Bakgrund: Psykisk lidande kan leda till situationer där patienter vårdas mot sin vilja.  Autonomin blir begränsad vilket kan medföra hotfulla situationer som i sin tur präglar vårdrelationen. När detta inträffar är det av stor betydelse att ha en bra kommunikation och respektfullt bemötande i kontakten med patienten. Vid tvångsvård kan patienter känna sig övergivna och osäker då vissa av deras rättigheterna blir borttagen. Med hänsyn till detta borde det läggas vikt på hur patienter blir bemött under denna speciella tiden, där tvångsvård pågår.  Syfte: Att beskriva patienters upplevelse av vårdpersonalens bemötande under tvångsvård  Metod: Litteraturöversikt utifrån sju kvalitativa artiklar och en med en mixad metod. En integrerad analys genomfördes för att kunna besvara arbetens syfte.  Resultat: Analysen av patienters upplevelse av vårdpersonalens bemötande under tvångsvård resulterade i två teman: Olämplig bemötande och holistisk bemötande. Tema Olämpligt bemötande består av kategorierna Maktutövande attityder och Bristande kommunikation. Tema Holistiskt bemötande består av kategorierna Empatiskt professionellt förhållningssätt och Människan bakom patientrollen. Slutsats: Bemötande av patienter under tvångsvård påverkas av vårdpersonalens attityd. Maktutövande attityder och bristfällig kommunikation leder till att patienter känner sig förolämpade och inte delaktiga i sin vårdprocess. Patienter uppskattar omtänksamhet. Underlåtelsen av små handlingar som tillgodoser basala grundbehov påverkar dock patienters välmående negativ. Ett empatiskt professionellt förhållningssätt vägleder vårdpersonalen till att se människan bakom patientrollen. Kunskap i området anses i dagsläget som otillfredsställande och borde behöva uppmärksammas i det dagliga arbetet för att öka vårdkvaliteten inom psykiatrisk omvårdnad. / Background: Mental illness can lead to situations where  patients are cared for against their will. Autonomy becomes limited, and this can lead to threatening situations which in turn characterize the care relationship. When this occurs, it is of great importance to maintain  good communication and provide respectful contact to the patient. In case of involuntary treatment, the patients may feel abandoned and insecure when some of their rights are removed. With this in mind, emphasis should be placed on how patients are treated under this abnormal condition, when  involuntary treatment is ongoing.  Aim: To describe patient`s experiences of healthcare staff's attitudes during involuntary treatment.  Method Literature review based on seven qualitative articles and a mixed method. An integrated analysis was conducted to answer the question related to the issue.  Results: An analysis of  patients` experience of  healthcare staff`s attitudes during involuntary treatment resulted in two themes: Inappropriate treatment and Holistic treatment. The theme of Inappropriate treatment consists of the categories Powerful Attitudes and Lack of Communication. The theme of Holistic treatment consists of the categories Empathic professional approach and the human being behind the patient role. Conclusion The treatment of patient`s during involuntary treatment is influenced by the attitude of the healthcare staff. Attitudes of exercise of power and inadequate communication have led patient`s to feel insulted and not involved in their care process. Patient`s appreciated  consideration. However, the neglect of small actions which addressed their basic needs, affected the patients´ wellbeing negatively. An empathetic professional approach led healthcare staff to see the human being behind the patient role. The knowledge in this domain is currently unsatisfactory and in order to improve the quality of psychiatric nursing, attention needs to be paid to this in the daily work.

Syftet med vår studie har varit att bidra med kunskap när det gäller praktikers syn på samsjuklighet, tvångslagstiftning och de etiska dilemman som kan uppstå. Vårt intresse grundar sig i att en av oss arbetar inom missbruksområdet och själv upplevt att det inte alltid fungerar med samverkan för klienter med samsjuklighet. Men ämnet blev också aktuellt genom det nya delbetänkandet av Samsjuklighetsutredningen “Från delar till helhet - en reform för samordnade, behovsanpassade och personcentrerade insatser för personer med samsjuklighet” (SOU 2021:93). Det vi ville förstå var huruvida praktiker inom socialtjänst och region ser på missbruk, utifrån ett sjukdomsperspektiv eller socialt problem. Samt hur de ser på den nya ansvarsfördelningen gällande tvångslagstiftningen. Ett annat syfte var att utforska olika etiska dilemman som både finns och kan uppstå vid den nya ansvarsfördelningen. Vi har utfört semistrukturerade intervjuer med praktiker inom socialtjänst och region som arbetar med målgruppen samsjukliga. Vi har analyserat vår empiri utifrån de teoretiska perspektiven etik och etiska dilemman samt använt oss av tidigare kunskapsläge. I studien kom vi fram till att praktiker är positiva till förslaget om den nya ansvarsfördelningen när det gäller tvångslagstiftningen för missbruk, LVM. De var även positiva till om att allt ansvar hamnar hos en huvudman. Vårt resultat när det gäller missbruk som sjukdomstillstånd visade att de flesta redan såg det så, men däremot att det kan leda till sociala problem. De etiska dilemman vi kunde upptäcka i vår studie var makt och kön. Vi upplever att det vi fått reda på i vår studie är sådant som tidigare har upptäckts i annan forskning, exempelvis behovet av samverkan för människor med samsjuklighet. Men slutsatserna vi kan dra är att förslaget som ges i Samsjuklighetsutredningen är nödvändigt ur praktikers perspektiv för människor med samsjuklighet. Men också för praktikers möjlighet att skapa förutsättningar för människor i social utsatthet.

Background: Persons treated during compulsive care are in a vulnerable situation. Caring for someone against their will involves great responsibility and places high demands on the staff's psychiatric skills, empathy and ability to interpersonal relationships. Many people who have been treated under compulsive psychiatric care are critical to the health care content and its execution. Aim: The aim of the studie was to describe people's experiences of compulsive care in Swedish psychiatric hospital care. Method: A qualitative study of 15 blogs with inductive approach and descriptive design was chosen. The material from the blogs has been analyzed with inspiration from content analysis. Results: The result was subdivided into three categories; A care process characterized by powerlessness, fear and ambivalence, Interaction and participation on the terms of care and Meaningful environmental factors. Conclusion: The result described both positive and negative experiences from compulsive care. The care process was often described as difficult to handle and included a great powerlessness. There was a great dissatisfaction regarding communication, information and personal treatment. The conclusion is that if persons are informed of what the compulsive care will entail and what is expected of them, the chances are higher that they will feel respected and that their wellbeing generally improves during the care period. If the person's autonomy is considered, the experience of an unequal power relationship in healthcare and in the meeting with healthcare professionals changes.

No description available.

Abstrakt Bakgrund: Grunden i hälso- och sjukvårdslagen är att kunna ge förutsättningar genom lagar för att kunna ge en god vård som är frivillig. Inom den psykiatriska vården kan den frivilliga vården snabbt övergå till tvångsvård om patienten bedöms vara i behov av detta. Inom tvångsvården kan etiska dilemman vara svåra att undvika då sjuksköterskan strävar efter att följa etiska riktlinjer som göra- gott och icke- skada. Genom att stärka den etiska medvetenheten hos sjuksköterskan kan deras etiska förhållningssätt påverkas till det bättre. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans erfarenheter gällande tvångsvård ur ett etiskt perspektiv. Metod: Den integrerade litteraturstudien sammanfattades utifrån sju kvalitativa artiklar och tre kvantitativa artiklar. De utvalda artiklarna hämtades från databaserna CINAHL och PsycINFO. En kvalitetsgranskning har utförts med hjälp av två granskningsmallar för att identifiera utvalda artiklar. Resultat: Två kategorier identifierades: etiskt förhållningssätt vid tvångsvård och vårdrelationens betydelse vid tvångsvård. I resultatet framkom det att sjuksköterskan ställs inför många etiska dilemman. Sjuksköterskans erfarenheter gällande tvångsvård resulterade i att sjuksköterskan behövde tid för reflektion och stöd gällande etiska dilemman, både individuellt och i grupp. Resultatet visade även vikten av att låta det ta tid för att skapa en vårdrelation mellan sjuksköterska och patient som påverkar vårdkvaliteten till det bättre. Slutsats: I litteraturstudien påvisas vikten av etiska reflektioner hos sjuksköterskan för att kunna skapa en god vårdrelation och minska moralisk stress hos sjuksköterskan.

No description available.

Hur samhället hanterar de barn med störst problematik och beteendeproblem har länge debatterats i Sverige. Socialtjänsten har begränsade vårdalternativ för dessa barn och de placeras ofta på institution. Syftet med denna studie var att undersöka socialsekreterares erfarenheter av dilemman och komplexitet kring att behöva fatta beslut om institutionsvård för barn. Studien bygger på en kvalitativ metodansats med semistrukturerade intervjuer. Totalt intervjuades sju socialsekreterare från tre kommuner i Mellansverige som har valts ut genom bekvämlighetsurval och snöbollsurval. Tematisk analys har använts för att analysera resultatet. Studiens teoretiska utgångspunkter är gräsrotsbyråkrati och Goffmans teori om totala institutioner. Resultatet visar att socialsekreterare upplever det komplext att bedöma barns bästa och att socialsekreterare upplever dilemman när de beslutar om placering på institution eftersom det ses som en “sista utväg”. Socialsekreterare beskriver stora brister i institutionsvården och de önskar mer utbildning för personalen på institutionerna. Därtill önskar de att det finns andra placeringsalternativ som är mer familjära för barn och unga som hamnar på institution. / In Sweden, there is a debate on how society handles children with extensive social and behavioral problematics, where the social services have limited care options and often place these children in institutional care. The aim of the study was to investigate social secretaries’ experiences of the dilemmas and complexity of deciding compulsory institutional care for children. The study is built on a qualitative method with semi structured interviews. In total, seven social secretaries from three municipalities in Sweden were interviewed. Convenience- and snowball sampling was used to find the respondents. The data was analysed using thematic analysis. The study’s theories are street level bureaucracy and Goffmans theory of total institution. The result shows that making decisions that are for the child’s best interest is complex and that social secretaries experiences dilemmas whilst deciding about placing children at institutions, because it is often a “last resort”. Social secretaries experience large flaws in compulsory care and they wish that the staff that works at the institutions, could get more education. In addition the social secretaries wish that there were other placements that were more family-like for children that usually end up at institution.

Bakgrund: Patienter som vårdas enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård lider av en allvarlig psykisk störning och har brister i eller saknar helt förmågan att fatta hälsofrämjande beslut rörande sin vård. Detta innebär att sjukvårdspersonalen tar över ansvaret över patienten och beslutsfattande kring vården. Tvångsvården utgör stora risker för att skapa lidande för patienter, och det är därför viktigt för sjuksköterskan att utföra god omvårdnad med fokus på respekt, ansvar och värdighet. Metod: Allmän litteraturöversikt med deskriptiv design. 10 artiklar inkluderades. Artiklarna kvalitetsgranskades enligt SBU:s granskningsmall för kvalitativa artiklar och resultatet analyserades enligt Fribergs modell. Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelser och erfarenheter av tvångsvård och tvångsåtgärder inom psykiatrisk slutenvård.Huvudresultat: Resultatet delades in i fyra kategorier: personalens bemötande, stöd under vårdtillfället, förlust av kontroll och konsekvenser av tvångsvården. En majoritet av deltagarna hade negativa upplevelser och erfarenheter av tvångsvård och tvångsvårdsåtgärder, medan en mindre andel av deltagarna hade positiva upplevelser och erfarenheter.Slutsats: Tvångsvård och tvångsvårdsåtgärder ledde i de flesta fall till negativa patientupplevelser. Patienternas upplevelser av tvångsvård och tvångsvårdsåtgärder påverkades synnerligen av sjuksköterskan och hennes roll i att göra patienten delaktig i sin vård, ge tydlig information och skapa en god relation till patienterna. / Background: Patients who receive involuntary treatment suffer from severe psychiatric illness and have a flawed or complete lack of ability to make decisions to promote their health. Following this condition, the healthcare workers take on the responsibility for the patient and all decisions regarding healthcare for the patient. Coercive care constitutes great risks regarding the creation of suffering for patients and therefore it is important that the nurse practices good nursing care that focuses on respect, responsibility and dignity. Aim: To describe patients experiences of coercion and psychiatric involuntary treatment.Method: A literature review with descriptive design. 10 articles were included. The article’s quality was reviewed according to SBU:s template for qualitative articles and the results were analyzed according to Friberg’s model. Main findings: The result was split into four categories: the staff’s treatment, support during the period of care, loss of control, and consequences of coercive care. A majority of the participants had negative experiences of coercive care and coercive measures, while a smaller number of participants had positive experiences.Conclusion: Involuntary treatment and coercive measures did in most cases lead to negative experiences for the patients. The patient’s experiences were particularly affected by the nurse and her ability to make the patient take part in their healthcare, give clear information and create a well-enough relationship with the patients.

The background to this empirical study is the recent media attention that children and young people in compulsory and inpatient care have received in Sweden. The media has described the care as ineffective and that many young people experience increased mental illness within the care period. Therefore we want to investigate children's and young people's experiences which they have shared in an online forum setting, with emphasis on their personal recount of coercion and inpatient care, as well as how they describe the long-term consequences the care has had on them. Such online forums give access to the narratives of young people that has been in compulsory and inpatient care. The results of the care has shown to be counterproductive and in some cases their medical conditions have worsened after the period of compulsory care. Hence, the continuation of this study is encouraged as further research is needed for the subject matter. The study is based on a qualitative method. The material has been collected through an online forum where young people can share their experiences of compulsory and inpatient care. The selection of forum posts was directed by the inclusion criteria: the author describing themselves as being under 18 years of age and having experience of compulsory and inpatient care. Included posts were analyzed with a thematic analysis method with an abductive approach. The result of the research analysis shows that a majority of the personal recounts indicate that children and young people who have been in compulsory and inpatient care have been negatively affected. A result pattern of increased mental illness for the focus group was observed as a result of the care the individual had been exposed to. The results also showed that compulsory and inpatient care caused long-term consequences for the focus group. The worsened mental health of the young patients both short and long term, could be strongly correlated to the professional care given to them by the staff. / Bakgrunden till denna empiriska studie är den senaste tidens medieuppmärksamhet som barn och unga i tvångs- och slutenvård har fått i Sverige. Media har beskrivit vården som ineffektiv och att många unga upplever ökad psykisk ohälsa inom vårdtiden. Därför vill vi undersöka barn och ungas erfarenheter som de har delat i ett onlineforum, med tonvikt på deras personliga berättelser om tvångs- och slutenvård, samt hur de beskriver de långsiktiga konsekvenser som vården har haft på dem. Sådana onlineforum ger tillgång till berättelser om ungdomar som varit i tvångs- och slutenvård. Vårdens resultat har visat sig vara kontraproduktivt och i vissa fall har deras sjukdomstillstånd förvärrats efter att de tvångsvårdats. Därför är det angeläget att denna studie görs för att bidra med ytterligare forskning inom ämnet. Studien bygger på en kvalitativ metod. Materialet har samlats in genom ett onlineforum där unga kan dela med sig av sina erfarenheter av tvångs- och slutenvård. Valet av foruminlägg styrdes av inklusionskriterierna: författaren beskrev sig vara under 18 år och med erfarenhet av tvångs- och/eller slutenvård. Berättelserna analyserades med en tematisk analysmetod och med en abduktiv ansats. Resultatet av forskningsanalysen visar att en majoritet av de barn och unga som varit i tvångsoch slutenvård har påverkats negativt. Vidare framkommer en ökad psykisk ohälsa av de unga som tvångs- eller slutenvårdats samt även långsiktiga konsekvenser till följd av den vård individen utsatts för. Vi såg även ett samband mellan den psykiska ohälsan hos de unga på kort- och långsikt och hur de bemöttes av den professionella vården.

Bakgrund: Tvångsåtgärder är en omdiskuterad intervention och leder till att patientens autonomi åsidosätts. Personal kan medvetet eller omedvetet framprovocera situationer som kan leda till tvångsåtgärder. Syfte: Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskans erfarenheter av framprovocerade tvångsåtgärder inom psykiatrisk slutenvård. Metod: En kvalitativ intervjustudie utfördes där nio sjuksköterskor intervjuades. En kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats genomfördes vilket gav tre slutkategorier. Resultat: Resultatet beskrev varför framprovocerade tvångsåtgärder uppstår, hur tvångsåtgärder provoceras fram av personal samt hur framprovocerade tvångsåtgärder kan undvikas. Framprovocerade tvångsåtgärder kunde uppstå när personal inte hade tålamod, kunskap eller tillämpande personalperspektivet. En vårdkultur som präglades av machokultur kunde leda till framprovocerade tvångsåtgärder. Genom att arbeta förebyggande med alternativa lösningar, ha ett lågaffektivt bemötande och ha rätt kompetens och kunskap på avdelningen kunde framprovocerade tvångsåtgärder undvikas. Slutsats: En djupare förståelse för varför och hur framprovocerade tvångsåtgärder uppkommer framkom men även hur preventivt arbete kunde utföras. Framprovocerade tvångsåtgärder är ett område som kan vara svårt att prata om men som är viktigt att belysa. Genom den ökade kunskapen hoppas författarna möjliggöra reflektion på arbetsplatserna och att vidare forskning utförs i syfte att belysa området.