien var att undersöka motiverande faktorer vid Rällsögården utifrån ett klient- och personalperspektiv. Likheter och skillnader mellan klienters och personals uppfattningar om motiverande faktorer analyserades för att undersöka vilken eventuell inverkan dessa kan ha på Rällsögårdens mål att motivera klienten till fortsatt frivillig vård. Tidigare forskning inom ämnet behandlar relationsskapande inom en tvångsvårdskontext, LVM-vårdens syfte och verkställande samt motivationsfaktorer inom tvångsvården.      För att besvara syfte och frågeställningar genomfördes studien med en kvalitativ ansats. Datainsamlingen skedde genom semistrukturerade intervjuer. Respondenterna bestod av tre personal och tre klienter från Rällsögården.      Resultatet av studien visar att faktorer som rör relation, organisation samt yttre och inre faktorer i klientens liv kan ses som motiverande faktorer av så väl personal som klienter på Rällsögården. Resultatet visar också på betydande skillnader i personalens och klienternas uppfattningar av dessa motiverande faktorer exempelvis vad som anses motiverande för klienterna till fortsatt behandling. / The purpose of custodial care is to break a destructive abuse, to improve the motivation of an addiction treatment by choice and to prevent misusage by long-term and to improve the development of a healthier lifestyle.      The purpose of this study was to examine motivational factors at Rällsögården from the perspective of clients and staff. The similarities and differences between the staff and clients opinions about motivational factors were analyzed to examine what eventual impact they could have of Rällsögårdens goal to motivate the clients to an addiction treatment by choice.      Prior research within the subject describe the creation of relations in a context of custodial care, the purpose and performance of the law of custodial care and the motivational factors within the custodial care.      To fulfill the purpose and to respond to the question formulation the study were examined with a qualitative research method. Semi constructed interviews were used to collect the data. The respondents were three people from the staff of Rällsögården and three clients of Rällsögården.      The result of the study shows that relations, organization and internal and external factors are to be seen as motivational factors by the staff as well as the clients of Rällsögården. The result also shows significant differences in both clients and the staff’s opinion of these motivational factors for example what are to be considered motivational for the clients an addiction treatment by choice.

Bakgrund: Att vara inskriven enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT, innebär att självbestämmandet tas ifrån en. Eftersom den nya lagen skapades för att skydda patienters integritet undersöker detta arbetet patienternas upplevelser av tvångsvård. Syfte: Syftet var att beskriva patienters erfarenheter av tvång med fokus på tvångsvård inom den psykiatriska vårdenheten. Metod: En litteraturstudie där sju vetenskapliga artiklar ingick. Systematisk granskning av artiklarna genomfördes. Resultat: Resultatet utgörs av tre kategorier: de som uppfattar tvång i störst utsträckning vilket var främst vita, högutbildade och kvinnor. Negativa erfarenheter av tvångsvård vilket inkluderade att ingen lyssnade eller tog en på allvar. Slutligen positiva erfarenheter av tvångsvård vilket bland annat innebar att ha någon att prata med och få viss kontroll över sin vård. Diskussion: Självbestämmande och kommunikation är viktiga faktorer som spelar en stor roll när det kommer till upplevelser av tvångsvård. Slutsats: Många faktorer spelar in vid upplevelser av tvångsvård och tvång. Både negativa och positiva upplevelser kom fram. Många problem hade kunnat undvikas om personalen hade pratat med patienterna och visat empati. Fler studier i ämnet behövs för att personalen ska kunna förstå patienterna och i slutändan ge en bättre vård. / Background: To be admitted according to the law of coercive measures in psychiatric care, LPT, one is stripped of one’s self-determination. Since the new law was created to protect patients' integrities, the aim of this study was to determine how patients' experienced coercive measures. Purpose: The aim was to describe patient´s experience of coercive measures with focus on psychiatric coercive care within a psychiatric care unit. Method: A literature review in which seven scientific articles were included. Systematic review of the articles was used. Results: Three categories were found: Those who experience coercive measure the most which was mainly white people, women and those with a high education. Negative experience of coercive measures which included not being listened to and taken serious. Finally positive experience which included having someone to talk to and being given some control over one’s own care. Discussion: Self determination and communication are key factors when it comes to experiences of coercive measures in psychiatric health care. Conclusion: There are many factors that correlated with experience of coercive measures and coercion. Both negative and positive experiences were mentioned. Many problems could have been avoided if only the staff had talked to the patients and showed empathy. More studies are needed to make the staff understand patients and ultimately give them better care.

Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att utföra tvångsåtgärder inom psykiatrisk slutenvård. Studien hade en deskriptiv design. Ett bekvämlighetsurval tillämpades som urvalsmetod och sex sjuksköterskor från en psykiatrisk slutenvårdsavdelning i Mellansverige deltog i studien. Data samlades in via ostrukturerade intervjuer och analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade att sjuksköterskorna upplevde positiva känslor i samband med utförandet av tvångsåtgärder. De upplevde att det var tur att tvångsåtgärderna finns som en möjlighet för patientens bästa. Ibland kunde tvångsåtgärder leda till att relationer skapades till patienten, då sjuksköterskan och patienten tillsammans upplevt en jobbig situation. Sjuksköterskorna upplevde att tvång var lättare att utföra när de kände patienten och i vissa tydliga situationer. Sjuksköterskorna upplevde även negativa känslor i samband med utförandet av tvångsåtgärder, att det inte var något de kände någon glädje över att utföra. Tvångsåtgärder uttrycktes i känslor av hämnd, dåligt samvete, rädsla och att det är jobbigt. De uttryckte att tvångsåtgärderna innebar en kränkning av patienten, och att det ibland kan kännas som att de begår övergrepp mot patienten. Sjuksköterskorna berättade även om situationer då tvång kändes svårare att utföra och att situationer där tvång utfördes kunde framkalla känslor av kluvenhet hos sjuksköterskorna. Sjuksköterskorna berättade även om hur hot om tvång ibland används mot patienten. Slutsatsen med föreliggande studie är att den psykiatriska vården är och förblir ett etiskt dilemma, då sjuksköterskorna kan ställas inför handlingar som kan skapa konflikt med hennes professionella, rättsliga, etiska och personliga ansvar för att hjälpa dessa patienter. / The aim of this study was to describe nurses' experiences of carrying out coercive measures in psychiatric inpatient care. The study had a descriptive design. A convenience sample was applied as sampling method, and six nurses from a psychiatric inpatient ward in central Sweden participated in the study. Data were collected through unstructured interviews and analyzed according to qualitative content analysis. The results revealed that nurses experienced positive feelings associated with using of coercive measures. They felt that it was good that the coercive measures were available as an option for the patient's best interests. Sometimes coercion led to development of therapeutic relationships between the nurse and the patient, because of the fact that they experienced a difficult situation together. The nurses felt that compulsion was easier to perform when they knew the patient and also in some obvious situations. The nurses also experienced negative feelings associated with the use of coercive measures, as it was not something that they felt any joy to perform. Coercive measures were expressed in feelings of revenge, remorse, fear, and that it was a burdensome issue. They expressed that coercive measures was a violation of the patient, and that it could sometimes feel like they were assaulting the patient. The nurses also told about situations where coercion felt more difficult to perform and situations where coercion was carried out could cause mixed feelings among the nurses. The nurses also told about how they sometimes used threat of coercion against patients. The conclusion of this study is that mental health care remains an ethical dilemma, since nurses may face options which may create conflict with her professional, legal, ethical and personal responsibility to help these patients.

Avsikten med denna uppsats var att granska hur bedömningen av psykiatrisk tvångsvård av barn och ungdomar i Sverige, motiverades under året 2002-07-01 - 2003-06-30. Genom en kvalitativ ansats har en textinnehållsanalys av journaler genomförts, i syftet att bidra till att ge en överblickbar beskrivning av materialet. Uppsatsen grundar sig på journaler som tidigare insamlats från chefsöverläkare vid samtliga barn- och ungdomspsykiatrikliniker i Sverige, vilket resulterade i 142 patienter och 159 vårdtillfällen som journalfördes. Patienterna utgjordes av barn och ungdomar i åldrarna 10-18 år. Motiveringarna till tvångsvården analyserades därefter utifrån sex stycken, redan befintliga etiska kategorier. Resultaten av uppsatsen visar att motiveringen av psykiatrisk tvångsvården oftast förekommer i form av multimotiveringar och att det är sällan som det förekommer motargumentationer i bedömningen till beslut. Vanligt förekommande är istället att så kallade övertalningsargument används, i syftet att klargöra att det inte finns någon alternativ vård till den psykiatriska tvångsvården. / The purpose of this paper was to review how the assessment of compulsory psychiatric treatment of children and adolescents in Sweden, was motivated by the year 2002-07-01 - 2003-06-30. Through a qualitative approach, a content analysis of records was made with the purpose to help provide a transparent description of the material. The essay is based on records that were previously collected from all child- and adolescent psychiatry clinics in Sweden, which resulted in 142 patients aged 10-18 years and 159 records. The results from this paper, was then analyzed based on six ethical categories that justified the compulsory psychiatric treatment. The results shows that the justification of compulsory psychiatric care is usually evidenced by multi-justifications and that it’s seldom that there is arguments against the compulsory psychiatric treatment in the assessment decision. Persuasive arguments are used to clarify that there is no alternative care then compulsory psychiatric treatment.

Participation under coercion. On young people’s experiences in child and adolescent psychiatric inpatient care.  The aim of the dissertation is to study young people’s experiences of participation under coercion in child and adolescent psychiatric inpatient care and to discuss these in relationship to the potential senses of participation and the conditions applying to encounters in care. It takes as its theoretical point of departure Gadamer’s texts on medical encounters, von Wright’s texts on participation as an intersubjective phenomenon that is related to the creation of meaning and Buber’s texts on interhuman encounters. The dissertation is based on two empirical studies. The first consisted of interviews with 21 young people in the 14-18 age group who were patients in child and adolescent psychiatric inpatient care; ten of them involuntarily, eleven voluntarily admitted. The interviews dealt with the following areas: coercion, participation, meaning and encounters in care. The second study involved an analysis of the ambitions of the health care system with regard to participation and encounters with patients as expressed in the legal regulations applying to the health and medical services and the guidelines on professional ethics for different categories of staff. Analysis of the empirical material was based on a hermeneutic approach. The young people’s experiences of their care revealed that they rarely have any knowledge of the legal conditions that apply or about their rights, irrespective of whether they are voluntary or committed patients. One recurrent experience is lack of clarity about the reason for the treatment and what it is intended to do. Despite these shortcomings in their participation, some of the young people view their treatment as important and at times even lifesaving. Analysis of the ambitions of the health care system shows that the focus in the current regulations is placed on the self-determination and autonomy of the patients. There is rarely any description of the importance of a dialogue or of collaboration with the patient. Analysis of the material as a whole reveals that three senses can be attributed to participation in the care situation studied: participation as a right, participation as involvement and participation as meaning. The dissertation discusses how participation in these three senses can find expression in encounters between young people and staff. If participation is to be possible, a relation and an interhuman encounter is required which is characterised by truth, frankness and lack of pretence. This shows how important it is for young people undergoing coercive treatment to be able to meet individuals who can see and acknowledge them as subjects with an entitlement to participate. This can offer possibilities for the creation of meaning in treatment that has not always been sought but which can still be experienced as meaningful.

No description available.

I förarbeten till lagarna LVM och LPT framkommer det att det finns en problematik kring vården av personer som lider av både missbruk och psykisk ohälsa. Det framgår att samarbetet mellan psykiatri och socialtjänst i vissa avseende är att anse som bristfälligt och att brukarna faller mellan stolarna. Syftet med studien har varit att, genom granskning av rättskällorna, ta reda på och tydliggöra vad som ska ses som gällande rätt, för om en person med både missbruk och psykisk ohälsa ska få vård enligt LVM eller LPT. Metoden som har använts är en rättsvetenskaplig metod där fokus legat på granskning av rättskällorna. En rättsfallsstudie har även gjorts för att bredda bilden av hur rekvisiten för lagstiftningarna tillämpas. Resultatet har analyserats och redovisats utifrån den rättsdogmatiska metoden. Rättsfallen har tematiserats och redovisats i diagram. Studien visar att det finns gällande rätt kring ämnet, men att gällande rätt varierar beroende på personens situation. Huvuddraget i resultatet är att LPT vid allvarlig psykisk ohälsa bör gå före LVM. Vidare framkommer det att det inte finns något hinder, för att under en kortare period, vårdas enligt båda lagstiftningarna samtidigt. / In the preparatory works to the laws of LVM and LPT it has been pointed out that there is a problem regarding the care of persons that both suffer from an addiction as well as mental illness. It appears that the cooperation between psychiatry and social services is deficient and that the users are falling through the cracks. The purpose of the study has been, through review of the sources of law, to find out and define what is to be considered a correct, application of the law for a person that suffers from an addiction as well as a mental illness. Is it to be admitted to compulsory care and treatment according LVM or LPT? The method and material used for this purpose is the sources of law. To broaden the picture a study of court cases has also been made, regarding how the legislation is applied by a lower administrative court. The results has been analyzed and reported through the legal method. Court cases has been thematized and presented in different diagrams. The study shows that the outcome of the law varies depending on the person’s situation. The main feature of the result is that if someone is suffering from serious mental illness, LPT should be chosen instead of LVM. Further it is possible, during a shorter time, to be treated according to both LVM and LPT simultaneously.

Bakgrund: I Sverige tvångsvårdas 3000 personer varje dag utifrån Lagen om psykiatrisk tvångsvård eller Lagen om rättspsykiatrisk vård. Tvångsvård får endast ges om personen lider av en allvarlig psykisk störning, eller på grund av sitt psykiska tillstånd har ett nödvändigt behov av psykiatrisk vård, som inte kan tillgodoses på annat sätt än att personen är intagen på en psykiatrisk vårdavdelning. Viktiga principer att praktisera vid tvångsvård är autonomiprincipen, människovärdesprincipen, legalitetsprincipen och integritetsprincipen.Syftet: Syftet i denna litteraturstudie var att belysa patientens upplevelse av psykiatrisk tvångsvård inom slutenvård.Metod: En systematisk litteraturstudie med 14 kvalitativa artiklar som inkluderats efter sökning i databaserna Cinahl, PubMed och PsycINFO.Resultat: Åtta olika kategorier framkom, Att medicineras under tvång, Att bli frihetsberövad, Att få adekvat stöd från personal och familj, Att få adekvat och kompetent vård, Att inte få tillräckligt med information, Att inte bli bemött som en värdig människa, Att inte få behålla sin autonomi, Att inte få behålla sin identitet.Diskussion: Resultatdiskussionen är baserad på tre huvudfynd, Delaktighet, Information, Människovärde. Dessa fynd har diskuterats med hjälp av viktiga principer att praktisera vid tvångsvård, samt med hjälp av annan forskning inom psykiatrin. / Background: In Sweden 3000 people are involuntarily treated every day based on compulsory Mental Care Act or Law of forensic psychiatric care. Compulsory treatment should only be given if the person suffers from a serious mental illness, or because of his mental state has an essential need of psychiatric care that can not be met otherwise than that the person is admitted to a psychiatric ward. Important principles to practice at the compulsory care are the autonomy principle, principle of human dignity, legality and integrity principle.Aim: The purpose of this study was to elucidate the patient´s experience of compulsory psychiatric treatment in inpatient care.Method: A systematic literature review of 14 qualitative articles was included by searching the databases Cinahl, PubMed and PsycINFO.Results: Eight different categories emerged, To be medicated under coercion, To be deprived of liberty, To get adequate support from staff and family, To get adequate and competent care, Not getting enough information, To not be treated as a worthy human, To not retain autonomy, To not retain identity.Discussion: Results discussion is based on three main findings, Participation, Information, Human dignity. These findings have been discussed with the help of important principles to practice during compulsory treatment, and with the help of other research in psychiatry.

Syfte: Syftet med föreliggande litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att utföra tvångsvårdsåtgärder av patienter med psykisk ohälsa samt att granska de valdaartiklarnas urvalsmetod. Metod: Föreliggande litteraturstudie har en deskriptiv design som inkluderar artiklar av bådekvalitativ och kvantitativ ansats, litteraturstudien innefattar totalt tolv artiklar. Resultat: Resultatet visade att sjuksköterskors erfarenheter av utförande av tvångsvårdsåtgärder inkluderar ett brett spektrum av känslor som engagerar bland annat enmotstridighet av känslor då patientens autonomi fråntogs. Resultatet visade skilda erfarenheter hos sjuksköterskor gällande uppfattning om tvångsvårdsåtgärder gynnade patienten i fråga eller inte. Majoriteten av sjuksköterskorna upplevde att utförandet av tvångsåtgärder används för lättvindigt samt att de äventyrar den terapeutiska alliansen med patienten. Sjuksköterskor gemensamma åsikt var att det fanns behov för att få möjlighet att ventilera åtgärdsförfarandet. Slutsats: Resultatet visade att majoriteten av sjuksköterskor ansåg att tvångsvårdsåtgärder medförde negativa erfarenheter. Ett återkommande utslag i samband med tvångsvårdsåtgärder var motstridighet av känslor hos sjuksköterskorna till följd av det etiska dilemmat som uppstod. Gemensamma erfarenheter identifierades, att tvångsvårdsåtgärder användes för lättvindigt. Alternativa åtgärder bör få mer utrymme att implementeras i den kliniska praktiken. Det bör även utvecklas ett ventilationsforum för sjusköterskor som kommer i kontakt med tvångsåtgärder för möjlighet till diskussion samt en förbättring av förfarandet. / Aim: The aim of the present study was to describe nurses' experiences of performing compulsory measures of patients with mental illness and review the selected articles sample method.                                                                                                                           Method: The present literature study has a descriptive design that includes articles of both qualitative and quantitative approach; the literature review includes a total of twelve articles.   Result: The results showed that nurses' experiences of performing compulsory treatment measures include a wide range of emotions that involve, among other things, a conflict of emotions in conjunction with the exclusion of the patient's autonomy. Results showed differing experiences of nurses existing idea of ​​compulsory measures favored the patient in question or not. The majority of nurses felt that the execution of coercive measures was used too casually as well as to undermine the therapeutic alliance with the patient. Nurses’ common view was that there was need for the opportunity to vent action procedure.   Conclusion: The results showed that the majority of nurses felt that compulsory measures implied negative experiences. A recurring verdict associated with compulsory measures was a contradiction of emotions in nurses due to the ethical dilemma that arose. Common experiences were identified, that compulsory measures was used too lightly. Alternative measures should have more room to be implemented in clinical practice. It should also develop a forum for ventilation for the nurses that are in contact with the coercion, an opportunity for discussion and improvement of the procedure.